Nuvarande svenska skolsystem bidrar till växande klyftor mellan olika grupper i samhället, varnar experter. Foto: Mostphotos/Roland Lundgren

Att skolan är en avgörande samhällsfunktion och spelar en viktig roll för barns och ungdomars utveckling håller de flesta med om. Ändå varnar forskare för att den svenska skolan står inför svåra utmaningar när det gäller likvärdig utbildning.

I skollagen slås det fast att alla ska ha lika tillgång till utbildning, oberoende av geografisk hemvist och socioekonomiska förhållanden. Därtill ska både kommuner och enskilda skolor ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov samt fördela resurser därefter.

Björn Åstrand, historiker och universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, har länge arbetat med frågan om likvärdighet i skolan, det vill säga att alla barn ska få samma möjlighet till utveckling så att deras framtid ligger i deras egna händer, inte i deras förflutna, uppväxtvillkor och så vidare. Som regeringens särskilde utredare lade han i april 2020 fram sin utredning med förslag på en mer likvärdig skola.

– Förut handlade likvärdighet framför allt om att alla skulle ha lika tillgång till utbildning. Nu fokuserar vi dessutom på att varje elev ska ha rättvisa villkor för att lyckas, säger han.

Björn Åstrand understryker att likvärdighet i skolan inte betyder att man ska behandla alla elever lika. Tvärtom bör skolan som system ta hänsyn till dem med sämst förutsättningar.

GÅR ÅT FEL HÅLL

I internationella jämförelser ses den svenska skolan fortfarande som relativt likvärdig, men flera forskare varnar för att utvecklingen går åt fel håll. Sambandet mellan elevers socioekonomiska bakgrund och deras resultat i skolan har blivit starkare sedan början av 00-talet.

Redan i förskolan finns oroande mönster. Studier visar att barn som går i förskolan tenderar att både studera längre och tjäna mer som vuxna än de som inte gör det. Sverige har en relativt hög andel barn som går i förskola, men det finns vissa skillnader mellan olika grupper – till exempel deltar barn med svensk bakgrund i högre utsträckning än de med utländsk bakgrund.

Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar också. Av de barn mellan ett och fem år vars föräldrar har eftergymnasial utbildning var 85,5 procent inskrivna på förskolan 2019, jämfört med 80,8 procent av de vars föräldrar har förgymnasial utbildning.

Sambandet avtar inte i skolans högre stadier. Det är vanligare för unga vuxna vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning att studera vidare än för unga vuxna vars föräldrar inte har gjort det. Hela 92,8 procent av de elever som avslutat årskurs 9 och hade föräldrar med eftergymnasial utbildning var behöriga till ett yrkesprogram, jämfört med endast 48,8 procent av de elever vars föräldrar har förgymnasial utbildning. Detta samband är dessutom starkare för utlandsfödda elever än för de som är födda i Sverige. Därtill finns stora skillnader i andelen som påbörjar högskoleutbildning mellan landets län och kommuner.

TILLTAGANDE SEGREGATION

Att öka likvärdigheten är starkt kopplad till förbättrad resursfördelning och minskad skolsegregation, förklarar Björn Åstrand. Det svenska skolsystemet måste ha bättre fördelning av både ekonomiska resurser och skickliga lärare.

– Generellt sett undervisar den mer erfarna läraren de elever som har starkast studieförutsättningar, medan läraren med mindre utbildning och erfarenhet undervisar de elever som har störst utmaningar att lyckas med skolan.

Ännu en resurs, som många inte tänker på, är eleverna. Den så kallade kamrateffekten innebär att elever i stor utveckling påverkas av hur deras klasskamrater presterar. Att studera jämte elever med starka skolresultat är gynnsamt både för de som har sämre förutsättningar och för de som har bättre förutsättningar. Det är här skolsegregationen kommer in i bilden, det vill säga fördelningen av eleverna på olika skolor.

– Det vi kan se är att vi har en tilltagande skolsegregation, alltså att allt fler elever går i en skola med kompisar som liknar dem själva.

Att skolsystemet blir en mekanism som motverkar jämlikhet i stället för att stärka den är alarmerande eftersom det påverkar elevernas livsvillkor långt efter att de slutat studera, menar Björn Åstrand. Ojämlikhet riskerar att föras över från generation till generation.

FÖRSTÄRKER KLYFTOR

– Skolan är obligatorisk för alla barn i Sverige. Om den fungerar som en mekanism som förstärker samhällsklyftor, i stället för att ha en utjämnande effekt, är det ju en förskräcklig företeelse, säger han.

Att bryta mönstret är långt ifrån enkelt eftersom skolan till stor del speglas av samhället i stort. Att befolkningen bor segregerat leder också till ökad skolsegregation. En annan viktig faktor är skolvalet, och här föreslår Björn Åstrand en förändring.

