fbpx
Internationella brottmålsdomstolen i Haag, Nederländerna. Foto: UN Photo/Rick Bajornas.
15 mars, 2019 / Nyheter

IS-terrorister ska ha kännbara straff

Inga IS-terrorister ska undkomma straff och världens länder måste säkra likvärdig behandling, säger FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson på årsdagen av Syrienkonflikten den 15 mars.

Uttalande av Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson på årsdagen av Syrienkonflikten den 15 mars:

Ingen vet var terrorn drabbar härnäst. Därför måste världens länder ha en gemensam strategi mot den internationella terrorismen. Ingen som ägnar sig åt terrorverksamhet ska kunna göra det ostraffat oavsett var dåden genomförs. FN upprättade i juni 2017 ett kontor för anti-terrorism med uppgift att leda världssamfundets arbete och ge medlemsländerna stöd i arbetet mot terrorism.

FN:s arbete för att försvara människovärdet har en lång och stolt historia. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, de nio kärnkonventionerna, granskningen av medlemsländerna och samarbetet med frivilligorganisationer när regeringarna ska bedömas – allt detta är historiska framgångar som måste försvaras och upprätthållas.

FN har en viktig roll även i försvaret för folkrätten. FN:s krigsbrottskommission samlade bevis inför Nürnbergrättegångarna. FN ledde tribunalen mot misstänkta efter Balkan-krigen på 1990-talet. Krigsförbrytare i bland annat Kambodja, Sierra Leone och Rwanda har fått sina straff i FN-ledda eller FN-stödda domstolar.

FN:s råd för mänskliga rättigheter inrättade redan 2011 en undersökningskommission för Syrien som har publicerat en lång rad rapporter om de övergrepp som har begåtts under kriget. Generalförsamlingen beslutade 2016 att FN:s internationella, opartiska och oberoende undersökningsmekanism (IIIM) ska vara behjälplig i utredningar och åtal mot personer som har gjort sig skyldiga till de grövsta brotten under Syrienkriget.

När nu Islamiska staten har fallit står världen inför uppgiften att åtala, döma och straffa medlemmar i terrororganisationen. Det är en omfattande uppgift som kräver stora resurser, bevisinhämtning och samarbete mellan världens länder.

Internationella brottmålsdomstolen ICC skapades för att åtala och döma i mål som rör krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord. Domstolen har en naturlig uppgift att utreda och åtala ledande personer inom IS och företrädare för stater. Av praktiska och politiska skäl är det dock inte troligt att ICC kommer att spela en huvudroll i rättsskipningen efter Syrienkonflikten. Det förutsätter nämligen att FN:s säkerhetsråd är behjälpligt och att Ryssland och Kina inte fortsätter att lägga sitt veto.

Världens länder måste därför arbeta med flera parallella spår. Till dessa hör en internationell tribunal under FN:s ledning som kan placeras antingen nära de andra internationella domstolarna i Haag eller i något av länderna i regionen. Här kan, i det fall säkerhetsrådet inte vill agera, FN:s generalförsamling agera. Ett tredje spår är rättsskipning i FN:s medlemsländer. Det förutsätter att länderna dels påskyndar det nationella lagstiftningsarbetet, dels säkerställer att berörda myndigheter har beredskap att hantera hot som kan uppkomma när IS-terrorister och deras familjer åter sätter sin fot på europeisk mark.

FN-principen skyldighet att skydda, som tillkom för att stärka mänsklig säkerhet i konflikter, lägger vikt vid ansvarsutkrävande. Oavsett vilka vägar man väljer måste de som är skyldiga till Islamiska statens fruktansvärda dåd åtalas, dömas och straffas. Alla misstänkta måste få samma behandling och de straff som utdöms för personer som befinns skyldiga ska vara kännbara med tanke på de grymma dåd som IS har gjort sig skyldigt till.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Bred samling till försvar för ICC

20 juni, 2024 / Nyheter

Efter hot och attacker mot Internationella brottmålsdomstolen kräver 93 stater i ett upprop att domstolen och dess personal måste få arbeta utan påtryckningar. Också andra aktörer rycker nu ut till försvar för ICC.

Läs mer

Klyftor mellan fattiga och rika kräver stora satsningar

14 juni, 2024 / Nyheter

Ingen ska lämnas utanför, var löftet från världens länder 2015. Att löftet inte kommer att infrias är tydligt i årets rapport om hur det går med världens utvecklingsarbete enligt Agenda 2030.

Läs mer

Ny ledning och strategi för FN-förbundet

04 juni, 2024 / Nyheter

Ny ordförande, ny styrelse, inspirerande kulturinslag, engagerade diskussioner och besök av generalsekreteraren för FN-förbundens världsorganisation WFUNA. Det var några av inslagen under Svenska FN-förbundets kongress 2024 i Eskilstuna.

Läs mer

Juristen Sanna Wolk ny ordförande i Svenska FN-förbundet

02 juni, 2024 / Pressmeddelanden

Sanna Wolk valdes på lördagen till ny ordförande i Svenska FN-förbundet. Förbundet håller kongress i Eskilstuna i helgen.

Läs mer

Uttalanden vid FN-förbundets kongress 2024

02 juni, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundets kongress 2024 antog uttalanden till stöd för civilsamhället i Georgien samt för FN-förbudet mot kärnvapen.

Läs mer

Varför har du engagerat dig i FN-rörelsen?

24 maj, 2024 / Världshorisont

Nästa vecka är det dags för kongress, en viktig helg för medlemmar i Svenska FN-förbundet. Världshorisont frågade fyra medlemmar om deras engagemang i FN-rörelsen.

Läs mer

Polarisering leder till mer global stress

23 maj, 2024 / Nyheter

FN:s utvecklingsprogram UNDP höll i april en svensk lansering av den årliga rapporten Human development report. 

Läs mer

Mellanstadieelever agerar delegater vid FN-rollspel 

16 maj, 2024 / Världshorisont

FN-rollspel är ett väl beprövat koncept som länge har arrangerats på gymnasienivå. Montessori Mondial i Lund är nu första grundskolan som introducerar delegater, presidier och allt vad spelen innebär för elever i årskurs fyra och fem.

Läs mer

UNg-konferens med internationellt fokus

08 maj, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundets ungdomskonferens hade i år det största internationella deltagandet någonsin. Förutom ungdomar från Sverige medverkade även deltagare från Albanien, Armenien, Danmark, Finland, Georgien och Slovenien.  

Läs mer