Sverige är en av de allra största givarna av ekonomiskt stöd till FN-organen. Det ger också ett stort svenskt inflytande i viktiga globala frågor. Foto:Mostphotos/Micha Klootwijk
9 oktober, 2020 / Världshorisont

Sverige och FN: Litet land med stort inflytande

Sverige är sedan länge en framträdande aktör inom FN. Men hur kommer det sig att just Sverige har ett så varmt förhållande till den världsomspännande 75-åringen? Världshorisont fick en intervju med Carl Skau, chef för FN-enheten på Utrikesdepartementet.

Att skaffa sig inflytande inom FN kräver tålamod och kompromissvilja, något som de svenskar som arbetat i organisationen sedan den bildades 1945 har visat prov på. Carl Skau är en av dem. Efter arbete på FN:s flyktingorgan UNHCR, inom EU och som diplomat på bland annat den svenska representationen i New York, under Sveriges senaste mandatperiod i säkerhetsrådet, är han nu chef för FN-enheten på Utrikesdepartementet. Enheten har nyligen stärkts genom att enheten för konfliktfrågor och humanitär politik införlivats i den.

– Förhoppningsvis ska sammanslagningen bidra till att de olika politikområdena hänger ihop och förstärker varandra. Det innebär en förstärkning av FN-politiken nu när vi inte har säkerhetsrådet som en plattform längre, säger Carl Skau.

Ett litet land med en viktig roll

Sveriges relation till FN över tid är beroende av vilka frågor som står på dagordningen, menar han. I dag är det inom klimat och miljö, jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter samt inom konfliktområdet som Sverige är en pådrivande part.

– Som ett litet land har vi uppenbara intressen av att samarbeta med andra. Globala utmaningar kräver globala lösningar. En regelbaserad världsordning med FN i centrum är nödvändig för vår säkerhet, och ekonomiskt behöver vi en stabil omvärld som mår bra. Vårt stora engagemang genom åren har inneburit att vi har ett stort inflytande. Vi slår över vår vikt inom nästan alla områden, säger Carl Skau.

Han menar att engagemanget har flera bottnar. Dels har det yttrat sig som ett långvarigt politiskt intresse, oavsett regering, vilket lett till ett starkt finansiellt stöd från Sverige till FN, dels genom en samhällsmodell som är en förebild för många länder och som präglas av FN-stadgans värderingar.

”Hammarskjöld personifierade bilden av den internationella tjänstemannen”

Förutom portalfiguren Dag Hammarskjöld lyfter Carl Skau fram Hans Blix, Carl Bildt och Jan Eliasson som några av de historiskt viktiga FN-svenskarna som har bidragit till Sveriges stora inflytande under åren.

– Dag Hammarskjöld personifierade bilden av den internationella tjänstemannen som präglas av integritet och sätter FN-stadgan före nationella intressen. Hans Blix fick också visa prov på detta under Irakkrisen i början av 2000-talet, säger han.

Han lyfter också dagens inflytelserika FN-svenskar. Just nu i form av Charlotte Petri Gornitzka, Ulrika Modéer och Åsa Regnér som har chefspositioner inom Unicef, UNDP och UN Women. Dessa organisationer representerar på många sätt frågor som Sverige prioriterar, som barns rättigheter, demokrati och jämställdhet, menar han.

Perioden i säkerhetsrådet 2017-2018 har enligt Carl Skau höjt Sveriges status inom FN-systemet.

– Våra aktier i FN står mycket högt, säger han, och förklarar att det inte bara beror på perioden i säkerhetsrådet, utan också på att Sverige är en trofast givare som under lång tid har stått fast vid att stödja FN-organisationerna med kärnstöd, det vill säga icke öronmärkt stöd som går till deras reguljära budgetar.

Kärnstödet är viktigt för att FN:s organ ska kunna värna sina mandat och göra de prioriteringar som behövs, och för att de ska kunna agera snabbt på nya utmaningar och möjligheter. 2019 uppgick det svenska kärnstödet till FN:s olika organ till drygt 6,8 miljarder kronor vilket är knappt 14 procent av det totala utvecklingsbiståndet. Trots att Sverige är ett litet land var vi samma år den största givaren av kärnstöd i absoluta tal till UNHCR och FN:s livsmedelsprogram WFP.

Ökat kärnstöd nödvändigt vid globala kriser

Inom det humanitära området tog FN 2015 fram en överenskommelse som handlade om att alla givarländer ska gå mot att ge alltmer kärnstöd och i utbyte få ett mer effektivt system för humanitär hjälp. Inom utvecklingsområdet har samma typ av process för ökat kärnstöd ägt rum.

– I praktiken är vi bara ett fåtal givare som har hållit vår del av avtalet, men vi hoppas att covid-krisen kan bli en vändpunkt, säger Carl Skau.

Pandemin har nämligen visat att FN-systemets förmåga att ställa om på grund av krisen har varit väldigt beroende av kärnstödet. Vid den här typen av kriser finns inte tid att sätta sig och skriva projektförslag för att få finansiering. Det behövs resurser och kapacitet som snabbt kan omdirigeras för att hantera ett nytt läge. Här har kärnstödet bidragit till att olika FN-organ har kunnat vara på plats med insatser i ett tidigt skede.

Men även om givarländerna, som en följd av pandemin, kan se vikten av ett ökat kärnstöd så kommer det att finnas stora utmaningar de kommande åren på grund av ansträngda budgetar och ekonomisk tillbakagång, fortsätter Carl Skau.

