Under våren 1945 i San Francisco röstade 50 stater om formuleringarna i FN-stadgan. 75 år senare har FN haft många milstolpar. Foto: UN Photo

Under hösten kulminerar firandet av FN:s 75-årsjubileum. Vi presenterar milstolpar från de gångna decennierna och jämför med dagens situation. Historien börjar på 1940-talet då FN föddes och inledde arbetet för en bättre värld.

Bildandet av FN var en av många pusselbitar i strävandena efter andra världskriget för att skapa en stabil världsordning efter århundraden av krig, epidemier och ekonomiska och sociala utmaningar. Tanken på ett Förenta Nationerna föddes redan under brinnande världskrig. Efter förberedande konferenser möttes 50 stater under våren 1945 i San Francisco och röstade om formuleringarna i FN-stadgan. Frankrike medverkade inte men blev senare, tillsammans med krigets segrarmakter USA, England, Kina och Sovjetunionen, en av de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd.

FN-stadgan anger syfte och mål

FN-stadgan undertecknades av de 50 staterna i San Francisco den 26 juni 1945. Den 24 oktober, som varje år uppmärksammas som FN-dagen, hade en majoritet av undertecknarna samt de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet ratificerat stadgan vilket innebar att den kunde träda i kraft. Därefter har ytterligare 142 länder tillkommit.

Stadgan anger syfte och mål för världsorganisationen samt hur staterna ska agera i FN och gentemot varandra. I stadgans inledning fastställs ett antal mål som har styrt organisationen sedan bildandet: värnandet av internationell fred och säkerhet, främjandet av mänskliga rättigheter, internationell samverkan samt bättre levnadsvillkor under större frihet.

Stadgan kan läsas som en bruksanvisning i samarbete och konflikthantering. I artikel två klargörs att FN-samarbetet är just ett mellanstatligt samarbete mellan suveräna stater, vilket bland annat innebär att FN-organisationens handlingsutrymme bestäms av medlemmarna.

I stadgan regleras också vetot för de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet. Vetot hade alltså en viktig betydelse för världsorganisationens tillkomst men det har ofta hindrat FN från att agera kraftfullt när människors säkerhet har hotats. I våra dagar är problemet särskilt tydligt i den snart tio år långa konflikten i Syrien.

Sverige hörde inte till de första medlemsstaterna i FN utan blev medlem ett drygt år senare, den 19 november 1946. Genom åren har Sverige haft en aktiv roll i FN och många svenskar har haft uppdrag i världsorganisationen. Den mest kände är förmodligen den förre FN-chefen Dag Hammarskjöld.

Världshälsoorganisationen, WHO, föddes 1948 i en strävan att förklara krig mot de epidemier och smittsamma sjukdomar som har drabbat människor genom århundradena. WHO har gjort stora insatser i kampen mot malaria, mässling, polio, tuberkulos och andra smittsamma sjukdomar. I våra dagar har organisationen en central roll som statistikinsamlare, informatör och samrådsorgan i arbetet mot coronapandemin.

Skapandet av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna

Den enskilt största landvinningen under de första FN-åren var tillkomsten av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Vid sidan av FN-stadgan brukar förklaringen betraktas som FN:s mest grundläggande dokument. Den allmänna förklaringen tillkom under ledning av amerikanskan Eleanor Roosevelt och baseras på individuella rättigheter som yttrandefrihet, religionsfrihet samt frihet från fruktan och nöd. Förklaringen antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948. Fyrtioåtta länder röstade för deklarationen, inget land röstade emot och bara åtta länder avstod från att rösta. Senare har MR-förklaringen kommit att ligga till grund för en rad konventioner om mänskliga rättigheter, varav barnkonventionen är den mest spridda.

FN:s framtid

I samband med att FN fyller 75 år har António Guterres, FN:s generalsekreterare, bjudit in människor över hela världen att fylla i en enkät som handlar om världsorganisationens framtid. Genom att så många som möjligt medverkar kommer FN få bättre förutsättningar att förverkliga visionen om en ljusare global framtid 2045 – när FN fyller 100 år.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Rekordstor nödappell från FN – fel tillfälle att minska FN-biståndet

01 december, 2022 / Nyheter

Torsdagens rekordstora humanitära appell från FN för världens mest utsatta understryker behovet av fortsatt starkt svenskt stöd till FN, säger Svenska FN-förbundet. 

Läs mer

Varningslampor blinkar för demokratin i Sverige 

30 november, 2022 / Världshorisont

De mätningar av demokratin som instituten V-Dem, Freedom House och tidningen The Economist genomför visar att Sverige är ett av de mest demokratiska länderna i världen. Det betyder inte att allt är frid och fröjd, konstaterar journalisten Mats Wingborg. 

Läs mer

Tro och tvivel – desinformation och demokratiutveckling i Europa

28 november, 2022 / Världshorisont

I skuggan av Rysslands krig mot Ukraina pågår ett annat ryskt angrepp mot Europa där desinformation används som vapen mot den europeiska demokratin. Världshorisont har intervjuat demokratiexperten Jaba Devdariani om sambanden mellan demokratiutveckling och desinformation. 

Läs mer

Internationella dagen mot våld mot kvinnor: Kvinnors rättigheter på tillbakagång

25 november, 2022 / Nyheter

Flickors och kvinnors rättigheter möter motstånd runt om i världen och utvecklingen i Iran och Afghanistan är alarmerande exempel. FN leder arbetet för global jämställdhet men varje medlemsstat måste tillse att flickors och kvinnors rättigheter respekteras.

Läs mer

Nato och kärnvapen: Risk för svagare svensk röst

25 november, 2022 / Nyheter

Ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna bidra till att försvarsalliansen förbättrar sin hållning till nedrustningsfrågor. I praktiken har dock Sverige efter ansökan tonat ned sin nedrustningsvänliga linje, skriver Svenska FN-förbundet i ett remissyttrande.

Läs mer

Svenska FN-förbundet mötte Toily Kurbanov från UN-Volunteers  

22 november, 2022 / Nyheter

En tid som kräver gemensamma krafter och insatser kräver också volontärarbete. Svenska FN-förbundet mötte UN-Volunteers där Toily Kurbanov, chef för FN:s volontärprogram, svarade på några frågor kring vikten av volontärarbete i såväl dagens som framtidens samhälle.

Läs mer

Svag överenskommelse vid FN:s klimattoppmöte

21 november, 2022 / Nyheter

En positiv nyhet i form av en fond för skador och förluster men i övrigt mestadels besvikelser och otillräckliga åtaganden – så kan klimattoppmötet COP27 i Egypten sammanfattas.

Läs mer

Möt våra pristagare!

14 november, 2022 / Nyheter

Varje år utser Svenska FN-förbundet två personer eller organisationer som har gjort särskilda insatser till stöd för FN. Möt Årets FN-supporter Lena Friberg från Lerum och Årets FN-vän, klimatexperten Johan Rockström.

Läs mer

FN-experter: Sverige bör stärka arbetet mot rasism

07 november, 2022 / Nyheter

En expertgrupp från FN efterlyser arbete mot systematisk rasism, förtroendeskapande åtgärder mellan polis och minoriteter samt statistik som baseras på etnicitet. I vår granskas Sverige i FN:s rasdiskrimineringskommitté.

Läs mer