– Jag har lagt fram ett förslag, inte om att avveckla skolvalet, utan om att reformera det. Jag har också föreslagit att varje kommun och varje skolhuvudman, privat liksom kommunal, ska sträva efter socialt allsidigt sammansatta skolor.

Förutom en uttalad målsättning att sträva efter social allsidighet bör själva valprocesserna omorganiseras till ett samlat system med urvalsgrunder som gör att valet blir mer rättvist och som ger huvudmännen verktyg för att motverka skolsegregationen, fortsätter han. Detta innebär bland annat att urvalskriterier som varje skola beslutar att använda sig av ska granskas av den regionala skolmyndigheten. Skolor kan ha olika urvalsgrunder men de får inte leda till ökad skolsegregation.

”MÄRKLIGT OCH ORIMLIGT”

Utbildningsminister Anna Ekström håller med om att skolvalet spelar en viktig roll i arbetet mot skolsegregation. ”Det är en märklig ordning att vi ska ha parallella skolval, och det är samtidigt orimligt att platserna på friskolorna i dag kan vara paxade flera år i förväg genom att man kan ställa sig kö långt innan skolstarten. Barn som är födda sent på året eller är nyinflyttade har på grund av det ingen chans att få en plats på en skola de önskar”, skriver hon i en mejlkorrespondens med Världshorisont.

Från och med i år höjer regeringen likvärdighetsbidraget till 6,2 miljarder kronor. ”Det är öronmärkta pengar för skolan, och innebär att mer resurser går till skolor som behöver det bäst”, skriver Anna Ekström.

Lina Stolpe

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 1/21).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Tro och tvivel – desinformation och demokratiutveckling i Europa

28 november, 2022 / Världshorisont

I skuggan av Rysslands krig mot Ukraina pågår ett annat ryskt angrepp mot Europa där desinformation används som vapen mot den europeiska demokratin. Världshorisont har intervjuat demokratiexperten Jaba Devdariani om sambanden mellan demokratiutveckling och desinformation. 

Läs mer

Internationella dagen mot våld mot kvinnor: Kvinnors rättigheter på tillbakagång

25 november, 2022 / Nyheter

Flickors och kvinnors rättigheter möter motstånd runt om i världen och utvecklingen i Iran och Afghanistan är alarmerande exempel. FN leder arbetet för global jämställdhet men varje medlemsstat måste tillse att flickors och kvinnors rättigheter respekteras.

Läs mer

Nato och kärnvapen: Risk för svagare svensk röst

25 november, 2022 / Nyheter

Ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna bidra till att försvarsalliansen förbättrar sin hållning till nedrustningsfrågor. I praktiken har dock Sverige efter ansökan tonat ned sin nedrustningsvänliga linje, skriver Svenska FN-förbundet i ett remissyttrande.

Läs mer

Svenska FN-förbundet mötte Toily Kurbanov från UN-Volunteers  

22 november, 2022 / Nyheter

En tid som kräver gemensamma krafter och insatser kräver också volontärarbete. Svenska FN-förbundet mötte UN-Volunteers där Toily Kurbanov, chef för FN:s volontärprogram, svarade på några frågor kring vikten av volontärarbete i såväl dagens som framtidens samhälle.

Läs mer

Svag överenskommelse vid FN:s klimattoppmöte

21 november, 2022 / Nyheter

En positiv nyhet i form av en fond för skador och förluster men i övrigt mestadels besvikelser och otillräckliga åtaganden – så kan klimattoppmötet COP27 i Egypten sammanfattas.

Läs mer

Möt våra pristagare!

14 november, 2022 / Nyheter

Varje år utser Svenska FN-förbundet två personer eller organisationer som har gjort särskilda insatser till stöd för FN. Möt Årets FN-supporter Lena Friberg från Lerum och Årets FN-vän, klimatexperten Johan Rockström.

Läs mer

FN-experter: Sverige bör stärka arbetet mot rasism

07 november, 2022 / Nyheter

En expertgrupp från FN efterlyser arbete mot systematisk rasism, förtroendeskapande åtgärder mellan polis och minoriteter samt statistik som baseras på etnicitet. I vår granskas Sverige i FN:s rasdiskrimineringskommitté.

Läs mer

Parfym, bunkrar och FN-rollspel

07 november, 2022 / Blogg

Förra veckan var vi på besök i Albanien och deras FN-förbund. Det grundades 2016 men är redan en nyckelaktör i civilsamhället för att stärka unga i arbetet för en demokratisk utveckling, mänskliga rättigheter, fred och hållbar utveckling.

Läs mer

FN-skola firar 15 år

30 oktober, 2022 / Nyheter

Svenska FN-förbundets verksamhet FN-skola fyller 15 år i höst. Certifieringen stärker gymnasieskolors engagemang för globala frågor och nio skolor som har varit med sedan starten 2007 kan nu fira jubileum.

Läs mer