– Men jag tror att den tes vi har drivit, att kärnstödet är den mest effektiva formen av stöd, har bevisats genom hanteringen av covid-19-krisen, säger han.

Kärnstödet ger också de stora givarländerna ett stort inflytande inom FN-organisationerna. Genom att vara en stark partner sitter givarna med och stakar ut agendan för de organisationer som får stöd. Förutom styrelsearbete sker årliga konsultationer med statssekreterare och ledningen för organisationerna.

– Sverige har å ena sidan ett stort politiskt inflytande och å andra sidan många kontrollinstanser och ingångar som gör att vi kan följa upp att pengarna används på ett bra sätt. Vi får inte riskera att vi tas för givet. Vi ska hela tiden driva på för reformer och för ett effektivare och mer resultatorienterat arbete i FN, säger Carl Skau.

Han ser inga negativa aspekter vad gäller kärnstöd annat än att fler givarländer behövs i det arbetet. Om FN-organisationerna inte får tillräckligt med kärnstöd utarmas deras mandat att agera som väktare och pådrivare för värderingar inom sitt område och fungera delvis som en nagel i ögat på vissa länders regeringar.

Viktigt att upprätthålla stödet

Vid sidan av kärnstödet ger Sverige också stöd till FN-systemet i form av öronmärkta pengar som bland annat fördelas av Sida till särskilda projekt. Under de kommande åren blir det viktigt att Sverige förmår upprätthålla stödet till FN för att vara en inspiratör och ett exempel för andra, anser Carl Skau.

– Vi behöver multilateralismen och FN mer än någonsin, och vårt stöd är avgörande. Samtidigt behövs mer än bistånd för att driva fram utveckling. Finansieringen av de globala målen måste ske med olika typer av resurser, säger han.

Även i det internationella samarbetet finns det konjunkturer, fortsätter Carl Skau.

– Just nu befinner vi oss i en konjunktur där det kanske inte finns utrymme att flytta fram positionerna normativt i alla frågor. Däremot finns det utrymme att genomföra de resolutioner och normativa ramverk som redan finns – insatser som gör konkret skillnad för människor. Det är där vi måste lägga vår kraft, säger han.

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 3 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Över hälften av landets kommuner och regioner deltar i Glokala Sverige

18 januari, 2021 / Pressmeddelanden

Inför 2021 har ytterligare 37 kommuner och regioner antagits till Svenska FN-förbundets, SKR:s och ICLD:s gemensamma projekt Glokala Sverige. Det betyder att över hälften av Sveriges kommuner och nästan alla regioner nu arbetar tillsammans för att nå FN:s 17 globala mål.

Läs mer

Corona utmaning för allt FN-arbete

21 december, 2020 / Debattartiklar

Med fortsatt uppslutning kring det internationella samarbetet finns hopp om att besegra viruset – och att med gemensamma krafter fortsätta bygga en bättre värld för alla under 2021, skriver Annelie Börjesson i FN-förbundets helgartikel.

Läs mer

Demokratikampen i Belarus behöver fortsatt stöd

18 december, 2020 / Nyheter

Den utdragna kampen för demokrati i Belarus måste även fortsättningsvis få FN:s och omvärldens stöd, säger Annelie Börjesson. Situationen i landet har förvärrats under de senaste veckorna, enligt FN.

Läs mer

Starkt stöd för FN hos svenska folket

17 december, 2020 / Världshorisont

Över hälften av svenskarna hyser stort förtroende för FN och tre fjärdedelar vill att Sverige ska vara en pådrivande aktör inom FN. Det visar en färsk undersökning som FN-förbundet initierat.

Läs mer

Försvara demokrati och yttrandefrihet under corona!

10 december, 2020 / Debattartiklar

Coronapandemin används som täckmantel för att inskränka medborgares rättigheter, skriver Annelie Börjesson tillsammans med företrädare för FN-rörelsen i hela landet på internationella dagen för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Civilsamhällets utrymme viktig fråga för svenska aktörer

09 december, 2020 / Världshorisont

Hur arbetar man från svenskt håll med frågan om det globala civilsamhällets utrymme? I såväl den svenska regeringens som FN-förbundets hantering av frågan är samarbete och dialog med gräsrotsrörelser en

Läs mer

FN-kritik visar bristande respekt för samers rättigheter

08 december, 2020 / Pressmeddelanden

FN:s kritik mot regeringens agerande i fallet som rör Rönnebäcksgruvan i samebyn Vapsten visar åter att Sverige inte lever upp till sina urfolksrättsliga skyldigheter, säger Svenska FN-förbundet.

Läs mer

Georgien: Ungas engagemang viktigt i demokratibygget

08 december, 2020 / Världshorisont

FN-förbundet i Georgien har identifierat ungdomar som en nyckelgrupp när demokratiska värden ska byggas och stärkas. Efter att ha deltagit i förbundets internationella demokratiprogram gick fyra ungdomar från Georgien, Armenien och Azerbajdzjan förra vintern ihop för att för att stärka jämställdheten i sina hembyar.

Läs mer

Dramatisk försämring av pressfriheten

07 december, 2020 / Världshorisont

Rätten att granska och kritisera makthavare samt möjligheten att fritt publicera information är förutsättningar för att upprätthålla en demokrati. Den oberoende journalistiken utmanades dock redan före covid-19 och pandemin har försvårat situationen ytterligare.

Läs mer