Under våren 1945 i San Francisco röstade 50 stater om formuleringarna i FN-stadgan. 75 år senare har FN haft många milstolpar. Foto: UN Photo
28 augusti, 2020 / Nyheter

FN 75: Milstolpar ur FN:s historia – 1940-talet

Under hösten kulminerar firandet av FN:s 75-årsjubileum. Vi presenterar milstolpar från de gångna decennierna och jämför med dagens situation. Historien börjar på 1940-talet då FN föddes och inledde arbetet för en bättre värld.

Bildandet av FN var en av många pusselbitar i strävandena efter andra världskriget för att skapa en stabil världsordning efter århundraden av krig, epidemier och ekonomiska och sociala utmaningar. Tanken på ett Förenta Nationerna föddes redan under brinnande världskrig. Efter förberedande konferenser möttes 50 stater under våren 1945 i San Francisco och röstade om formuleringarna i FN-stadgan. Frankrike medverkade inte men blev senare, tillsammans med krigets segrarmakter USA, England, Kina och Sovjetunionen, en av de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd.

FN-stadgan anger syfte och mål

FN-stadgan undertecknades av de 50 staterna i San Francisco den 26 juni 1945. Den 24 oktober, som varje år uppmärksammas som FN-dagen, hade en majoritet av undertecknarna samt de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet ratificerat stadgan vilket innebar att den kunde träda i kraft. Därefter har ytterligare 142 länder tillkommit.

Stadgan anger syfte och mål för världsorganisationen samt hur staterna ska agera i FN och gentemot varandra. I stadgans inledning fastställs ett antal mål som har styrt organisationen sedan bildandet: värnandet av internationell fred och säkerhet, främjandet av mänskliga rättigheter, internationell samverkan samt bättre levnadsvillkor under större frihet.

Stadgan kan läsas som en bruksanvisning i samarbete och konflikthantering. I artikel två klargörs att FN-samarbetet är just ett mellanstatligt samarbete mellan suveräna stater, vilket bland annat innebär att FN-organisationens handlingsutrymme bestäms av medlemmarna.

I stadgan regleras också vetot för de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet. Vetot hade alltså en viktig betydelse för världsorganisationens tillkomst men det har ofta hindrat FN från att agera kraftfullt när människors säkerhet har hotats. I våra dagar är problemet särskilt tydligt i den snart tio år långa konflikten i Syrien.

Sverige hörde inte till de första medlemsstaterna i FN utan blev medlem ett drygt år senare, den 19 november 1946. Genom åren har Sverige haft en aktiv roll i FN och många svenskar har haft uppdrag i världsorganisationen. Den mest kände är förmodligen den förre FN-chefen Dag Hammarskjöld.

Världshälsoorganisationen, WHO, föddes 1948 i en strävan att förklara krig mot de epidemier och smittsamma sjukdomar som har drabbat människor genom århundradena. WHO har gjort stora insatser i kampen mot malaria, mässling, polio, tuberkulos och andra smittsamma sjukdomar. I våra dagar har organisationen en central roll som statistikinsamlare, informatör och samrådsorgan i arbetet mot coronapandemin.

Skapandet av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna

Den enskilt största landvinningen under de första FN-åren var tillkomsten av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Vid sidan av FN-stadgan brukar förklaringen betraktas som FN:s mest grundläggande dokument. Den allmänna förklaringen tillkom under ledning av amerikanskan Eleanor Roosevelt och baseras på individuella rättigheter som yttrandefrihet, religionsfrihet samt frihet från fruktan och nöd. Förklaringen antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948. Fyrtioåtta länder röstade för deklarationen, inget land röstade emot och bara åtta länder avstod från att rösta. Senare har MR-förklaringen kommit att ligga till grund för en rad konventioner om mänskliga rättigheter, varav barnkonventionen är den mest spridda.

FN:s framtid

I samband med att FN fyller 75 år har António Guterres, FN:s generalsekreterare, bjudit in människor över hela världen att fylla i en enkät som handlar om världsorganisationens framtid. Genom att så många som möjligt medverkar kommer FN få bättre förutsättningar att förverkliga visionen om en ljusare global framtid 2045 – när FN fyller 100 år.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Kristina Bergsten är Årets FN-lärare

22 juni, 2022 / Pressmeddelanden

Kristina Bergsten från Munkagårdsgymnasiet i Tvååker tilldelas Svenska FN-förbundets pris Årets FN-lärare för särskilt betydelsefulla insatser för globala frågor i skolan.

Läs mer

Wienmöte ger ny kraft i nedrustningsarbetet

17 juni, 2022 / Nyheter

Den 21-23 juni hålls det första statspartsmötet inom FN:s kärnvapenförbud i Wien. Under veckan samlas nedrustningsvänliga folkrörelser och stater till möten och konferenser. Svenska FN-förbundet är på plats och rapporterar. Anmäl dig till vårt webbinarium!

Läs mer

Stockholm +50, kontraster och människan

10 juni, 2022 / Blogg

Så har FN:s högnivåmöte Stockholm+50 gått av stapeln. Tillsammans med representanter för såväl den svenska FN-rörelsen som FN-förbunden från Armenien, Finland, Georgien, Tanzania och Uganda var jag på plats. 

Läs mer

Stockholm +50: Tio uppmaningar för en mer hållbar värld

08 juni, 2022 / Nyheter

FN-mötet Stockholm +50 avslutades med att de två värdnationerna Sverige och Kenya presenterade ett uttalande som går under namnet Stockholmsagendan med tio uppmaningar till omvärlden.

Läs mer

Världsmiljödagen 5 juni

05 juni, 2022 / Nyheter

Stockholmskonferensen 1972. Sverige är i år värd för världsmiljödagen tillsammans med FN:s miljöprogram UNEP.

Läs mer

Intensiv vecka för miljön

04 juni, 2022 / Nyheter

FN-mötet Stockholm +50 avslutades på fredagen. En intensiv vecka för klimatet och miljön är över – och för den svenska FN och internationella FN-rörelsen stod det egna mötet Peoples’ Perspective i centrum.

Läs mer

Rättighetsfrågor i fokus när FN:s policychef besökte FN-förbundet

03 juni, 2022 / Nyheter

FN:s undergeneralsekreterare för policyfrågor Volker Türk besökte i veckan Svenska FN-förbundet och deltog i ett rundabordssamtal med FN-förbundets nätverk för mänskliga rättigheter. Han talade om FN:s arbete med pandemin, livsmedelskrisen, miljö- och klimatkrisen samt kriget i Ukraina.

Läs mer

Klimatförslag från världens FN-förbund inför Stockholm +50

01 juni, 2022 / Nyheter

Nitton konkreta förslag för en hållbar framtid överlämnades på onsdagen till Sveriges regering inför FN-miljömötet Stockholm +50. Avsändare är FN-förbundens världsfederation WFUNA och initiativtagare är Svenska FN-förbundet.

Läs mer

Klimatförändringar i Östafrika: Allt fler tvingas fly undan extremväder

30 maj, 2022 / Världshorisont

Klimatförändringar tvingar allt fler människor på flykt. Världshorisont har djupdykt i situationen i Östafrika där extremväder gör det allt svårare att odla, hålla boskapsdjur och hitta drickbart vatten.

Läs mer