Beatrice Fihn, Ican, och FN:s generalsekreterare Antonio Guterres. Foto: UN Photo/Eskinder Debebe
12 juni, 2019 / Världshorisont

Ny konvention förbjuder kärnvapen – oklart om Sverige ansluter sig

I sommar är det två år sedan en majoritet av FN:s medlemsländer, däribland Sverige, röstade igenom en konvention om ett förbud mot kärnvapen (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW). Ingen av världens kärnvapenmakter ställde sig bakom fördraget och än har det inte trätt i kraft. För det krävs att 50 länder skriver under och ratificerar det. Hittills har 70 länder skrivit under och 23 har ratificerat – men inte Sverige.

Regeringen var splittrad i frågan när konventionen antogs i FN och tillsatte i oktober 2017 en enmansutredning för att analysera konsekvenserna om Sverige skulle gå med i avtalet. Utredaren Lars-Erik Lundin skulle bland annat titta på hur Sveriges allmänna ickespridnings- och nedrustningspolitik skulle påverkas, liksom vilka konsekvenser en anslutning skulle få för landets säkerhetspolitiska och försvarspolitiska samarbeten.

När utredningen presenterades i januari i år, väckte den genast debatt. Sammanfattningsvis var Lars-Erik Lundins slutsats att Sverige inte bör ansluta sig till TPNW så som den är skriven i dag.

– Länderna måste inse att om det ska bli en verkningsfull konvention så måste den förändras, sa han när utredningen släpptes.

Flera länder, bland annat Mexiko och Costa Rica, som båda har ratificerat konventionen, har också understrukit behovet att förstärka konventionen med olika kompletteringar för att den ska fungera i praktiken, påpekar han.

Utredaren kritisk

Utredaren anser att det nya kärnvapenförbudet inte tillräckligt tydligt knyter an till redan ingångna avtal som icke-spridningsavtalet (NPT) och provstoppsavtalet och att det är oklart hur det ska kunna genomföras parallellt med dessa avtal. Istället menar Lars-Erik Lundin att det nya avtalet till och med kan komma att underminera icke-spridningsavtalet. Inga kärnvapenmakter har ställt sig bakom TPNW vilket också gör att han tvivlar på dess möjlighet att leda till nedrustning.

– Däremot är konventionen väldigt kraftfull när det gäller att skapa opinion och den har en stor betydelse för civilsamhället som ett underlag för opinionsbildande verksamhet, säger han.

I utredningen fastslår Lars-Erik Lundin också att ett undertecknande skulle försvåra Sveriges militära- och säkerhetspolitiska samarbeten.

– Det är inte bara USA som har uttryckt detta, även Frankrike har sagt att om man undertecknar TPNW så befinner man sig på en annan planet, och frågan är om man vill vara där.

Enligt utredningen finns det också en risk att Sveriges inflytande och deltagande i det globala nedrustningsarbetet, och möjlighet att påverka nedrustningsfrågor i andra sammanhang, minskar om man ansluter sig till avtalet.

– Jag tror det blir svårt för Sverige att vara med och agera på andra fronter och i andra samarbeten. Som statspart till TPNW tror jag inte att man kommer i fråga i viktiga sammanhang där man diskuterar nedrustningsfrågor, säger Lars-Erik Lundin.

Argument som inte håller

Det är ett argument som inte håller enligt freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen vid Uppsala Universitet:

– Inflytande skapar man genom att ha en hög kompetens och en god förmåga att argumentera. Det har under många decennier varit Sveriges modell i nedrustningsfrågor och den rösten har vi kvar. Vi är ju med i NPT och har samma rätt som alla andra att yttra oss. Man skulle kunna vända argumentet och säga att vi, om vi är med i både förbudsavtalet och NPT, hör alla sidor av argumentationen och då skulle det snarare kunna vara en styrka, säger han.

Tillsammans med tre forskarkollegor, Lars Ingelstam, Thomas Jonter och Gunnar Westberg, skrev Peter Wallensteen en debattartikel i Dagens Nyheter i februari där de lade fram argumenten för att Sverige ska ansluta sig till TPNW. Visserligen anser även de att det finns svagheter i fördraget, men de menar att det är en viktig markering att Sverige stödjer det även om kärnvapenmakterna inte är med.

