ICC:s chefsåklagare Karim Khan besöker Kharkiv i Ukraina för att diskutera utredningen av krigsförbrytelser. Foto: ICC-OTP

Medan kriget rasar i Ukraina har arbetet med att skipa rättvisa redan börjat. Hittills har över 20 000 anmälningar om misstänkta övergrepp kommit in. Även Internationella brottmålsdomstolen ICC har inlett förundersökningar i landet.

Att skipa rättvisa mitt under brinnande krig är förenat med många utmaningar. Icke desto mindre pågår arbetet för fullt i Ukraina.

Bara några dagar efter att den ryska invasionen inleddes i februari, anklagade bland annat människorättsorganisationen Amnesty International Ryssland för att ha brutit mot FN-stadgan och gjort sig skyldigt till aggressionsbrott.

”Amnesty International kräver att alla som är medskyldiga till dessa brott ska hållas ansvariga. Deras individuella och kollektiva ansvar bör åberopas för detta, och för de många andra brott som hittills präglat Rysslands invasion av Ukraina,” skrev organisationen i ett pressmeddelande den 3 mars. Sedan dess har över 20 000 anmälningar och flera rapporter gällande misstänkta övergrepp, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten kommit in.

FYRA VÄGAR FÖR ATT UPPNÅ RÄTTVISA

Podden Justice Update, som produceras av Asymmetrical Haircuts, framhåller fyra olika vägar att gå för att uppnå rättvisa och upprättelse:

• att ställa förbrytare inför rätta inom ramen för det nationella rättssystemet,

• att inrätta en särskild krigsförbrytartribunal för Ukraina,

• att förövare prövas och lagförs i andra länder som har internationell skyldighet att lagföra krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten oavsett var brotten har begåtts,

• att Internationella brottmålsdomstolen (ICC) lagför misstänkta krigsförbrytare vid dess domstol i Haag.

I maj inleddes den första rättegången i Ukraina mot en rysk soldat som befanns skyldig för att ha skjutit ihjäl en man fyra dagar efter att invasionen inleddes. Rättegången har följts av fler åtal och domar mot ryska soldater.

– Det finns stora utmaningar för det nationella rättsväsendet vad gäller tillämpningen av internationell humanitär rätt. Åtalspunkterna kan vara krigsbrott, men åklagare, domare och utredare handlägger fallen som vore de helt vanliga brott. Våra domstolar i lägre instans har inte tillräcklig kunskap [om internationell humanitär rätt], säger Nadia Volkova, jurist och verksam i Ukrainian Legal Advisory Group (ULAG).

STRAFFRIHETENS TID ÄR FÖRBI

Internationell humanitär rätt kallas också krigets lagar och består av ett 30-tal internationella konventioner och en välutvecklad sedvanerätt. Under 1990-talet upprättades särskilda internationella tribunaler som skulle lagföra personer som begått brott under kriget i det forna Jugoslavien och i Rwanda. Den första permanenta domstolen som har möjlighet att lagföra den här typen av brott är Internationella brottmålsdomstolen ICC (International Criminal Court). Under de 20 år som domstolen har funnits har drygt 40 personer i nio länder åtalats men endast i en handfull fall har det lett till fällande domar. Trots detta är domstolens blotta existens en signal om att straffrihetens tid är förbi.

Varken Ryssland eller Ukraina är medlemmar av ICC, men i en särskild deklaration erkände Ukraina domstolens jurisdiktion i samband med Rysslands annektering av Krim 2014. Det gör att ICC kan åtala personer, oavsett nationalitet, som misstänks för folkmord, krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten på ukrainsk mark.

Bara dagar efter att den ryska invasionen inleddes kungjorde ICC:s åklagare Karim Khan att domstolen öppnat en förundersökning i Ukraina rörande krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. I maj skickade ICC drygt 40 personer, bland annat utredare och kriminaltekniska experter, till landet för att samla in vittnesmål och säkra bevis. Dock är domstolens uppgift att fokusera på de högst ansvariga och därför kommer troligtvis endast en handfull personer att åtalas vid ICC.

ÅTAL MOT PUTIN TEORETISKT MÖJLIGT, MEN KNAPPAST TROLIGT

– Vi ska komma ihåg att ICC är en domstol som träder in endast om det egna landet inte har kapacitet, förmåga eller vilja att utreda och lagföra den här typen av brott. Målet är att lagföring ska ske i enskilda stater och att ICC inte ska behöva träda in, säger Reena Devgun, samordnare för krigsbrottsåklagarna vid Åklagarmyndigheten i Sverige.

Teoretiskt skulle ett åtal även mot den ryske presidenten Vladimir Putin kunna vara möjligt men de flesta bedömare anser att det i praktiken inte är troligt, bland annat eftersom det skulle vara svårt att leda i bevis att Putin gett direkt order om, och därmed är ansvarig för, anfall mot den ukrainska civilbefolkningen.

Eftersom ICC kommer att koncentrera framtida åtal på de ytterst ansvariga sätter många sitt hopp till att nationella domstolar ska utreda och lagföra förövare med lägre rang. Under det senaste decenniet har den internationella straffrätten också utvecklats i riktning mot att fler och fler länder ser möjligheter att pröva misstänkta krigsförbrytare i nationella domstolar. Bland annat Tyskland, Sverige och Frankrike har visat att det går att hålla nationella rättegångar för internationella brott.

Det finns också, påpekar Reena Devgun, ett välutvecklat mellanstatligt samarbete i Europa, Eurojust, där åklagare inom Europa samarbetar över gränserna. Det är inte ovanligt när det gäller den här typen av komplexa brott att förövaren finns i ett land och vittnesmål och bevis är utspridda över flera olika länder.

