Klimattoppmötet COP26 sågs av många som världens sista chans att förhindra katastrofala klimatförändringar. Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie tycker att utfallet blev bra samtidigt som mycket återstår att göra.

Det är en pigg chefsförhandlare som låter sig intervjuas av Världshorisont tre dagar efter att COP26 i Glasgow har avslutats. På frågan om hur han mår efter två intensiva veckor med klimatförhandlingar utbrister han att han mår bra, men han undrar hur världen mår. I efterdyningarna av klimatmötet har det diskuterats mycket kring de ändringar i slutdokumentet som Kina och Indien fick till under de allra sista timmarna. I stället för att ”fasa ut kolkraft utan teknik för koldioxidinfångning och ineffektiva fossila subventioner” står det nu ”fasa ner kolkraft utan teknik för koldioxidinfångning och fasa ut ineffektiva fossila subventioner.”

– Jag är fullt medveten om att de beslut som har tagits är långt ifrån tillräckliga för att vi ska kunna hålla oss under 1,5 grader och det hade varit mycket bättre att ha kvar den ursprungliga skrivningen. Men jag håller med COP-ordföranden om att det var viktigt att vi fick till den här överenskommelsen och vi har i alla fall pekat ut en riktning om hur vi ska kunna komma dit, säger Mattias Frumerie.

Tidigare motstånd borta

COP26 var Mattias Frumeries tredje klimattoppmöte som Sveriges chefsförhandlare. Den skillnad han tycker sig ha sett i år jämfört med tidigare möten är att världen nu är överens om i vilken riktning den ska gå. Förut har det funnits ett motstånd mot den riktningen. Nu är det snarare hastigheten som är den största stötestenen.

– Vissa länder upplever att det är svårt att ställa om och att det är stora beslut som ska tas. Det är en stor omstrukturering av samhället och ekonomin som behöver göras, säger Mattias Frumerie.

Så vad kom då parterna överens om på COP26? Inför mötet var reglerna fortfarande oklara i främst tre delar av artikel sex i Parisavtalet. Där har man nu hittat lösningar.

– För det första var det frågan om vem som ska få tillgodoräkna sig utsläppsminskningar som görs i ett land men som finansieras av ett annat land. Där har vi nu nått en överenskommelse så att denna typ av utsläppsminskning inte bokförs två gånger. För det andra var det frågan om överföring av utsläppsminskningsenheter från Kyotoprotokollet. Där landade vi i att länder får göra en överföring av dessa enheter, men att de begränsas i tid och volym. Det var en mer tilltalande och hanterbar kompromiss än att vi har ett system där dubbelräkning av utsläppsminskningar tillåts göra. Då hade vi behövt leva med det systemet. Den tredje frågan i artikel sex som vi kom överens om handlade om avgiften som kommer tas ut vid handel med utsläppsrätter, säger Mattias Frumerie.

Alla redovisar sina utsläpp på samma sätt

En annan fråga som diskuterades var det transparensramverk som handlar om hur länderna ska redovisa sina utsläpp och sitt klimatarbete så att det blir möjligt att utvärdera det på ett transparent sätt.

– Från svensk och EU:s sida har vi velat ha ett enhetligt system där alla länder rapporterar på samma sätt, medan andra länder velat få göra undantag. Lösningen som vi landade i var att alla kommer att rapportera på samma sätt, men att rapporteringen inte syns hur som helst utan bara delas i vissa sammanhang, säger Mattias Frumerie.

Vidare beslutades att klimatplanerna kommer att uppdateras vart femte år i enlighet med Parisavtalet. Parterna bjuds dock in till att uppdatera dem varje år eftersom det nu har inrättats en mekanism för att varje år utvärdera hur länderna ligger till i förhållande till sina långsiktiga mål och i relation till vad vetenskapen säger om hur utsläppen behöver minska.

När kommer de globala utsläppen av koldioxid att börja minska med de åtaganden som finns nu?

– Jag har inte sett några siffror på vad besluten från COP26 kommer att innebära i minskade utsläpp. Vi har bara statistik för hur det måste se ut och det är att utsläppen måste minska med minst 45 procent till 2030. Med de åtaganden som fanns innan mötet så kommer de att öka med 13 procent, säger Mattias Frumerie.

Unga har en viktig roll

Mattias Frumerie vill gärna lyfta fram de insatser som icke-statliga aktörer gör under klimatmötena.

– Våra ungdomsdelegater och ungdomsrörelsen i stort håller oss i delegationen på tårna. Sydsamhället, som är väldigt närvarande, mejlar olika förslag och redogör för sin bedömning av hur olika förhandlingstexter ligger i linje med ambitionsnivån. Det ger förhandlingarna ytterligare dynamik och jag skulle gärna se mer av det engagemanget i förhandlingsrummen.

Under kommande klimatmöten kommer fokus ligga på genomförandet av Parisavtalet.

– En återkommande fråga kommer vara att stärka kapaciteten för att kunna förvalta Parisavtalet. Alla länder behöver genomföra det på ett så liknande sätt som möjligt och vi ser att utvecklingsländerna efterfrågar stöd så att de ska kunna utvärdera och uppskatta omfattningen av vilka behov som finns och rapportera på rätt sätt. Ett annat fokus är att etablera plattformar för erfarenhetsutbyte och samarbeten länder emellan.

————

Denna text är hämtad från det senaste numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4/21).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.