13 augusti, 2017 / Debattartiklar

Stärk arbetet mot barnäktenskap

Förhoppningsvis får Sverige till slut en lag som gör att inga barnäktenskap kan ingås eller erkännas, skriver Aleksander Gabelic i Sydsvenskan.

Sommarlovet lider mot sitt slut och skolbarn i hela landet har fått välbehövlig vila inför den nya terminen. Genom bad, lek och kanske feriearbete med möjlighet att tjäna de första egna pengarna har de laddat batterierna inför skolstarten.

Dessvärre har inte alla barn haft ett lyckligt lov. Sommaren är en tid då många unga, även i Sverige, lever under hot att giftas bort. Barnäktenskap är ett globalt problem som innebär att unga förlorar sina rättigheter och sin framtid. De tas ur skolan och blir makar i hemmet. Flickor som fortfarande är barn får ta ansvar för egna barn som är resultatet av påtvingade graviditeter.

Omkring 14 miljoner barn beräknas bli bortgifta varje år, enligt FN:s befolkningsfond UNFPA. Världsorganisationen har mot denna bakgrund stärkt arbetet mot barnäktenskap. Ett exempel är mål 5 i de globala målen som antogs av FN:s generalförsamling i september 2015 och som säger att barn- och tvångsäktenskap, könsstympning och andra skadliga traditioner ska avskaffas senast år 2030. Också FN:s råd för mänskliga rättigheter har antagit resolutioner i frågan.

I Sverige har tre år gått sedan riksdagen röstade igenom en ny lag mot barn- och tvångsäktenskap. Sedan dess har ett enda fall av tvångsäktenskap lett till åtal och fällande dom. Ytterligare ett ärende är föremål för rättslig prövning. Det är tydligt att lagändringarna inte har fått genomslag i praktiken.

Bara under 2016 rapporterades 132 fall av barnäktenskap i Sverige. Mörkertalet är sannolikt stort, vilket bland annat avspeglas i de över 1 000 samtalen till den nationella samordnaren mot hedersrelaterat våld, länsstyrelsen i Östergötland.

Frågan om barnäktenskap har fått förnyad aktualitet i Sverige genom att gruppen nyanlända har visat sig inkludera unga personer som är gifta. Flyktingmottagning och socialtjänst i svenska kommuner saknar tydliga riktlinjer för hur det ska hanteras. Problemet är dessvärre inte nytt. Också före den stora ökningen av antalet asylsökande hände det att ungdomar med utländsk bakgrund registrerades som gifta.

Under senare år har statistikinsamling och samverkan mellan svenska myndigheter gjort att det finns mer kunskap om förekomsten av barnäktenskap i landet. Förutom länsstyrelsen i Östergötland har bland andra Migrationsverket, Polisen och Barnombudsmannen medverkat till fördjupad kunskap om unga flickors och pojkars utsatthet. Frivilligorganisationer, inklusive landets tjej- och kvinnojourer, bidrar också med informationsspridning och opinionsbildning.

Många politiker och myndigheter blundade länge för problem som drabbar unga med utländsk bakgrund. Trots de lagändringar som gjordes 2014 finns det fortfarande möjlighet för svenska myndigheter att godkänna barnäktenskap av synnerliga skäl eller om anknytning till Sverige saknas.

Jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) och justitieminister Morgan Johansson (S) meddelade i våras att regeringen åter ska utreda frågan om barn- och tvångsäktenskap i Sverige. Det är välkommet. Lagen måste skärpas ytterligare. Dessutom måste tillämpning och förhållningssätt ändras. Några saker som måste ske:

* Myndigheterna måste få mer resurser. Det är avgörande för effektiv samverkan mellan de aktörer – främst den nationella samordnaren, Polisen, skola och sociala myndigheter – som tidigt kan fånga upp unga som lever under hot om giftermål.

* Myndigheterna måste samarbeta mer med trossamfunden. Informella äktenskap som ingås i församlingar men inte registreras juridiskt är svåra att stoppa. Trossamfund med vigselrätt bör få en mer aktiv roll i arbetet mot barnäktenskap.

* Det behövs nationella riktlinjer. Ledning och anställda i svenska kommuner som kommer i kontakt med gifta unga måste få tydliga riktlinjer från Socialstyrelsen och andra myndigheter om hur de ska agera i mottagandet av nyanlända och hur de ska hantera unga gifta som bor i Sverige.

