Nuvarande svenska skolsystem bidrar till växande klyftor mellan olika grupper i samhället, varnar experter. Foto: Mostphotos/Roland Lundgren
18 mars, 2021 / Världshorisont

Växande samhällsklyftor förstärks genom skolan

Att skolan är en avgörande samhällsfunktion och spelar en viktig roll för barns och ungdomars utveckling håller de flesta med om. Ändå varnar forskare för att den svenska skolan står inför svåra utmaningar när det gäller likvärdig utbildning.

I skollagen slås det fast att alla ska ha lika tillgång till utbildning, oberoende av geografisk hemvist och socioekonomiska förhållanden. Därtill ska både kommuner och enskilda skolor ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov samt fördela resurser därefter.

Björn Åstrand, historiker och universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, har länge arbetat med frågan om likvärdighet i skolan, det vill säga att alla barn ska få samma möjlighet till utveckling så att deras framtid ligger i deras egna händer, inte i deras förflutna, uppväxtvillkor och så vidare. Som regeringens särskilde utredare lade han i april 2020 fram sin utredning med förslag på en mer likvärdig skola.

– Förut handlade likvärdighet framför allt om att alla skulle ha lika tillgång till utbildning. Nu fokuserar vi dessutom på att varje elev ska ha rättvisa villkor för att lyckas, säger han.

Björn Åstrand understryker att likvärdighet i skolan inte betyder att man ska behandla alla elever lika. Tvärtom bör skolan som system ta hänsyn till dem med sämst förutsättningar.

GÅR ÅT FEL HÅLL

I internationella jämförelser ses den svenska skolan fortfarande som relativt likvärdig, men flera forskare varnar för att utvecklingen går åt fel håll. Sambandet mellan elevers socioekonomiska bakgrund och deras resultat i skolan har blivit starkare sedan början av 00-talet.

Redan i förskolan finns oroande mönster. Studier visar att barn som går i förskolan tenderar att både studera längre och tjäna mer som vuxna än de som inte gör det. Sverige har en relativt hög andel barn som går i förskola, men det finns vissa skillnader mellan olika grupper – till exempel deltar barn med svensk bakgrund i högre utsträckning än de med utländsk bakgrund.

Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar också. Av de barn mellan ett och fem år vars föräldrar har eftergymnasial utbildning var 85,5 procent inskrivna på förskolan 2019, jämfört med 80,8 procent av de vars föräldrar har förgymnasial utbildning.

Sambandet avtar inte i skolans högre stadier. Det är vanligare för unga vuxna vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning att studera vidare än för unga vuxna vars föräldrar inte har gjort det. Hela 92,8 procent av de elever som avslutat årskurs 9 och hade föräldrar med eftergymnasial utbildning var behöriga till ett yrkesprogram, jämfört med endast 48,8 procent av de elever vars föräldrar har förgymnasial utbildning. Detta samband är dessutom starkare för utlandsfödda elever än för de som är födda i Sverige. Därtill finns stora skillnader i andelen som påbörjar högskoleutbildning mellan landets län och kommuner.

TILLTAGANDE SEGREGATION

Att öka likvärdigheten är starkt kopplad till förbättrad resursfördelning och minskad skolsegregation, förklarar Björn Åstrand. Det svenska skolsystemet måste ha bättre fördelning av både ekonomiska resurser och skickliga lärare.

– Generellt sett undervisar den mer erfarna läraren de elever som har starkast studieförutsättningar, medan läraren med mindre utbildning och erfarenhet undervisar de elever som har störst utmaningar att lyckas med skolan.

Ännu en resurs, som många inte tänker på, är eleverna. Den så kallade kamrateffekten innebär att elever i stor utveckling påverkas av hur deras klasskamrater presterar. Att studera jämte elever med starka skolresultat är gynnsamt både för de som har sämre förutsättningar och för de som har bättre förutsättningar. Det är här skolsegregationen kommer in i bilden, det vill säga fördelningen av eleverna på olika skolor.

– Det vi kan se är att vi har en tilltagande skolsegregation, alltså att allt fler elever går i en skola med kompisar som liknar dem själva.

Att skolsystemet blir en mekanism som motverkar jämlikhet i stället för att stärka den är alarmerande eftersom det påverkar elevernas livsvillkor långt efter att de slutat studera, menar Björn Åstrand. Ojämlikhet riskerar att föras över från generation till generation.

FÖRSTÄRKER KLYFTOR

– Skolan är obligatorisk för alla barn i Sverige. Om den fungerar som en mekanism som förstärker samhällsklyftor, i stället för att ha en utjämnande effekt, är det ju en förskräcklig företeelse, säger han.

Att bryta mönstret är långt ifrån enkelt eftersom skolan till stor del speglas av samhället i stort. Att befolkningen bor segregerat leder också till ökad skolsegregation. En annan viktig faktor är skolvalet, och här föreslår Björn Åstrand en förändring.

