Ungdom talar i FN med anledning av internationella flickadagen 2017. Foto: UN Photo/Kim Haugthon
3 oktober, 2019 / Världshorisont

Snålblåst i världssamfundet bromsar arbetet med globala målen 

I en värld där relationerna mellan många stater präglas av misstänksamhet och nationalism går det allt trögare för både det globala samarbetet och för genomförandet av Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling. I nuläget ser målen inte ut att kunna nås – även om de bidrar till att utvecklingen rör sig i rätt riktning.

Inför sommarens högnivåmöte för de globala målen i FN, i New York, publicerade FN en dyster rapport. Det står med all tydlighet klart att det blir svårt för världens länder att nå de uppsatta globala målen.

”Genomförandet av flera mål har varit långsamt, det är de mest utsatta människorna och länderna som får lida och omvärldens svar har hittills inte varit tillräckligt ambitiöst”, skriver rapportförfattarna. Rapporten går sedan igenom vilka utmaningar världen står inför inom vart och ett av de 17 målen.

Utmaningarna är flera ­­– inte minst inom mål 5 om jämställdhet och 16 om fredliga och inkluderande samhällen, som Svenska FN-Förbundet arbetat mycket med. För att ta några exempel:

Data från 106 länder visar att nästan var femte flicka och kvinna i åldrarna 15-49 år, som lever i ett parförhållande, har utsatts för psykiskt och fysiskt våld av sin egen partner. I 83 undersökta länder har också åtta av tio barn i åldrarna 1-14 år utsatts för psykiskt eller fysiskt våld i sina hem. Därutöver saknar fler än vartannat barn under fem år i Afrika söder om Sahara ett födelsebevis.

Under perioden 2015-2017 ökade dessutom det dödliga våldet i världen. Bland annat dödades varje vecka åtta människorättsförsvarare, journalister eller facklig aktiva i samband med att de försvarade sina rättigheter.

Optimism om globala målen 2015

Siffrorna går på tvärs mot den optimism som rådde när världens alla regeringar kom överens om de 17 globala målen hösten 2015. Då lovade presidenter och regeringschefer att tillsammans satsa på en långsiktigt hållbar utveckling för alla. Så har det inte blivit.

En som följt arbetet med de globala målen är Katarina Sundberg. Hon var fram till i mars i år kanslichef för regeringens Agenda 2030-delegation. Idag arbetar hon på miljödepartementet som ämnesråd för Agenda 2030.

Annelie Börjesson på HLPF.

Annelie Börjesson på HLPF.

– Spelplanen har förändrats sedan 2015. Vi ser hur handelsmakterna USA och Kina agerar. I EU görs en del bra arbete, men det verkar vara lättare att prata än att verkligen agera. Man tycks vara överens om det övergripande målet att skapa bättre villkor för den värld vi lever i, men när det ska fattas beslut går man ner sig i detaljer och fastnar i gamla politiska strukturer, säger Katarina Sundberg.
Även Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson tycker sig se hur arbetet med de globala målen ibland fått ge vika för ett protektionistiskt och nationalistiskt agerande.

– Vi står inför en rad utmaningar där flera länder i världen motarbetar varandra istället för att samarbeta. USA har till exempel dragit sig ur flera internationella samarbetsavtal. Ska vi lösa det här måste vi hjälpas åt, säger Annelie Börjesson.

Omkörda av Danmark

Hon försöker ändå uppbåda viss optimism.

– De globala målen är både en vision och en konkret handlingsplan. Som det ser ut nu kommer alla länder inte att uppnå alla mål till år 2030, inte heller Sverige, men precis som med millenniemålen kommer vi 2030 ha nått en bra bit på vägen, säger hon.

Sverige låg länge etta i den tyska stiftelsen Bertelmans Stiftung och FN-initiativet UN Sustainable Development Solutions Networks årliga sammanställning över vilka länder som ligger bäst till för att uppnå de globala målen. I år fick vi för första gången se oss omkörda, av Danmark.

I en jämförelse över tid framgår det att Sverige presterat ungefär lika bra varje år. Danmark å sin sida har varje år presterat bättre. Därför har de gått från tredje till första plats. Tillsammans med bl a Frankrike och Estland utgör dock vårt grannland ett undantag.

Mer än något annat säger årets sammanställning att en majoritet av världens länder saknar ambition att bli bättre i arbetet med att uppnå de globala målen. OECD, som samlar världens rikaste länder, har sammantaget aldrig fått en så låg poäng som i årets rapport.

OECD konstaterade också i egen rapport före sommaren att deras medlemsländer har mycket kvar att göra innan de uppnår målen. Världens mer fattiga länder ska inte räkna med att de rikare länderna kommer visa vägen.

Leave no one behind

Författaren och föreläsaren Staffan Landin har följt de globala utvecklingsfrågorna i många år. För honom kommer det inte som någon överraskning att arbetet med att uppnå de globala målen går för långsamt.

– Ser du på Sverige har intresset för bistånd och andra hållbarhetsfrågor varit sjukt lågt de senaste åren. Dels handlar det om flyktingfrågan, om att finansiera flyktingmottagandet med biståndspengar, men också om att arbeta mer i närområdet i Europa, med demokrati och flyktingfrågor här, snarare än om att bekämpa fattigdom i de områden som flyktingarna flyr ifrån, säger Staffan Landin.