SVENSK UTREDNING STÖDJER ICC:S ARBETE

– När det gäller Ukraina arbetar vi aktivt med att dokumentera den bevisning som finns i Sverige, exempelvis ta vittnesmål från flyktingar som bevittnat överträdelser. Den svenska utredningen sker i syfte att bistå rättegångar i Sverige men även andra länder och ICC, säger Reena Devgun.

Sverige kommer också att stödja ICC:s arbete genom att skicka polis och åklagare för att stärka domstolens kapacitet. Exakt hur många och var den svenska personalen kommer att placeras var vid denna tidnings pressläggning inte klart.

– Den långsiktiga målsättningen är att varje land ska ha en egen utredningsenhet så att dessa ärenden kan prövas i de länder där brotten skett. Få länder har dock kapacitet att driva gigantiska rättegångar som det kan bli om en väldigt högt uppsatt person åtalas. Därför är det viktigt att ICC finns. Det kan också finnas ett värde i att det inte är ett land utan en domstol som sköter rättegångar i sådana fall, säger Reena Devgun.

Att bilda en särskild internationell domstol enbart för Ukraina tror hon inte är rätt väg att då. Inrättandet av den typen av domstol tar lång tid och kräver mycket resurser.

– Det skulle i så fall vara för att utreda aggressionsbrottet, för där har ICC ingen jurisdiktion, säger Reena Devgun.

GEMENSAM INTERNATIONELL UTREDNINGSGRUPP

Utöver den utredning som görs av ICC:s åklagare och Ukrainas riksåklagare, pågår utredningar i flera EU-länder. De rättsliga myndigheterna i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien och Ukraina har också, med stöd från Eurojust, inrättat en gemensam utredningsgrupp där även ICC ingår.

– Jag tror att alla aktörer behövs och det kommer ske ett ömsesidigt utbyte av information och bevismaterial mellan ICC och olika rättsliga myndigheter i andra länder, säger Reena Devgun. För bättre samordning och dialog mellan internationella och nationella initiativ som tagits för att skipa rättvisa för Ukraina bildades i mitten av juli en särskild grupp; Dialogue Group on Accountability for Ukraine. Hur dess mandat och inflytande kommer se ut är för tidigt att säga men syftet är att få samstämmighet och effektivitet mellan olika åtgärder.

Görrel Espelund, frilansjournalist.

——————

Denna text är hämtad från det senaste numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 3/2022).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bi medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Unesco högrelevant när demokrati och rättigheter hotas 

05 december, 2022 / Världshorisont

Ett FN-organ som har särskild relevans för demokrati och yttrandefrihet är Unesco. Trots ett ovanligt kärvt samarbetsklimat i dessa frågor är det värdefullt att världens stater möts och samtalar, säger Anna-Karin Johansson, Svenska Unescorådets generalsekreterare.

Läs mer

Rekordstor nödappell från FN – fel tillfälle att minska FN-biståndet

01 december, 2022 / Nyheter

Torsdagens rekordstora humanitära appell från FN för världens mest utsatta understryker behovet av fortsatt starkt svenskt stöd till FN, säger Svenska FN-förbundet. 

Läs mer

Varningslampor blinkar för demokratin i Sverige 

30 november, 2022 / Världshorisont

De mätningar av demokratin som instituten V-Dem, Freedom House och tidningen The Economist genomför visar att Sverige är ett av de mest demokratiska länderna i världen. Det betyder inte att allt är frid och fröjd, konstaterar journalisten Mats Wingborg. 

Läs mer

Tro och tvivel – desinformation och demokratiutveckling i Europa

28 november, 2022 / Världshorisont

I skuggan av Rysslands krig mot Ukraina pågår ett annat ryskt angrepp mot Europa där desinformation används som vapen mot den europeiska demokratin. Världshorisont har intervjuat demokratiexperten Jaba Devdariani om sambanden mellan demokratiutveckling och desinformation. 

Läs mer

Internationella dagen mot våld mot kvinnor: Kvinnors rättigheter på tillbakagång

25 november, 2022 / Nyheter

Flickors och kvinnors rättigheter möter motstånd runt om i världen och utvecklingen i Iran och Afghanistan är alarmerande exempel. FN leder arbetet för global jämställdhet men varje medlemsstat måste tillse att flickors och kvinnors rättigheter respekteras.

Läs mer

Nato och kärnvapen: Risk för svagare svensk röst

25 november, 2022 / Nyheter

Ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna bidra till att försvarsalliansen förbättrar sin hållning till nedrustningsfrågor. I praktiken har dock Sverige efter ansökan tonat ned sin nedrustningsvänliga linje, skriver Svenska FN-förbundet i ett remissyttrande.

Läs mer

Svenska FN-förbundet mötte Toily Kurbanov från UN-Volunteers  

22 november, 2022 / Nyheter

En tid som kräver gemensamma krafter och insatser kräver också volontärarbete. Svenska FN-förbundet mötte UN-Volunteers där Toily Kurbanov, chef för FN:s volontärprogram, svarade på några frågor kring vikten av volontärarbete i såväl dagens som framtidens samhälle.

Läs mer

Svag överenskommelse vid FN:s klimattoppmöte

21 november, 2022 / Nyheter

En positiv nyhet i form av en fond för skador och förluster men i övrigt mestadels besvikelser och otillräckliga åtaganden – så kan klimattoppmötet COP27 i Egypten sammanfattas.

Läs mer

Möt våra pristagare!

14 november, 2022 / Nyheter

Varje år utser Svenska FN-förbundet två personer eller organisationer som har gjort särskilda insatser till stöd för FN. Möt Årets FN-supporter Lena Friberg från Lerum och Årets FN-vän, klimatexperten Johan Rockström.

Läs mer