fbpx
Anna Bergendahl. Foto: Magnus Ragnvid
20 juni, 2019 / Nyheter

Anna arbetar mot könsstympning

Tre frågor till artisten, läkarstudenten och goodwillambassadören Anna Bergendahl som stödjer FN-förbundets sommarkampanj mot könsstympning.

Sångerskan Anna Bergendahl har bråda dagar. Efter finalen i Melodifestivalen är hon ute på sommarturné och möter svenska folket. Anna, som studerar till läkare, är också goodwill-ambassadör för Svenska FN-förbundet och särskilt engagerad för flickors och unga kvinnors rättigheter. Hon har ofta ställt upp till stöd för FN-förbundets projekt Flicka.

Sommaren är högsäsong för könsstympning och FN-förbundet startade nyligen en kampanj mot den brutala traditionen som drabbar 4 miljoner flickor varje år. Även flickor i Sverige utsätts – inte sällan under sommarlovet. Vi bad Anna Bergendahl att svara på några frågor.

Hur startade ditt engagemang mot könsstympning?

Jag gick på en FN-certifierad gymnasieskola och fick upp ögonen för globala frågor och internationella relationer. Efter studenten praktiserade jag på Svenska FN-förbundet. Kort därefter fick jag det ärofyllda erbjudandet att bli goodwill-ambassadör för förbundet och lite senare startades projektet Flicka. Det blev självklart för mig att engagera mig mer specifikt för flickor och unga kvinnor.

Jag har alltid haft ett starkt rättvisetänkande och det utvecklades senare till ett engagemang för feminism. Vill man göra något som får stor effekt i jämställdhetsfrågan ska lägga mest krut på flickor och kvinnor i utvecklingsländer som upplever det största könsbaserade förtrycket. Rätten till den egna kroppen är fundamental och kan för oss svenskar verka självklar, men miljoner flickor världen över åtnjuter inte den rätten. En av de tydligaste konsekvenserna av det är just könsstympning.

Är kunskapen om könsstympning tillräcklig i Sverige?

Det tror jag tyvärr inte. När jag pratar om könsstympning med vänner och familj, eller när jag talar för FN-förbundets räkning i olika sammanhang, blir folk ofta chockade. Könsstympning av flickor innebär i sin mest brutala form att både inre och yttre blygdläppar skärs bort, liksom klitoris. Det är inte ovanligt att detta ingrepp utförs på småflickor och till och med på nyfödda. Vaginaöppningen sys sen igen och ett hål litet som ett riskorn lämnas för avflöde av urin och mensblod. Det skapar naturligtvis stora problem för något så enkelt som att kissa och menstruera, vilket kan leda till infektion, njurpåverkan och blodförgiftning. Den yttersta konsekvensen är att flickan dör. Inför förlossning skärs den gravida flickan eller kvinnan upp för att efteråt åter sys igen.

Hur kommer du som läkare att arbeta mot könsstympning?

Beroende på vilken specialitet jag väljer finns det olika sätt att arbeta, men siktet är inställt på att få komma ut i fält och arbeta praktiskt. Läkare kan ju också vara viktiga opinionsbildare och folkbildare och jag hoppas kunna bidra mycket även på det sättet.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Unga kräver upptrappat klimatarbete

16 december, 2024 / Världshorisont

Nordiska och baltiska ungdomar har mejslat fram ett policydokument med skarpa krav inför årets klimatmöte COP 29. Under en workshop i september samlades Svenska FN-förbundets ungdomsambassadörer, ungdomsmedlemmar från de finska

Läs mer

”Vi måste slåss för den goda saken”

12 december, 2024 / Nyheter

Efter 48 år som hjälparbetare inom mänskliga rättigheter och fredsarbete har Jan Egeland ett generationsperspektiv på global utveckling. Norwegian Refugee Council:s (NRC) generalsekreterare Jan Egeland är en av årets Dag

Läs mer

Framsteg trots motgångar: Hasnas kamp mot barnäktenskap och könsstympning

12 december, 2024 / Nyheter

Hasna Inahaba Abdu tillträdde rollen som chef för Abala-distriktets kontor för kvinnor och ungdomsfrågor i Afar-regionen i norra Etiopien för fyra år sedan, mitt under covid-19-pandemin. Hon beskriver sin arbetsresa

Läs mer

Juridiken kan arbeta för miljön

06 december, 2024 / Nyheter

Kan klimatarbetet få kraft av rättsväsendet? Kan vi lära av tidigare internationella succéer inom miljöområdet? Ja, det tror Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Under de senaste åren

Läs mer

Folkvalda deltar i kamp för rättvisa

05 december, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet förde under våren samman svenska riksdagsledamöter med ordföranden för statspartsmötet till ICC, finskan Päivi Kaukoranta. Också i omvärlden finns folkvalda som intresserar dig för domstolen och dess arbete.

Läs mer

Domstol i behov av stöd

04 december, 2024 / Nyheter

Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) utreder de värsta krigsbrotten och är flera mäktiga ledare på spåren. Samtidigt utsätts domstolen och den globala rättsskipningen för återkommande hot. Flera utmaningar stod på

Läs mer

Hasna Nuru leder vägen för flickors rättigheter i Afar

03 december, 2024 / Nyheter

Mitt i konflikter och pandemier vägrade Hasna Nuru att ge upp sitt arbete mot barnäktenskap och kvinnlig könsstympning. Som ledare för en klubb för gifta flickor inom ett program som

Läs mer

För lite, för sent – otillfredsställande resultat från COP 29 

26 november, 2024 / Nyheter

Låsta positioner, svåra förhandlingar, stark polarisering och otillfredsställande resultat – så kan utfallet av COP 29 i Baku summeras.  FN:s 29:e klimatmöte COP 29 avslutades på övertid. Parterna kom till

Läs mer

FN-filuren hjälper elever att få Världskoll i skolan

21 november, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet inbjuder grundskolor i hela Sverige att delta i projektet Världskoll i skolan. Från höstterminen 2025 får landets elever hjälp av FN-filuren att öka sin kunskap om FN:s arbete med de globala målen, klimatet och mänskliga rättigheter. Nitton skolor deltar redan nu i ett inledande pilotprojekt.

Läs mer