Staffan Landin påminner om Agenda 2030 och dess paradord ”leave no one behind”.

– Vi behöver bli bättre på att se var det krävs mest resurser och vilka mål vi behöver arbeta mest med för att vi ligger efter. Där har vi tappat bollen, både vad det gäller resurser, men också i fokus, säger Staffan Landin.

Enligt Staffan Landin finns det likheter med dagens situation och hur det var under kriget på Balkan på 1990-talet. Även då tappade världens rikare länder fokus på att stödja de fattigaste människorna i världen. Trenden höll dock bara i sig i ett par år och kort därpå lanserades millenniemålen. Staffan Landin hoppas på en liknande utveckling nu.

– Det fokus som USA och Europa väljer får stor effekt. Om britterna driver Brexit och Trump strider för USA:s tillväxt och liksom Ryssland begränsar demokratin och press- och yttrandefriheten, då gör också andra länder det. Om ingen politiker satsar på de globala målen kommer ingen annan att hoppa på, varken näringslivet eller det civila samhället, säger Staffan Landin.

Tydliga åtgärder av regeringen saknas

Även Katarina Sundberg och Annelie Börjesson lyfter vikten av modiga och engagerade politiker.

– Svenska politiker skulle behöva bli bättre på att sätta sig in i Agenda 2030 och vad det handlar om. Många som jag träffat har inte så stor koll, om ens någon, säger Annelie Börjesson.

Katarina Sundberg saknar tydligare åtgärder av regeringen. Hon kan inte säga huruvida det handlar om ny lagstiftning, skattelättnader eller subventioner, men menar att det krävs djärva och tydliga politiska beslut.

– Jag upplever det lite som att den svenska regeringen tenderar att tala om att gå i bräschen, men sedan lägger ut själva agerandet på myndigheterna och kommunerna. De behöver å sin sida få en större tydlighet i vad som förväntas av dem från regeringen. Kommunerna har ansvar för en stor del av de områden inom vilka omställning behövs. Samtidigt får vi larm om att en tredjedel av kommunerna knappt överlever. Det vore säkert effektivt att ställa om, men att ha kraft och resurser att göra det kanske man inte kan förvänta sig av någon som knappt håller näsan över vattenytan, säger Katarina Sundberg.

Text: Erik Halkjaer, frilans

————-

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 3 2019).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Globala målen

Läs mer om Agenda 2030 och de globala målen.

Läs mer >

Senaste nytt

FN-samarbetet ännu viktigare i coronakrisen

03 juli, 2020 / Debattartiklar

FN-arbetet måste drivas vidare med sikte på att bekämpa coronapandemin, värna grundläggande FN-värderingar och hjälpa världens mest utsatta, skriver ordförande Annelie Börjesson i FN-förbundets sommarartikel.

Läs mer

Minröjning i norra Irak

02 juli, 2020 / Världshorisont

Naeemeh minns dagen då IS kom till hennes hemby Kojo och tvingade hennes familj på flykt. Nu arbetar hon som minröjare för att kunna återvända hem.

Läs mer

Mot min vilja – FN-rapport om skadliga traditioner

30 juni, 2020 / Nyheter

Barnäktenskap och kvinnlig könsstympning ökar i omfattning. Med 2020 års befolkningsrapport utmanar FN skadliga traditioner som varje dag drabbar hundratusentals flickor och kvinnor.

Läs mer

Statskontoret förordar fortsatt stöd till Glokala Sverige

29 juni, 2020 / Nyheter

I en ny rapport föreslår Statskontoret att Svenska FN-förbundets och SKR:s projekt Glokala Sverige får fortsatt stöd.

Läs mer

Vi, de förenade nationernas folk

26 juni, 2020 / Blogg

I dag för 75 år sedan, den 26 juni 1945, öppnades FN-stadgan för undertecknande. Annelie Börjesson uppmärksammar den historiska dagen på FN-bloggen.

Läs mer

Den livsviktiga skolmaten

25 juni, 2020 / Världshorisont

Just nu pågår ett intensivt arbete för att hitta alternativa sätt att nå barnen med den livsviktiga skolmaten.

Läs mer

Välkommet riksdagsmål för Agenda 2030

23 juni, 2020 / Nyheter

Viktigast i regeringens proposition om genomförandet av Agenda 2030 är förslaget om ett riksdagsbundet mål för genomförandet av agendan. Uppföljning bör dock ske oftare än vad regeringen föreslår.

Läs mer

Hédi Fried får FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter

18 juni, 2020 / Pressmeddelanden

Författaren, psykologen och Förintelseöverlevaren Hédi Fried tilldelas Svenska FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Ekonomisk kris hotar världens mest utsatta

18 juni, 2020 / Debattartiklar

Efter årtionden av framsteg ökar åter hungern, fattigdomen och ojämlikheten i världen, enligt en ny rapport från FN. Coronakrisen försvårar arbetet för en bättre värld samtidigt som FN-arbetet hotas av brist på resurser. Nu är behovet av globalt ledarskap och samarbete större än någonsin, skriver företrädare för sex FN-relaterade organisationer i Upsala Nya Tidning.

Läs mer