– Jag har lagt fram ett förslag, inte om att avveckla skolvalet, utan om att reformera det. Jag har också föreslagit att varje kommun och varje skolhuvudman, privat liksom kommunal, ska sträva efter socialt allsidigt sammansatta skolor.

Förutom en uttalad målsättning att sträva efter social allsidighet bör själva valprocesserna omorganiseras till ett samlat system med urvalsgrunder som gör att valet blir mer rättvist och som ger huvudmännen verktyg för att motverka skolsegregationen, fortsätter han. Detta innebär bland annat att urvalskriterier som varje skola beslutar att använda sig av ska granskas av den regionala skolmyndigheten. Skolor kan ha olika urvalsgrunder men de får inte leda till ökad skolsegregation.

”MÄRKLIGT OCH ORIMLIGT”

Utbildningsminister Anna Ekström håller med om att skolvalet spelar en viktig roll i arbetet mot skolsegregation. ”Det är en märklig ordning att vi ska ha parallella skolval, och det är samtidigt orimligt att platserna på friskolorna i dag kan vara paxade flera år i förväg genom att man kan ställa sig kö långt innan skolstarten. Barn som är födda sent på året eller är nyinflyttade har på grund av det ingen chans att få en plats på en skola de önskar”, skriver hon i en mejlkorrespondens med Världshorisont.

Från och med i år höjer regeringen likvärdighetsbidraget till 6,2 miljarder kronor. ”Det är öronmärkta pengar för skolan, och innebär att mer resurser går till skolor som behöver det bäst”, skriver Anna Ekström.

Lina Stolpe

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 1/21).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Kvinnors rättigheter hotas i Turkiet

09 april, 2021 / Nyheter

Genom att försämra kvinnors rättigheter fjärmar sig Turkiet från det europeiska och globala samarbetet, säger Svenska FN-förbundet. Flera FN-organisationer riktar skarp kritik mot Turkiet efter att landet lämnat Istanbulkonventionen mot våld mot kvinnor.

Läs mer

Alltför långsamt Agenda 2030-arbete i Europa

09 april, 2021 / Nyheter

Även i Europa sätter coronapandemin käppar i hjulet för arbetet med Agenda 2030. Redan före pandemin gick arbetet för långsamt, framkom det när medlemmarna i FN:s regionala kommission samlades inför sommarens uppföljningsmöte i New York.

Läs mer

Att minnas ett folkmord och stoppa ett nytt

07 april, 2021 / Blogg

Det bästa sättet att hedra offren för folkmordet i Rwanda är att förhindra att liknande händelser inträffar igen, skriver FN-förbundets seniore rådgivare i freds- och säkerhetsfrågor Jens Petersson på FN-bloggen.

Läs mer

”Att se helheten är nyckeln till lärande om hållbar utveckling”

06 april, 2021 / Världshorisont

Hållbarhetsforskaren David Collste har följt det globala arbetet med hållbar utveckling sedan 2012. Han har bland annat deltagit i FN-förhandlingarna som ledde fram till Agenda 2030. Nyligen bidrog han till framtagandet av det nya breddade Human Development Index som tar hänsyn till att vi nu befinner oss i antropocen, en tidsålder där människan styr planetens utveckling.

Läs mer

Livsviktigt arbete mot minor

02 april, 2021 / Nyheter

Internationella dagen mot minor den 4 april: FN:s minröjningsorganisation Unmas utvecklar nya metoder för att hantera hotet från coronapandemin.

Läs mer

Drivkraft och flexibilitet på landets FN-skolor

01 april, 2021 / Blogg

Engagemanget börjar i en FN-elevförening på en gymnasieskola nära dig, skriver Josephine Bergmark, tidigare praktikant på FN-förbundets skolverksamhet, på FN-bloggen.

Läs mer

FN måste skydda civila i Myanmar

31 mars, 2021 / Pressmeddelanden

Demonstranterna i Myanmar som vädjar om skydd för civila måste få FN:s hjälp att stoppa våldet, säger Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet, inför onsdagens möte i FN:s säkerhetsråd.

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling

24 mars, 2021 / Världshorisont

Lärande för hållbar utveckling är en förutsättning för att Sverige ska kunna nå de globala målen. Men trots ökat intresse och större förståelse för frågorna saknas samordning och ett tydligt politiskt ledarskap. Det anser några av aktörerna som Världshorisont har talat med.

Läs mer

Oklar Agenda 2030-utveckling i Sverige

19 mars, 2021 / Nyheter

Utvecklingen i Sverige står och stampar men biståndet har närapå dubblerats sedan 2015. Så kan läget summeras fem år efter att Agenda 2030 beslutades, men innan konsekvenserna av pandemin har hunnit leta sig in i statistiken. SCB lanserade i veckan sin senaste lägesrapport.

Läs mer