Ett av många utbildningstillfällen med Lika Unika Akademi. Från vänster: Peter Andersson, Lika Unika; Ann Bjellert, Botkyrka kommun, Helena Rojas, Botkyrka kommun och Tiina Nummi Södergren, Lika Unika Akademi. Foto: Ciro Sammarco
5 maj, 2021 / Världshorisont

Funktionshinderfrågorna en viktig pusselbit som ofta saknas

Att ingen ska lämnas utanför är en av de centrala principerna i Agenda 2030 och dess 17 globala mål för hållbar utveckling. Utbildningsprojektet Lika Unika Akademi bidrar till ett inkluderande samhälle genom att fokusera på funktions- och rättighetsperspektivet i agendaarbetet.

Funktionshinderfrågan kan prövas mot alla globala mål, och principen att ingen ska lämnas utanför är en bra ingång i frågan. När man tog fram de globala målen valde man att inte utveckla ett speciellt mål för människor med funktionsnedsättning utan funktionshinderpolitiken rör i stället alla mål, säger Tiina Nummi-Södergren, projektledare för Lika Unika Akademi.

Projektet är treårigt och startade hösten 2018. Det går nu mot sitt slut och avslutas i oktober i år. Sedan 2019 tillhör det FN-förbundet vilket medför att funktionshinderfrågorna lagts till förbundets övriga utbildningsinsatser rörande Agenda 2030 i Sverige.

Inom projektet har man utvecklat en utbildning som ska hjälpa samhällsaktörer att integrera funktionshinderperspektivet i sitt arbete med Agenda 2030, och man har utbildat tre föreläsare. Utbildningsmaterialet finns i många olika former så att det ska vara tillgängligt för alla. Det finns exempelvis filmer som är textade och syntolkade respektive teckenspråkstolkade, man har tagit fram lättläst information, och man har använt sig av tolkar till andra språk än svenska vid vissa tillfällen.

OSÄKERHET RÅDER

Projektet fokuserar på kunskapshöjande aktiviteter för tre primära målgrupper: civilsamhällesorganisationer, beslutsfattare i kommuner, regioner och diverse institutioner, samt funktionshinderorganisationer. När det gäller den sistnämnda målgruppen ska utbildningarna även verka självstärkande så att organisationerna ser sin egen roll i arbetet med Agenda 2030.

Tiina Nummi-Södergren säger att det generellt sett råder stor osäkerhet bland olika samhällsaktörer om hur man inom arbetet med Agenda 2030 integrerar funktionshinderperspektivet.

– Många står och tvekar, de är osäkra inför målen. Man vet ofta inte hur man ska arbeta med funktionshinderfrågorna. I många kommuner och regioner blir dessa frågor inte en naturlig del av planeringen av arbetet med Agenda 2030. Det är en viktig pusselbit som fattas.

Hon berättar att Lika Unika Akademis kunskapshöjande insatser kan hjälpa till att konkretisera de här frågorna för aktörerna. Utbildningarna berör bland annat kopplingen mellan funktionshinderfrågorna och relevanta agendamål, hur man kopplar olika rättigheter i dessa mål till rättigheter för personer med funktionsnedsättning och hur man utvärderar målen i relation till dessa frågor. För civilsamhällesorganisationer handlar det mycket om hur man kan använda målen i sitt påverkansarbete.

FRÄMJAR INKLUDERING

En av projektets föreläsare är Marie-Louise Luther, som även arbetar som intressepolitisk handläggare för funktionshinderpolitik på Astma- och Allergiförbundet. Hon säger att projektet primärt inriktar sig på tre huvudsakliga agendamål.

– Utbildningarna rör främst mål 4 (utbildning), mål 8 (arbete) och mål 10 som handlar om minskad ojämlikhet. Mål 10 är brett och kan omfatta mycket. Målen går ju även givetvis in i varandra. Utbildningarna har också alltid ett barn- och kvinnoperspektiv.

Mer specifikt handlar mål 4 om god utbildning för alla, där man bland annat ska fokusera på att skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer och eliminera diskriminering inom utbildning. Mål 8 berör anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Mål 10 (minskad ojämlikhet) omfattar bland annat främjandet av social, ekonomisk och politisk inkludering samt säkerställandet av lika rättigheter för alla.

Marie-Louise Luther säger att många aktörer likställer hållbarhetsfrågor med miljöfrågor, och att kunskapen om vad som utgör hållbar samhällsutveckling måste ökas. Funktionshinderperspektivet är även en relativt ny del av agendan, och man bör konkretisera vad det faktiskt innebär.

KOMMUNER PÅ RÄTT VÄG

Mycket arbete kvarstår, men vissa samhällsaktörer är i framkant i sitt arbete med funktionshinderfrågorna. Botkyrka och Malmö är två kommuner som enligt projektledare Tiina Nummi-Södergren har kommit långt i arbetet med dessa frågor.

I samband med en uppdatering av Botkyrka kommuns hållbarhetsutmaningar bjöd man in Unika Lika Akademi som hade en informationssession för kommunstyrelsens politiska beredningsorgan. Kommunen styrs utifrån dokumentet ”Ett hållbart Botkyrka” som utgår från målen i Agenda 2030.  

Ann Bjellert arbetar som utvecklingsledare för social hållbarhet med fokus på tillgänglighet och funktionsrätt på kommunledningsförvaltningen i Botkyrka. Hon anser att dessa frågor bör styras, ledas och stöttas centralt. Tidigare låg de hos vård- och omsorgsförvaltningen, men sedan 2013 ligger de hos kommunstyrelsen.

