fbpx
27 september, 2017 / Debattartiklar

Lagarna mot extremism fungerar om de tillämpas

Svenska lagar mot extremism måste upprätthållas om regeringen ska undgå ännu en omgång svidande FN-kritik, skriver Aleksander Gabelic i Göteborgs-Posten inför Bokmässan.

Nordiska motståndsrörelsen, NMR, skulle om bara några dagar ha ställt upp sina trupper för att marschera från Svenska mässan mitt under Bokmässan. Därifrån skulle man enligt Polisens tillstånd ha tågat förbi synagogan mot Gustaf Adolfs torg i centrala Göteborg.

Så blir nu inte fallet. I ett utslag på måndagen kör förvaltningsrätten över Polisen och kortar demonstrationsvägen som nu ska starta 300 meter norr om mässan och sluta tidigare. Det är positivt men belyser samtidigt de delade meningar som råder inom rättsväsendet när det gäller hanteringen av rasistiska, nazistiska och våldsbejakande organisationer. I SVT:s Agenda i helgen framkom att två polischefer kan göra diametralt olika bedömningar av hanteringen av dessa grupper.

Sverige står vid ett vägskäl när det gäller bemötandet av våldsbejakande extremism – trots att det finns utrymme i lagen för att vara restriktiv med tillstånd och hur tillstånden utformas. 1988 gjordes ett tillägg i kapitel 2, paragraf 14 i grundlagen som säger att ”föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung”. Det är uppenbart att detta tillägg har tillkommit med nazistiska rörelser i åtanke. Högsta domstolen dömde också i ett vägledande beslut 1996 en person för hets mot folkgrupp för ha burit nazistiska symboler.

Då, för 20 år sedan, såg man allvarligt på den här typen av yttringar. Polisen kunde avslå ansökan om demonstrationstillstånd eller hänvisa befarade våldsverkare till glest befolkade platser. Den allt mer tillåtande attityden under senare år visar med skrämmande tydlighet att vi redan har glömt vårt 1990-tal med lasermannen, mordet på John Hron och polismorden i Malexander.

Till den nationella debatten kommer Sveriges internationella åtaganden. FN har under ett tiotal år riktat återkommande kritik mot svenska regeringar för att de inte tar hotet från rasistiska och nazistiska organisationer på tillräckligt allvar. Sverige har svarat att man arbetar i rasdiskrimineringskonventionens anda. Det som sker i dag visar dock att mer måste göras.

Justitieminister Morgan Johansson har kallat till politiska samtal men faktum är att nödvändiga bestämmelser redan finns. Genom att ta fasta på existerande lagar och vägledande domslut kan svenska myndighetsutövare visa att de tar värnandet av det demokratiska samhället på allvar. Förvaltningsrättens utslag visar att försvar för ordning och säkerhet går hand i hand med det allmänna rättsmedvetandet. Människor ska inte behöva vara rädda när de går på mässa eller handlar i centrum en lördag.

När FN har granskat Sverige utifrån bestämmelserna i rasdiskrimineringskonventionen har vi från FN-förbundets sida efterlyst en tydligare tillämpning av till exempel hetslagstiftningen som inbegriper både yttringar och symboler. Nästa år granskas Sverige igen. Det är absolut nödvändigt att svenska lagar och regler mot extremism upprätthålls om regeringen ska undgå ännu en omgång svidande FN-kritik.

Läs artikeln på Göteborgs-Postens webbplats.

FN-förbundets aktiviteter på Bokmässan

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

USA la veto mot vapenvila i Gaza

09 december, 2023 / Nyheter

Trots enormt lidande i Gaza stoppades ett förslag om humanitär vapenvila i säkerhetsrådet på fredagen. Att rådet därmed går emot FN-chefens initiativ i frågan är olyckligt, säger FN-förbundet.

Läs mer

FN och mänskliga rättigheter: Jubileum med nya utmaningar 

08 december, 2023 / Nyheter

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år den 10 december 2023. I en orolig värld måste vi alla stå upp för våra rättigheter, skriver Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson och företrädare för FN-rörelsen i hela landet.

Läs mer

MR-förklaringen 75 år – Mänskliga rättigheter hindrar krig och bygger fred 

07 december, 2023 / Världshorisont

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år i december 2023. Mot bakgrund av oron i världen är den högst aktuell. Ursprungstanken bakom dokumentet är att förhindra att kriser och konflikter uppstår.

Läs mer

Årets FN-supporter: Vi måste hjälpas åt för att förändra

05 december, 2023 / Nyheter

36 år som ordförande och desto fler som engagerad medmänniska och förespråkare för FN:s kärnfrågor. Gunilla Grunditz från Varberg är Årets FN-supporter och hon menar att vägen framåt kräver samarbete och engagemang.

Läs mer

Viktig domstol skipar rättvisa vid omfattande förbrytelser 

01 december, 2023 / Världshorisont

Internationella brottmålsdomstolen ICC får allt större betydelse när det gäller att pröva och döma individer vid grova kränkningar mot mänskliga rättigheter och humanitär rätt.

Läs mer

FN hjälper i Gaza

29 november, 2023 / Nyheter

Tusentals människor har dödats i Hamas terrorattack den 7 oktober och Israels vedergällningskrig. Vapenvilan ger FN möjlighet att bistå skadade och behövande med humanitär hjälp.

Läs mer

”Många gravida dör i konflikter”

24 november, 2023 / Världshorisont

Flickor och kvinnor är särskilt utsatta i samband med kriser och konflikter. UNFPA, FN:s befolkningsfond, förklarar varför.

Läs mer

Årets FN-vän: Från ord till handling för Ukraina

22 november, 2023 / Nyheter

Talet om ökat svenskt stöd till Ukraina måste bli verklighet och alla kan göra en insats, säger Peter Ingvarsson i aktionsgruppen Ryssland ut ur Ukraina. Möt Årets FN-vän och läs om hur du kan engagera dig för Ukraina!

Läs mer

MR-brott i Iran – Efter 35 år väntar Sima fortfarande på upprättelse 

21 november, 2023 / Världshorisont

Sima Mirzaei förlorade sju familjemedlemmar 1988 när den iranska regimen avrättade tusentals politiska fångar. Allt hon önskar idag är att de ansvariga ska ställas inför rätta.

Läs mer