Förhandlingarna på COP26 pågick in i det sista. Foto: UNFCCC/Kiara Worth

Klimattoppmötet COP26 sågs av många som världens sista chans att förhindra katastrofala klimatförändringar. Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie tycker att utfallet blev bra samtidigt som mycket återstår att göra.

Det är en pigg chefsförhandlare som låter sig intervjuas av Världshorisont tre dagar efter att COP26 i Glasgow har avslutats. På frågan om hur han mår efter två intensiva veckor med klimatförhandlingar utbrister han att han mår bra, men han undrar hur världen mår. I efterdyningarna av klimatmötet har det diskuterats mycket kring de ändringar i slutdokumentet som Kina och Indien fick till under de allra sista timmarna. I stället för att ”fasa ut kolkraft utan teknik för koldioxidinfångning och ineffektiva fossila subventioner” står det nu ”fasa ner kolkraft utan teknik för koldioxidinfångning och fasa ut ineffektiva fossila subventioner.”

– Jag är fullt medveten om att de beslut som har tagits är långt ifrån tillräckliga för att vi ska kunna hålla oss under 1,5 grader och det hade varit mycket bättre att ha kvar den ursprungliga skrivningen. Men jag håller med COP-ordföranden om att det var viktigt att vi fick till den här överenskommelsen och vi har i alla fall pekat ut en riktning om hur vi ska kunna komma dit, säger Mattias Frumerie.

Tidigare motstånd borta

COP26 var Mattias Frumeries tredje klimattoppmöte som Sveriges chefsförhandlare. Den skillnad han tycker sig ha sett i år jämfört med tidigare möten är att världen nu är överens om i vilken riktning den ska gå. Förut har det funnits ett motstånd mot den riktningen. Nu är det snarare hastigheten som är den största stötestenen.

– Vissa länder upplever att det är svårt att ställa om och att det är stora beslut som ska tas. Det är en stor omstrukturering av samhället och ekonomin som behöver göras, säger Mattias Frumerie.

Så vad kom då parterna överens om på COP26? Inför mötet var reglerna fortfarande oklara i främst tre delar av artikel sex i Parisavtalet. Där har man nu hittat lösningar.

– För det första var det frågan om vem som ska få tillgodoräkna sig utsläppsminskningar som görs i ett land men som finansieras av ett annat land. Där har vi nu nått en överenskommelse så att denna typ av utsläppsminskning inte bokförs två gånger. För det andra var det frågan om överföring av utsläppsminskningsenheter från Kyotoprotokollet. Där landade vi i att länder får göra en överföring av dessa enheter, men att de begränsas i tid och volym. Det var en mer tilltalande och hanterbar kompromiss än att vi har ett system där dubbelräkning av utsläppsminskningar tillåts göra. Då hade vi behövt leva med det systemet. Den tredje frågan i artikel sex som vi kom överens om handlade om avgiften som kommer tas ut vid handel med utsläppsrätter, säger Mattias Frumerie.

Alla redovisar sina utsläpp på samma sätt

En annan fråga som diskuterades var det transparensramverk som handlar om hur länderna ska redovisa sina utsläpp och sitt klimatarbete så att det blir möjligt att utvärdera det på ett transparent sätt.

– Från svensk och EU:s sida har vi velat ha ett enhetligt system där alla länder rapporterar på samma sätt, medan andra länder velat få göra undantag. Lösningen som vi landade i var att alla kommer att rapportera på samma sätt, men att rapporteringen inte syns hur som helst utan bara delas i vissa sammanhang, säger Mattias Frumerie.

Vidare beslutades att klimatplanerna kommer att uppdateras vart femte år i enlighet med Parisavtalet. Parterna bjuds dock in till att uppdatera dem varje år eftersom det nu har inrättats en mekanism för att varje år utvärdera hur länderna ligger till i förhållande till sina långsiktiga mål och i relation till vad vetenskapen säger om hur utsläppen behöver minska.

När kommer de globala utsläppen av koldioxid att börja minska med de åtaganden som finns nu?

– Jag har inte sett några siffror på vad besluten från COP26 kommer att innebära i minskade utsläpp. Vi har bara statistik för hur det måste se ut och det är att utsläppen måste minska med minst 45 procent till 2030. Med de åtaganden som fanns innan mötet så kommer de att öka med 13 procent, säger Mattias Frumerie.

Unga har en viktig roll

Mattias Frumerie vill gärna lyfta fram de insatser som icke-statliga aktörer gör under klimatmötena.

