Ett av många utbildningstillfällen med Lika Unika Akademi. Från vänster: Peter Andersson, Lika Unika; Ann Bjellert, Botkyrka kommun, Helena Rojas, Botkyrka kommun och Tiina Nummi Södergren, Lika Unika Akademi. Foto: Ciro Sammarco
5 maj, 2021 / Världshorisont

Funktionshinderfrågorna en viktig pusselbit som ofta saknas

Att ingen ska lämnas utanför är en av de centrala principerna i Agenda 2030 och dess 17 globala mål för hållbar utveckling. Utbildningsprojektet Lika Unika Akademi bidrar till ett inkluderande samhälle genom att fokusera på funktions- och rättighetsperspektivet i agendaarbetet.

Funktionshinderfrågan kan prövas mot alla globala mål, och principen att ingen ska lämnas utanför är en bra ingång i frågan. När man tog fram de globala målen valde man att inte utveckla ett speciellt mål för människor med funktionsnedsättning utan funktionshinderpolitiken rör i stället alla mål, säger Tiina Nummi-Södergren, projektledare för Lika Unika Akademi.

Projektet är treårigt och startade hösten 2018. Det går nu mot sitt slut och avslutas i oktober i år. Sedan 2019 tillhör det FN-förbundet vilket medför att funktionshinderfrågorna lagts till förbundets övriga utbildningsinsatser rörande Agenda 2030 i Sverige.

Inom projektet har man utvecklat en utbildning som ska hjälpa samhällsaktörer att integrera funktionshinderperspektivet i sitt arbete med Agenda 2030, och man har utbildat tre föreläsare. Utbildningsmaterialet finns i många olika former så att det ska vara tillgängligt för alla. Det finns exempelvis filmer som är textade och syntolkade respektive teckenspråkstolkade, man har tagit fram lättläst information, och man har använt sig av tolkar till andra språk än svenska vid vissa tillfällen.

OSÄKERHET RÅDER

Projektet fokuserar på kunskapshöjande aktiviteter för tre primära målgrupper: civilsamhällesorganisationer, beslutsfattare i kommuner, regioner och diverse institutioner, samt funktionshinderorganisationer. När det gäller den sistnämnda målgruppen ska utbildningarna även verka självstärkande så att organisationerna ser sin egen roll i arbetet med Agenda 2030.

Tiina Nummi-Södergren säger att det generellt sett råder stor osäkerhet bland olika samhällsaktörer om hur man inom arbetet med Agenda 2030 integrerar funktionshinderperspektivet.

– Många står och tvekar, de är osäkra inför målen. Man vet ofta inte hur man ska arbeta med funktionshinderfrågorna. I många kommuner och regioner blir dessa frågor inte en naturlig del av planeringen av arbetet med Agenda 2030. Det är en viktig pusselbit som fattas.

Hon berättar att Lika Unika Akademis kunskapshöjande insatser kan hjälpa till att konkretisera de här frågorna för aktörerna. Utbildningarna berör bland annat kopplingen mellan funktionshinderfrågorna och relevanta agendamål, hur man kopplar olika rättigheter i dessa mål till rättigheter för personer med funktionsnedsättning och hur man utvärderar målen i relation till dessa frågor. För civilsamhällesorganisationer handlar det mycket om hur man kan använda målen i sitt påverkansarbete.

FRÄMJAR INKLUDERING

En av projektets föreläsare är Marie-Louise Luther, som även arbetar som intressepolitisk handläggare för funktionshinderpolitik på Astma- och Allergiförbundet. Hon säger att projektet primärt inriktar sig på tre huvudsakliga agendamål.

– Utbildningarna rör främst mål 4 (utbildning), mål 8 (arbete) och mål 10 som handlar om minskad ojämlikhet. Mål 10 är brett och kan omfatta mycket. Målen går ju även givetvis in i varandra. Utbildningarna har också alltid ett barn- och kvinnoperspektiv.