– Inget avtal är perfekt från början och Sverige skulle kunna arbeta inom ramen för konventionen för att förbättra den med hänsyn till de punkter som Sverige lade fram i sin röstdeklarationen 2017, säger Peter Wallensteen.

Han syftar på att Sverige, efter omröstningen i FN:s generalförsamling, gjorde ett tillägg där man lyfte fram ett antal punkter i avtalet som man inte var nöjd med. Bland annat nämner Sverige där att man önskar en tydligare koppling till icke-spridningsavtalet och dess tilläggsprotokoll som skulle kunna göra verifieringsprocessen av kärnvapenförbudet tydligare.

Akut läge

– Men det jag framför allt saknar i utredningen är känslan av att vi närmar oss ett akut läge. Det finns planer på att utöka kärnvapenarsenalerna i världen och samtidigt håller en rad avtal på att brytas sönder. USA och Ryssland går t ex ur avtalet om begränsning av medeldistansraketer (INF) och USA har dragit sig ur avtalet med Iran.

– Snart finns ingenting kvar och då är TPNW en konvention som finns och som markerar att världen ogillar den upprustning som pågår, säger Peter Wallensteen.

En annan viktig aspekt som han tycker utredningen har utelämnat är konsekvenserna av ett kärnvapenkrig. Här finns nya studier som visar på den katastrofala miljö- och klimatpåverkan som även ett begränsat kärnvapenkrig skulle medföra med bland annat temperaturförändringar, missväxt och utbredd hungersnöd.

– I debatten talas om kärnvapnens avskräckningseffekt men om man tittar man på slutsatserna i dessa nya studier är det snarare slutet på tillvaron på planeten vi ser framför oss och då försvinner hela trovärdigheten i resonemanget. Kärnvapen drabbar inte bara dem som blir attackerade. De drabbar alla, och då är de snarare självmordsvapen än en riktad aktion mot motståndarsidan, säger Peter Wallensteen.

Drevs fram av Ican

International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (Ican) är ett nätverk av civilsamhällesorganisationer som sedan 2007 har samordnat den internationella opinionen mot kärnvapen. Ican drev fram den utveckling som resulterade i den nya FN-konventionen om kärnvapenförbud och tilldelades för sitt arbete Nobels fredspris 2017.

Svenska Läkare mot Kärnvapen sitter i Icans globala styrgrupp och är även remissinstans för Lundins utredning. Vid denna tidnings pressläggning hade organisationen inte skrivit klart sitt remissvar men Clara Levin, tillförordnad generalsekreterare, säger:

– Vi måste besvara de felaktigheter som finns i utredningen. Bland annat kommer vi att ta upp utredarens syn på konventionens målsättning, utredningens transparens samt en del perspektiv som vi tycker att utredningen utelämnar. Vi kommer också att visa varför utredaren har fel när han säger att TPNW inte knyter an till icke-spridningsavtalet. Konventionen om förbud mot kärnvapen är baserad på internationell humanitär rätt och följer både konventionen om klusterbomber och antipersonella minor. Det är ett juridiskt ramverk och ett internationellt humanitärt nedrustningsavtal, påpekar hon.

– Den kommer troligtvis att följa hur andra avtal utvecklats. Först kommer det ett förbud, sedan kommer en normförändring som följs av nedrustning, fortsätter hon.

Clara Levin tar förbudet mot antipersonella minor som exempel. USA har inte skrivit på fördraget, men landet tillverkar inte längre några landminor eftersom den normförändring som skett har gjort att det inte längre finns någon efterfrågan.

– Så även om USA och Ryssland aldrig kommer att skriva på konventionen kan kärnvapenförbudet bidra till att attityden till kärnvapen förändras. Samma sak är det med det fullständiga provstoppsavtalet, CTBT. Det har inte trätt i kraft men har lett till en normförändring. Det enda land som inte respekterar avtalet är Nordkorea.

Finns inga hinder

Förra året tog Svenska Läkare mot Kärnvapen fram en skuggutredning om ett eventuellt svenskt tillträde av TPNW.

