Vanliga frågor och svar om minröjning

Minröjning är en viktig del i arbetet mot minor. När kontaminerad mark blir säker igen kan marken användas till att bruka jorden för att få mer mat på borden. Dessutom blir viktiga vägar och infrastruktur återigen tillgängliga, människor på flykt kan återvända hem och föräldrar vågar låta sina barn leka runt sina hem. Här hittar du några av de vanligaste frågorna och svaren om minröjning.

Fem snabba fakta om minröjning:

  1. Det finns två huvudmetoder för att röja minor och explosiva lämningar, manuell och maskinell.
  2. För att det ska gå snabbare att hitta de platser som ska röjas kan särskilt tränade djur som hundar och råttor användas.
  3. Det är inte bara minor som röjs, utan även ammunition som inte exploderat, delar från klustervapen och improviserade explosiva lämningar som hemmagjorda bomber.
  4. De stater som har skrivit under FN:s konvention mot personminor har även förbundit sig att varken producera eller placera ut minor. De har även förbundit sig till att röja minerad mark inom sina gränder inom 10 år.
  5. FN:s minröjningsorganisation UNMAS arbetar både med att röja minor samt utveckla kapaciteten i olika länder för att de på egen hand ska kunna röja och säkra sin mark.

 

Vad är minröjning?

Minröjning är när marken röjs eller säkras från minor. Många gånger är det inte endast minor som hittas utan även andra former av explosiva lämningar. Det kan exempelvis vara hemmagjorda anordningar som ska sprängas, ammunition, eller klusterbomber.

Hur röjs minor?

Det finns olika metoder för att röja minor och andra explosiva lämningar. Metoden anpassas efter olika faktorer så som terrängen och miljön i området som ska röjas, vilken slags vegetation som finns, och hur kontaminerad marken uppskattas vara. Vissa metoder är dyrare än andra och då kanske det även blir en budgetfråga kring vilken metod som används.

Manuell minröjning är när en minröjare för hand, med hjälp av särskilda verktyg, säkrar ett område. Området som ska undersökas spärras av och särskilda detektorer används när minröjaren börjar undersöka det avspärrade området. Metoden är väldigt långsam och det tar lång tid för minröjaren att säkra ett område. Metalldetektorn som används markerar vid metall, och ofta hittar minröjaren metallskrot av olika slag istället för en mina eller explosiv lämning. Varje gång metalldetektorn markerar måste minröjaren börja undersöka vad det är som har hittats. Föremålet grävs försiktigt fram med specifika verktyg med en metod som heter pika. De explosiva lämningar som hittas samlas ofta ihop och oskadliggörs tillsammans.

Att vara minröjare är ett tungt och svårt arbete, och världen över arbetar både män och kvinnor för att varje dag se till så att mark frigörs och kan användas igen av lokala samhällen.

I det här filmklippet från FN kan du följa en minröjares arbete för en dag.

Maskinell minröjning

Maskinell minröjning är när särskilda maskiner används för att säkra områden från minor och explosiva lämningar. Att använda maskiner är väldigt dyrt och passar inte heller i alla terränger. De flesta minröjningsinsatser använder sig därför framför allt av manuell minröjning. Maskinerna kan vara utrustade med kättingar eller kedjor som slår ner i marken, och ofta sprängs explosiva lämningar av tyngden av maskinen.

Olika slags maskiner är olika stora, och de kan väga från ca fem till över 70 ton. Vissa av maskinerna är dessutom förarlösa och kan styras från håll. De maskiner som har förare är väldigt trygga och ofta känner knappt föraren av när de har kört över och sprängt en explosiv lämning.

Vissa minröjningsmaskiner kan arbeta i både sandöken och skog, men bara ner till ca 30 cm. En utmaning med att använda maskinen i ökensand är att sanden kan flytta på sig och blåsa upp till ytan igen.

Minröjning med hjälp av djur

För att komplettera och snabba på framför allt den manuella minröjningen kan djur tränas och användas för att hjälpa till. Vanligast är att hundar tränas och utbildas för att sniffa redan på sprängmedel, men det förekommer även att råttor utbildas till uppdraget. Genom att använda djur, som luktar sig till sprängmedel istället för metall, kan det gå mycket snabbare för att urskilja vilka delar av området som borde undersökas närmare. När råttan eller hunden har markerat att de har hittat sprängmedel kommer en minröjare och undersöker området. Minröjaren pikar då upp föremålet så att det kan oskadliggöras.

Är det inte farligt för minröjare att röja minor?

Att arbeta som minröjare är ett tufft och farligt jobb. Däremot är det väldigt sällan utbildade och kvalificerade minröjare råkar ut för allvarliga olyckor. De senaste decennierna har reglerna kring hur röjningen går till stärkts och bidragit till färre olyckor.

Varför är det viktigt att röja minor?