Mer specifikt handlar mål 4 om god utbildning för alla, där man bland annat ska fokusera på att skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer och eliminera diskriminering inom utbildning. Mål 8 berör anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Mål 10 (minskad ojämlikhet) omfattar bland annat främjandet av social, ekonomisk och politisk inkludering samt säkerställandet av lika rättigheter för alla.

Marie-Louise Luther säger att många aktörer likställer hållbarhetsfrågor med miljöfrågor, och att kunskapen om vad som utgör hållbar samhällsutveckling måste ökas. Funktionshinderperspektivet är även en relativt ny del av agendan, och man bör konkretisera vad det faktiskt innebär.

KOMMUNER PÅ RÄTT VÄG

Mycket arbete kvarstår, men vissa samhällsaktörer är i framkant i sitt arbete med funktionshinderfrågorna. Botkyrka och Malmö är två kommuner som enligt projektledare Tiina Nummi-Södergren har kommit långt i arbetet med dessa frågor.

I samband med en uppdatering av Botkyrka kommuns hållbarhetsutmaningar bjöd man in Unika Lika Akademi som hade en informationssession för kommunstyrelsens politiska beredningsorgan. Kommunen styrs utifrån dokumentet ”Ett hållbart Botkyrka” som utgår från målen i Agenda 2030.  

Ann Bjellert arbetar som utvecklingsledare för social hållbarhet med fokus på tillgänglighet och funktionsrätt på kommunledningsförvaltningen i Botkyrka. Hon anser att dessa frågor bör styras, ledas och stöttas centralt. Tidigare låg de hos vård- och omsorgsförvaltningen, men sedan 2013 ligger de hos kommunstyrelsen.

Kommunen har vänt arbetet till att bli en medborgarfråga i stället för en brukarfråga. Alla personer med funktionsnedsättning är ju inte brukare inom kommunal omsorgsverksamhet. Vidare arbetar man simultant med de olika diskrimineringsgrunderna för att se vilka synergieffekter de kan ha.

FLERA PERSPEKTIV

– Vi har ett annat tänk, perspektivgemenskap i stället för perspektivträngsel. Vi tänker jämlikhet och mänskliga rättigheter. Vi jobbar gemensamt med alla olika diskrimineringsgrunder och ser hur det korsbefruktar, säger Ann Bjellert.

– Ett exempel är vårt arbete med utbildningar i barnkonventionen. Här har vi kopplat på funktionsrättskonventionen för att se hur den samspelar med barnkonventionen. Vi ser vilken bäring dessa frågor har på varandra.

Hon säger att Botkyrka kommun även har en annan retorik och talar om funktionsrätt eftersom det handlar om rättigheter. I kommunens jämlikhetsstrategi från 2017 står det att ingen person i Botkyrka får uppleva diskriminering på grund av bristande tillgänglighet – en funktionsnedsättning får inte bli ett funktionshinder.

Kommunen hade kommit en bra bit på väg redan innan Lika Unika Akademis informationssession, men informationen har varit positiv för kommunens vidare arbete med dessa frågor, enligt Ann Bjellert. Materialet som erbjuds är ett bra verktyg som kommunen kan använda i sitt hållbarhetsarbete och projektet har gjort viktiga kopplingar mellan de olika artiklarna i funktionsrättskonventionen och Agenda 2030.   

– Man kan aldrig få för mycket kunskap om de här viktiga frågorna. Det finns viss brist på kunskap kan jag tycka. De här frågorna bör stå högre upp på dagordningen i samhället.

NYA ARBETSSÄTT

Lika Unika Akademi har som så många andra fått ställa om till digitala arbetssätt på grund av coronapandemin, något som har resulterat i nya utmaningar. Alla utbildningar har dock genomförts som planerat, om än i digital form, och Tiina Nummi-Södergren är nöjd med hur insatserna gått än så länge.

– Vår utbildningsverksamhet bidrar till att sprida kunskap, höja kompetensen inom de här frågorna hos våra målgrupper och göra arbetet med funktionshinderfrågorna mer hållbart. Vi vill även utvärdera hur agendafrågorna i Sverige genomförs och hur de når personer med funktionsnedsättning och andra som lever i utanförskap i Sverige, till exempel vissa äldre. Där har vi många gemensamma frågor att jobba med.