Sveriges nuvarande regering har uttalat att den är feministisk. När kvinnors och flickors rättigheter hotas ställs det på prov. Sverige har tillsammans med andra länder reagerat efter att USA drog in sitt bidrag till FN:s befolkningsfond. Samma målmedvetenhet måste finnas i arbetet för flickors och kvinnors rättigheter på hemmaplan.

Sverige är inte ensamt om att behöva bekämpa barnäktenskap. Det är förbjudet i många länder och bryter därmed ofta mot den nationella lagstiftningen även i de länder barnen kommer ifrån.

Samsynen i FN i barnäktenskapsfrågan är ett viktigt stöd för hållningen att Sverige ska kunna underkänna äktenskap som ingåtts i ett annat land.

Ett första utredningsförslag när det gäller barnäktenskap ska presenteras innan årsskiftet, har jämställdhetsministern sagt. Förhoppningsvis får Sverige till slut en lag som gör att inga barnäktenskap kan ingås eller erkännas – i linje med FN:s riktlinjer, utan undantag och som inte gör skillnad på barn beroende på var de är födda.

Aleksander Gabelic
Ordförande i Svenska FN-förbundet

Läs artikeln på Sydsvenskans webbplats.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Kristina Bergsten är Årets FN-lärare

22 juni, 2022 / Pressmeddelanden

Kristina Bergsten från Munkagårdsgymnasiet i Tvååker tilldelas Svenska FN-förbundets pris Årets FN-lärare för särskilt betydelsefulla insatser för globala frågor i skolan.

Läs mer

Wienmöte ger ny kraft i nedrustningsarbetet

17 juni, 2022 / Nyheter

Den 21-23 juni hålls det första statspartsmötet inom FN:s kärnvapenförbud i Wien. Under veckan samlas nedrustningsvänliga folkrörelser och stater till möten och konferenser. Svenska FN-förbundet är på plats och rapporterar. Anmäl dig till vårt webbinarium!

Läs mer

Stockholm +50, kontraster och människan

10 juni, 2022 / Blogg

Så har FN:s högnivåmöte Stockholm+50 gått av stapeln. Tillsammans med representanter för såväl den svenska FN-rörelsen som FN-förbunden från Armenien, Finland, Georgien, Tanzania och Uganda var jag på plats. 

Läs mer

Stockholm +50: Tio uppmaningar för en mer hållbar värld

08 juni, 2022 / Nyheter

FN-mötet Stockholm +50 avslutades med att de två värdnationerna Sverige och Kenya presenterade ett uttalande som går under namnet Stockholmsagendan med tio uppmaningar till omvärlden.

Läs mer

Världsmiljödagen 5 juni

05 juni, 2022 / Nyheter

Stockholmskonferensen 1972. Sverige är i år värd för världsmiljödagen tillsammans med FN:s miljöprogram UNEP.

Läs mer

Intensiv vecka för miljön

04 juni, 2022 / Nyheter

FN-mötet Stockholm +50 avslutades på fredagen. En intensiv vecka för klimatet och miljön är över – och för den svenska FN och internationella FN-rörelsen stod det egna mötet Peoples’ Perspective i centrum.

Läs mer

Rättighetsfrågor i fokus när FN:s policychef besökte FN-förbundet

03 juni, 2022 / Nyheter

FN:s undergeneralsekreterare för policyfrågor Volker Türk besökte i veckan Svenska FN-förbundet och deltog i ett rundabordssamtal med FN-förbundets nätverk för mänskliga rättigheter. Han talade om FN:s arbete med pandemin, livsmedelskrisen, miljö- och klimatkrisen samt kriget i Ukraina.

Läs mer

Klimatförslag från världens FN-förbund inför Stockholm +50

01 juni, 2022 / Nyheter

Nitton konkreta förslag för en hållbar framtid överlämnades på onsdagen till Sveriges regering inför FN-miljömötet Stockholm +50. Avsändare är FN-förbundens världsfederation WFUNA och initiativtagare är Svenska FN-förbundet.

Läs mer

Klimatförändringar i Östafrika: Allt fler tvingas fly undan extremväder

30 maj, 2022 / Världshorisont

Klimatförändringar tvingar allt fler människor på flykt. Världshorisont har djupdykt i situationen i Östafrika där extremväder gör det allt svårare att odla, hålla boskapsdjur och hitta drickbart vatten.

Läs mer