Minor och andra explosiva lämningar bidrar till att människor lever i rädsla för sina liv, försvårar deras tillgång till arbete, skola och marknad, och gör det svårt för flyktingar att återvända hem. Minor kan ligga kvar efter krigets slut och vara aktiva i decennier. Genom att röja minor och säkra områden kan samhällen gå vidare och arbetet för en hållbar utveckling kan påbörjas. Marken kan istället användas till att odla mat, barnen kan leka och spela fotboll, och öppna upp vägar till marknader, skolor och andra samhällen.

 

Det är också viktigt att röja minor för att säkerställa att ingen dödas eller skadas av de explosiva lämningarna. Varje år dödas och skadas tusentals människor, framför allt civila och barn, och genom att säkra områden riskerar färre oskyldiga och dess familjer att drabbas.

Hur påverkar minor mänskliga rättigheter?

Minor och explosiva lämningar som ammunitionen och klustervapen kan påverka de mänskliga rättigheterna på olika sätt. De kan påverka en människas tillgång till grundläggande mänskliga rättigheter som tillgång till mat, hälsovård, rätt att flytta och arbete.

Vad säger de globala målen om hållbar utveckling om minor och minröjning?

Minor och minröjning nämns direkt inte som ett delmål i de globala målen för hållbar utveckling. Däremot kommer det bli svårt att nå målen till år 2030 så länge hotet om minor och explosiva lämningar finns kvar.

Hur arbetar Sverige med minröjning?

Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum SWEDEC

Swedec, på engelska Swedish EOD and Demining Centre, är Sveriges kompetenscentrum för nationella och internationella uppgifter inom både minröjning och ammunitionsröjning. De ger både tekniskt och praktiskt stöd, arbetar med utbildning av olika myndigheter, och driver metod- och materialutveckling på området.

Läs mer om Swedecs arbete

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

MSB är en svensk myndighet som ansvarar för frågor som berör krisberedskap, civilt försvar och skydd mot olyckor. De har även experter som kan bistå FN och andra organisationer inom humanitära insatser, och kan även bistå med utbildning och utrustning om det behövs. Inom kriser där explosiva lämningar som minor används arbetar MSB med att säkerställa att humanitära aktörer kan komma fram med hjälp, och för att se till att säkra området för de människor som bor i närheten. De har både kunskap inom minröjning och andra stödfunktioner som sjukvårdsstöd och logistik.

Läs mer om MSB:s arbete

Internationellt utvecklingssamarbete genom Sida

Som en del av det svenska biståndet riktas en del medel till aktörer som arbetar mot minor på olika sätt. Det är en viktig komponent i arbetet för att inte utvecklingen ska avstanna. Som en del av Sida-finansierade insatser inom fred och säkerhet ingår just minhantering. Två av länderna som får stöd är Afghanistan och Irak.

Läs mer om Sidas arbete

 

 

Hur arbetar FN för att röja minor?

FN:s minröjningsorganisation UNMAS, FN-förbundets samarbetspartner, arbetar mot minor och andra explosiva lämningar på en rad olika sätt. UNMAS etablerades 1997 och har sedan dess lett, koordinerat och implementerat olika projekt och program världen över för att minska hotet om explosiva lämningar. De deltar och leder operativt arbete för att livsnödvändigt bistånd ska kunna komma fram de människor som är i störst behov, de frigör mark för människor och samhällen som kan börja bygga en mer hållbar utveckling, och de deltar i diplomatiska processer. De arbetar med alla fem pelare mot minor och arbetar alltid med ett jämställdhetsperspektiv i allt de gör.

Läs mer om UNMAS:s arbete

Vad säger de globala målen om minor?

Minor och explosiva lämningar nämns inte specifikt i de globala målen. Det innebär dock inte att det är av stor vikt att intensifiera arbetet mot minor och säkerställa att inga nya sprids ut. Minor och explosiva lämningar påverkar flera av de globala målen direkt, som exempelvis mål 1 om att utrota fattigdom, mål 2 om ingen hunger, och mål 16 om fredliga samhällen

Hur arbetar Svenska FN-förbundet för att röja minor?

Svenska FN-förbundet har arbetat mot minor sedan tidigt 90-tal, bland annat som en del av den Nobelprisbelönta kampanjen International Campaign to Ban Landmines som var en drivande kraft för den FN-konvention mot personminor som antogs 1997.

Genom vår samarbetspartner FN:s minröjningsorganisation stöttar vi dess globala arbete mot minor genom projekt Minor. De arbetar med alla fem pelare mot minor; minröjning, riskutbildning för människor i kontaminerade områden, opinionsbildning, förstöra existerande lager, och stöd till drabbade. Idag driver eller koordinerar UNMAS program i 18 länder och territorier, bland annat i Afghanistan, Mali, Irak, Syrien och Västsahara

Om projekt Minor

Läs mer om vårt arbete för en minfri värld.

Läs mer

Stöd projekt Minor

Stöd projekt minor och Unmas arbete med minröjning.

Ge en gåva