Föreläsarna kommer även efter projekttidens slut att kunna anlitas via FN-förbundet och Tiina Nummi-Södergren hoppas att även resten av arbetet kommer att fortskrida, kanske i form av ett nytt projekt med annat fokus.

– Jag ser det inte som att vi är klara, som att det snart är färdigutbildat. Vi hoppas på en fortsättning.

Marina Henrikson, frilansskribent

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 1/21).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Pandemi, krig och klimatkris – arbetet i FN fortsätter

20 juli, 2022 / Blogg

Så är årets HLPF (High Level Political Forum) om hållbar utveckling över. Konferensen hålls varje sommar i FN:s högkvarter i New York och vid varje tillfälle rapporterar drygt 40 medlemsländer om sitt arbete med Agenda 2030 och de globala målen.

Läs mer

Ukrainakriget visar på behov av starkare domstol mot krigsförbrytelser

17 juli, 2022 / Nyheter

20-årsjubilerande krigsförbrytardomstolen ICC har en viktig roll att spela, inte minst i Ukrainakriget. Men det är ett rättssystem som behöver förstärkningar, säger Svenska FN-förbundet på Internationella straffrättsdagen 17 juli.

Läs mer

Att strypa tillgången till abort riskerar kvinnors liv

11 juli, 2022 / Blogg

Idag, den 11 juli, uppmärksammas världsbefolkningsdagen och året då världens befolkning förväntas nå hela 8 miljarder. Mina tankar går spontant till situationen för de som utgör mer än hälften av denna siffra – nämligen kvinnor och flickor.

Läs mer

HLPF 2022: Världen är långt ifrån halvvägs till målen

08 juli, 2022 / Nyheter

Årets högnivåmöte för Agenda 2030, High Level Political Forum (HLPF), öppnade i New York den 5 juli. För första gången sedan 2019 träffas delegaterna fysiskt. Utbildning, jämställdhet, tillstånden för ekosystemen i hav och land samt partnerskap och genomförande är i fokus under årets möte. Men istället för att vara halvvägs mot målen går utvecklingen inom många områden åt fel håll.

Läs mer

Almedalen: Håll löftena om svenskt FN-stöd!

01 juli, 2022 / Nyheter

Alla riksdagspartier står bakom FN-samarbetet och sex av åtta partier stödjer enprocentsmålet för biståndet, enligt en enkät i Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont. I en osäker värld med konflikter, pandemi och klimathot måste politikerna hålla sina löften om stöd till världsorganisationen, säger FN-förbundet som medverkar under Almedalsveckan.

Läs mer

Värme, vinter och viktiga val

28 juni, 2022 / Blogg

Det har varit en vecka full av intryck, kunskap och känslor. För första gången arrangerades ett statspartsmöte för FN:s kärnvapenförbud TPNW (the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons). Det hölls i Wien där flera av FN:s kärnrelaterade organisationer har sitt säte.

Läs mer

Kristina Bergsten är Årets FN-lärare

22 juni, 2022 / Pressmeddelanden

Kristina Bergsten från Munkagårdsgymnasiet i Tvååker tilldelas Svenska FN-förbundets pris Årets FN-lärare för särskilt betydelsefulla insatser för globala frågor i skolan.

Läs mer

Wienmöte ger ny kraft i nedrustningsarbetet

17 juni, 2022 / Nyheter

Den 21-23 juni hålls det första statspartsmötet inom FN:s kärnvapenförbud i Wien. Under veckan samlas nedrustningsvänliga folkrörelser och stater till möten och konferenser. Svenska FN-förbundet är på plats och rapporterar. Anmäl dig till vårt webbinarium!

Läs mer

Stockholm +50, kontraster och människan

10 juni, 2022 / Blogg

Så har FN:s högnivåmöte Stockholm+50 gått av stapeln. Tillsammans med representanter för såväl den svenska FN-rörelsen som FN-förbunden från Armenien, Finland, Georgien, Tanzania och Uganda var jag på plats. 

Läs mer