fbpx
Noir Khalif i Irak trampade på en improviserad sprängladdning när hon var på flykt från Islamiska staten. Foto: Unmas/Cengiz Yar
3 april, 2020 / Nyheter

Bomben dödade Noirs son

På ett ögonblick ödelades Noirs liv när hon under sin flykt från IS trampade på en hemmagjord bomb. Hennes son dödades och hennes hand slets av. Två år senare utbildar Noir andra i hanteringen av de minor och andra explosiva lämningar som finns kvar efter IS ockupation av Mosul i Irak.

– Jag vill inte att någon ska behöva gå igenom det som jag har gått igenom, säger Noir när hon berättar om dagen som förändrades hennes liv.

Noir var på flykt från Islamiska staten (IS) i Irak tillsammans med sin man och sina två barn när den hemmagjorda bomben exploderade och tog hennes sons liv. Noirs ena hand gick heller inte att rädda. Hennes man lämnade henne kort därefter och tog deras andra son med sig.

Idag är Irak befriat från IS och Noir bor tillsammans med sin mamma i västra Mosul. Men riskerna är många och området de bor i är inte återuppbyggt efter kriget. Behoven av hjälp är stora, berättar Noir.

Farligt för flyktingar att återvända hem

Om inte områden röjs och hus säkras kan det innebära livsfara för de som återvänder till sina hem. Den hemmagjorda bomben som Noir trampade på var en så kallad improviserad sprängladdning, ett okonventionellt vapen som kan detonera vid till exempel kontakt med människor, av rörelsesensorer eller vid fjärrutlösning. De har blivit allt vanligare i Irak och de riskerar att explodera när flyktingar återvänder hem. Att öppna dörren, kylskåpet eller slå på lampan kan innebära livsfara och göra att en sprängladdning exploderar.

Enligt FN:s minröjningsorgan Unmas behöver 1,4 miljoner människor fortfarande återvända till sina hem i Irak. Det är avgörande att Unmas har resurser att röja mark och säkerställa att hem och samhällsbärande byggnader som sjukhus och skolor är säkra.

Irak fullt av kvarlämnade sprängämnen

Unmas har ett enormt arbete framför sig och saknar tillräckligt med resurser. Irak anses vara en av de värst drabbade länderna i världen, med explosiva lämningar från kriget mellan Iran och Irak, Gulfkriget och från Islamiska staten.

Under 2019 röjde Unmas i Irak bland annat 862 explosiva lämningar och 423 improviserade sprängladdningar. Hundratals människor tränades i att röja mark och utbilda andra om riskhantering, och hundratusentals barn i skolor och boende i flyktingläger informerades om riskerna med bomber och minor.

Kvinnor och barn i riskzonen

I dag gör Noir allt hon kan för att hennes öde inte ska drabba andra. Därför utbildar hon andra om riskerna som gömmer sig i byggnader och under marken. Utbildningar ger människor i riskområden kunskap i hur minor ser ut, var de kan finns och hur någon ska agera om hen ser en mina. Särskilt utsatta är kvinnor och nyfikna barn, men även flyktingar som är nya i området.

Utbildningsinsatserna riktar sig därför framförallt till kvinnor och barn som riskerar att drabbas när de går till skolan eller för att hämta vatten. Särskilt viktigt är att nå barnen med förebyggande insatser eftersom de leker i naturen och är nyfikna på nya föremål. Plockar de upp en mina är risken stor att barnet skadas eller dör.

Svenska FN-förbundets stödjer FN:s minröjningssorganisation, UNMAS. UNMAS arbetar med att förhindra olyckor genom bland annat minröjning och riskutbildning för människor i särskilt utsatta områden.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig inom fred, säkerhet och nedrustning.

Bli medlem >

Senaste nytt

Unga kräver upptrappat klimatarbete

16 december, 2024 / Världshorisont

Nordiska och baltiska ungdomar har mejslat fram ett policydokument med skarpa krav inför årets klimatmöte COP 29. Under en workshop i september samlades Svenska FN-förbundets ungdomsambassadörer, ungdomsmedlemmar från de finska

Läs mer

”Vi måste slåss för den goda saken”

12 december, 2024 / Nyheter

Efter 48 år som hjälparbetare inom mänskliga rättigheter och fredsarbete har Jan Egeland ett generationsperspektiv på global utveckling. Norwegian Refugee Council:s (NRC) generalsekreterare Jan Egeland är en av årets Dag

Läs mer

Framsteg trots motgångar: Hasnas kamp mot barnäktenskap och könsstympning

12 december, 2024 / Nyheter

Hasna Inahaba Abdu tillträdde rollen som chef för Abala-distriktets kontor för kvinnor och ungdomsfrågor i Afar-regionen i norra Etiopien för fyra år sedan, mitt under covid-19-pandemin. Hon beskriver sin arbetsresa

Läs mer

Juridiken kan arbeta för miljön

06 december, 2024 / Nyheter

Kan klimatarbetet få kraft av rättsväsendet? Kan vi lära av tidigare internationella succéer inom miljöområdet? Ja, det tror Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Under de senaste åren

Läs mer

Folkvalda deltar i kamp för rättvisa

05 december, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet förde under våren samman svenska riksdagsledamöter med ordföranden för statspartsmötet till ICC, finskan Päivi Kaukoranta. Också i omvärlden finns folkvalda som intresserar dig för domstolen och dess arbete.

Läs mer

Domstol i behov av stöd

04 december, 2024 / Nyheter

Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) utreder de värsta krigsbrotten och är flera mäktiga ledare på spåren. Samtidigt utsätts domstolen och den globala rättsskipningen för återkommande hot. Flera utmaningar stod på

Läs mer

Hasna Nuru leder vägen för flickors rättigheter i Afar

03 december, 2024 / Nyheter

Mitt i konflikter och pandemier vägrade Hasna Nuru att ge upp sitt arbete mot barnäktenskap och kvinnlig könsstympning. Som ledare för en klubb för gifta flickor inom ett program som

Läs mer

För lite, för sent – otillfredsställande resultat från COP 29 

26 november, 2024 / Nyheter

Låsta positioner, svåra förhandlingar, stark polarisering och otillfredsställande resultat – så kan utfallet av COP 29 i Baku summeras.  FN:s 29:e klimatmöte COP 29 avslutades på övertid. Parterna kom till

Läs mer

FN-filuren hjälper elever att få Världskoll i skolan

21 november, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet inbjuder grundskolor i hela Sverige att delta i projektet Världskoll i skolan. Från höstterminen 2025 får landets elever hjälp av FN-filuren att öka sin kunskap om FN:s arbete med de globala målen, klimatet och mänskliga rättigheter. Nitton skolor deltar redan nu i ett inledande pilotprojekt.

Läs mer