Kommunen har vänt arbetet till att bli en medborgarfråga i stället för en brukarfråga. Alla personer med funktionsnedsättning är ju inte brukare inom kommunal omsorgsverksamhet. Vidare arbetar man simultant med de olika diskrimineringsgrunderna för att se vilka synergieffekter de kan ha.

FLERA PERSPEKTIV

– Vi har ett annat tänk, perspektivgemenskap i stället för perspektivträngsel. Vi tänker jämlikhet och mänskliga rättigheter. Vi jobbar gemensamt med alla olika diskrimineringsgrunder och ser hur det korsbefruktar, säger Ann Bjellert.

– Ett exempel är vårt arbete med utbildningar i barnkonventionen. Här har vi kopplat på funktionsrättskonventionen för att se hur den samspelar med barnkonventionen. Vi ser vilken bäring dessa frågor har på varandra.

Hon säger att Botkyrka kommun även har en annan retorik och talar om funktionsrätt eftersom det handlar om rättigheter. I kommunens jämlikhetsstrategi från 2017 står det att ingen person i Botkyrka får uppleva diskriminering på grund av bristande tillgänglighet – en funktionsnedsättning får inte bli ett funktionshinder.

Kommunen hade kommit en bra bit på väg redan innan Lika Unika Akademis informationssession, men informationen har varit positiv för kommunens vidare arbete med dessa frågor, enligt Ann Bjellert. Materialet som erbjuds är ett bra verktyg som kommunen kan använda i sitt hållbarhetsarbete och projektet har gjort viktiga kopplingar mellan de olika artiklarna i funktionsrättskonventionen och Agenda 2030.   

– Man kan aldrig få för mycket kunskap om de här viktiga frågorna. Det finns viss brist på kunskap kan jag tycka. De här frågorna bör stå högre upp på dagordningen i samhället.

NYA ARBETSSÄTT

Lika Unika Akademi har som så många andra fått ställa om till digitala arbetssätt på grund av coronapandemin, något som har resulterat i nya utmaningar. Alla utbildningar har dock genomförts som planerat, om än i digital form, och Tiina Nummi-Södergren är nöjd med hur insatserna gått än så länge.

– Vår utbildningsverksamhet bidrar till att sprida kunskap, höja kompetensen inom de här frågorna hos våra målgrupper och göra arbetet med funktionshinderfrågorna mer hållbart. Vi vill även utvärdera hur agendafrågorna i Sverige genomförs och hur de når personer med funktionsnedsättning och andra som lever i utanförskap i Sverige, till exempel vissa äldre. Där har vi många gemensamma frågor att jobba med.

Föreläsarna kommer även efter projekttidens slut att kunna anlitas via FN-förbundet och Tiina Nummi-Södergren hoppas att även resten av arbetet kommer att fortskrida, kanske i form av ett nytt projekt med annat fokus.

– Jag ser det inte som att vi är klara, som att det snart är färdigutbildat. Vi hoppas på en fortsättning.

Marina Henrikson, frilansskribent

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 1/21).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Viktigt samarbete stärker civilsamhället

18 juni, 2021 / Världshorisont

Tillsammans med fyra systerförbund bedriver Svenska FN-förbundet utvecklingssamarbete för att stärka den globala FN-rörelsen och bidra till hållbar utveckling. Pandemin och väpnade konflikter har medfört stora utmaningar under året som gått.

Läs mer

Klimat och kärnvapen i fokus vid FN-förbundets kongress

16 juni, 2021 / Nyheter

Svenska FN-förbundet höll sin första digitala kongress den 12-13 juni. Ett nytt måldokument med tydliga prioriteringar blev det mest påtagliga resultatet.

Läs mer

Annelie Börjesson fortsätter som ordförande i Svenska FN-förbundet

12 juni, 2021 / Pressmeddelanden

Annelie Börjesson, Göteborg, valdes på lördagen till ordförande i Svenska FN-förbundet under ytterligare en treårsperiod. Förbundets digitala kongress valde också en ny styrelse.

Läs mer

Tillsammans för en hållbar framtid – FN-förbundets kongress

11 juni, 2021 / Nyheter

Klimatet, Agenda 2030 och FN-samarbetet efter pandemin står på programmet när Svenska FN-förbundet håller sin första digitala kongress den 12-13 juni.

Läs mer

Nätverksarbete för ett starkare FN

09 juni, 2021 / Världshorisont

Att samverka med likasinnade kan öka chansen att få genomslag för politiska förslag. FN-förbundet stärker nu sitt samarbete med organisationer och nätverk som delar målet om ett starkare FN, skriver FN-förbundets Pekka Johansson.

Läs mer

Ekosystemen i fokus på Världsmiljödagen

04 juni, 2021 / Nyheter

Världsmiljödagen infaller varje år den 5 juni. I år är vikten av att återställa ekosystemen i fokus. För FN:s miljöorgan UNEP är ekosystem och biologisk mångfald prioriterade områden.

Läs mer

Pandemin hotar decenniers utvecklingsarbete

01 juni, 2021 / Nyheter

Ökad fattigdom, hunger och ojämlikhet är några av pandemins effekter, enligt en ny FN-rapport om arbetet med Agenda 2030. Ekonomisk tillbakagång, minskad handel och ökad arbetslöshet är andra exempel på att krisen hotar arbetet för hållbar utveckling.

Läs mer

Om inte jag, vem då?

28 maj, 2021 / Blogg

Hur är det att vara svensk FN-soldat? Inför internationella dagen för FN:s fredsbevarande personal bloggar den f.d. FN-soldaten Dag Enander om sin tid med Minusma i Mali.

Läs mer

Vi måste prata om mens!

28 maj, 2021 / Blogg

På internationella mensdagen skriver vår ambassadör Gabriella Ek Hällzon om vikten av att normalisera och uppmärksamma mensen.

Läs mer