– Där lyfter vi bland annat fram en forskare, Bonnie Docherty från Harvard Law School i USA, som har tittat på Sveriges militära samarbete med EU och Nato. Hon menar att det inte finns några juridiska hinder för Sverige att gå med i konventionen. Även Natos biträdande överbefälhavare, general sir James Rupert Everard, har svarat på den frågan och sagt att det inte finns någon koppling mellan fortsatt samarbete med Nato och ratificeringen av kärnvapenförbudet, säger Clara Levin.

Svenska Läkare mot Kärnvapen kommer att fortsätta arbetet för att Sverige ska signera konventionen, men tycker samtidigt att Lundins utredning är så pass bristfällig att den inte räcker för att riksdagen sak kunna fatta ett beslut om avtalet.

– Vi tycker att frågan egentligen är politisk, det handlar om vad regeringen vill att Sverige ska ha för röst i världen. I dagsläget finns ingen majoritet i riksdagen för konventionen och det enda vi vet är att regeringen kommer att fatta något slags beslut i frågan när remissrundan är klar.

Inför valet 2018 skickade Svenska Läkare mot Kärnvapen ut en enkät till alla riksdagspartier med frågan om de ansåg att Sverige skulle skriva under och ratificera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Vänsterpartiet och miljöpartiet svarade ja, socialdemokraterna svarade kanske och samtliga oppositionspartier svarade nej.

– Men åsikter har ändrats förr. Tyvärr har det blivit så i Sverige att varje gång kärnvapenfrågan diskuteras så blir det en fråga om vi ska gå med i Nato eller inte. Men det handlar inte om ett medlemskap i Nato, det handlar om vår världs överlevnad, konstaterar Clara Levin.

Görrel Espelund, frilansjournalist

_______

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2 2019).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

 

Säg nej till kärnvapen!

Läs mer om vår kampanj mot kärnvapen.

Läs mer >

Senaste nytt

Hopp om fred och rättvisa i Sudan

19 augusti, 2019 / Nyheter

Fredsavtalet i Sudan ger hopp för befolkningen i det krigshärjade landet. Nu måste ansvariga för den långvariga konflikten ställas till svars.

Läs mer

Stoppa angreppen mot civila i Syrien!

16 augusti, 2019 / Nyheter

FN-medlemmarna måste uppfylla sin skyldighet att skydda civila, säger FN-förbundet efter sommarens bombningar i nordvästra Syrien.

Läs mer

Berättelser om praktikuppdrag för en bättre värld – kom och lyssna!

09 augusti, 2019 / Nyheter

Vill du lära dig mer om utvecklingssamarbete och mänskliga rättigheter, demokrati och hållbar utveckling? Är du intresserad av Tanzania och Georgien? Varmt välkommen till informationsträff på torsdag den 22 augusti!

Läs mer

FN-dagen för urfolk: Tusentals språk hotas

09 augusti, 2019 / Blogg

Urfolkens språk måste bevaras och främjas, skriver Petra Hallebrant på FN-bloggen på internationella dagen för världens urfolk.

Läs mer

Dags att nominera årets FN-vän och FN-supporter

08 augusti, 2019 / Nyheter

Utnämningen av Årets FN-vän är ämnad en person eller en organisation i Sverige som genom sina handlingar och/eller verksamhet verkat med betydande insatser till stöd för FN.

Läs mer

Nej till kärnvapen!

06 augusti, 2019 / Debattartiklar

Jens Petersson, Svenska FN-förbundet, och Jan Lindelöf, ordförande i Kristianstads FN-förening, uppmärksammar årsdagen av bombningen av Hiroshima.

Läs mer

Minns Hiroshima och säg ja till kärnvapenförbudet

06 augusti, 2019 / Blogg

Vår egen Jens Petersson bloggar om punkkompisar, illavarslande tecken och hur vi kan minnas bombningarna i Hiroshima och Nagasaki.

Läs mer

74 år sedan atombomben i Hiroshima

06 augusti, 2019 / Världshorisont

Den 6 augusti 1945 användes för första gången kärnvapen mot människor när USA släppte en atombomb över den japanska staden Hiroshima.

Läs mer

Hoppfullt högnivåmöte och tysta käppar i hjulet

22 juli, 2019 / Blogg

Vår ordförande Annelie Börjesson har varit på FN:s högnivåmöte om hållbar utveckling. Med sig tillbaka tar hon en känsla av hoppfullhet, men även intryck som påminner om att det finns frågor som inte berörs inom Agenda 2030.

Läs mer