– Våra ungdomsdelegater och ungdomsrörelsen i stort håller oss i delegationen på tårna. Sydsamhället, som är väldigt närvarande, mejlar olika förslag och redogör för sin bedömning av hur olika förhandlingstexter ligger i linje med ambitionsnivån. Det ger förhandlingarna ytterligare dynamik och jag skulle gärna se mer av det engagemanget i förhandlingsrummen.

Under kommande klimatmöten kommer fokus ligga på genomförandet av Parisavtalet.

– En återkommande fråga kommer vara att stärka kapaciteten för att kunna förvalta Parisavtalet. Alla länder behöver genomföra det på ett så liknande sätt som möjligt och vi ser att utvecklingsländerna efterfrågar stöd så att de ska kunna utvärdera och uppskatta omfattningen av vilka behov som finns och rapportera på rätt sätt. Ett annat fokus är att etablera plattformar för erfarenhetsutbyte och samarbeten länder emellan.

————

Denna text är hämtad från det senaste numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4/21).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Rekordstor nödappell från FN – fel tillfälle att minska FN-biståndet

01 december, 2022 / Nyheter

Torsdagens rekordstora humanitära appell från FN för världens mest utsatta understryker behovet av fortsatt starkt svenskt stöd till FN. Årets humanitära FN-appell är 25 procent större än förra årets och berör 65 miljoner människor ytterligare. Den kommer samtidigt som diskussionen om Sveriges bistånd och stödet till FN pågår för fullt.  

Läs mer

Varningslampor blinkar för demokratin i Sverige 

30 november, 2022 / Världshorisont

De mätningar av demokratin som instituten V-Dem, Freedom House och tidningen The Economist genomför visar att Sverige är ett av de mest demokratiska länderna i världen. Det betyder inte att allt är frid och fröjd, konstaterar journalisten Mats Wingborg. 

Läs mer

Tro och tvivel – desinformation och demokratiutveckling i Europa

28 november, 2022 / Världshorisont

I skuggan av Rysslands krig mot Ukraina pågår ett annat ryskt angrepp mot Europa där desinformation används som vapen mot den europeiska demokratin. Världshorisont har intervjuat demokratiexperten Jaba Devdariani om sambanden mellan demokratiutveckling och desinformation. 

Läs mer

Internationella dagen mot våld mot kvinnor: Kvinnors rättigheter på tillbakagång

25 november, 2022 / Nyheter

Flickors och kvinnors rättigheter möter motstånd runt om i världen och utvecklingen i Iran och Afghanistan är alarmerande exempel. FN leder arbetet för global jämställdhet men varje medlemsstat måste tillse att flickors och kvinnors rättigheter respekteras.

Läs mer

Nato och kärnvapen: Risk för svagare svensk röst

25 november, 2022 / Nyheter

Ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna bidra till att försvarsalliansen förbättrar sin hållning till nedrustningsfrågor. I praktiken har dock Sverige efter ansökan tonat ned sin nedrustningsvänliga linje, skriver Svenska FN-förbundet i ett remissyttrande.

Läs mer

Svenska FN-förbundet mötte Toily Kurbanov från UN-Volunteers  

22 november, 2022 / Nyheter

En tid som kräver gemensamma krafter och insatser kräver också volontärarbete. Svenska FN-förbundet mötte UN-Volunteers där Toily Kurbanov, chef för FN:s volontärprogram, svarade på några frågor kring vikten av volontärarbete i såväl dagens som framtidens samhälle.

Läs mer

Svag överenskommelse vid FN:s klimattoppmöte

21 november, 2022 / Nyheter

En positiv nyhet i form av en fond för skador och förluster men i övrigt mestadels besvikelser och otillräckliga åtaganden – så kan klimattoppmötet COP27 i Egypten sammanfattas.

Läs mer

Möt våra pristagare!

14 november, 2022 / Nyheter

Varje år utser Svenska FN-förbundet två personer eller organisationer som har gjort särskilda insatser till stöd för FN. Möt Årets FN-supporter Lena Friberg från Lerum och Årets FN-vän, klimatexperten Johan Rockström.

Läs mer

FN-experter: Sverige bör stärka arbetet mot rasism

07 november, 2022 / Nyheter

En expertgrupp från FN efterlyser arbete mot systematisk rasism, förtroendeskapande åtgärder mellan polis och minoriteter samt statistik som baseras på etnicitet. I vår granskas Sverige i FN:s rasdiskrimineringskommitté.

Läs mer