Den 11 oktober är det internationella flick-dagen. När jag skriver det här befinner jag mig i Tanzania, långt ifrån min hemstad Nyköping. Och jag tänker på hur det var att växa upp som flicka där.

Jag älskade att gå i skolan, svenska var mitt favoritämne. Jag tyckte mycket om att läsa och plöjde igenom Harry Potter-böcker om kvällarna. Från lågstadiet gick jag vidare till mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet och slutligen till universitetet. Genom min uppväxt har jag haft obehindrad tillgång till utbildning.

Under min praktik i Tanzania har jag fått veta att det i vissa delar av landet finns en tradition av att prioritera pojkars utbildning framför flickors. Det grundar sig bland annat i att föräldrar betraktar utbildning som en ekonomisk investering som de förväntar sig att få något tillbaka av. En pojkes utbildning gynnar familjen då han har ansvar för att försörja sina föräldrar när de blir äldre, medan en flickas utbildning gynnar den familj vars son hon gifter sig med. Flickor anses även göra stor nytta hemma då de förväntas hjälpa till med att sköta hushållet.

När jag gick på högstadiet besökte min klass en ungdomsmottagning och vi fick lära oss om preventivmedel och könssjukdomar. När jag var 16 år träffade jag min första pojkvän och gick till apoteket och hämtade ut p-piller. Jag erbjöds med andra ord både sexualundervisning och preventivmedel.

Det gör mig ledsen att läsa att antalet tonårsgraviditeter i Tanzania har ökat under senare år och begränsar därmed flickors tillgång till utbildning. I regionerna Katavi och Tabora i västra Tanzania blir över 40 procent av alla tonårsflickor gravida. Fattigdom och traditionella värderingar är två av flera faktorer som ligger bakom. Sedan 2016 är grundskolan i Tanzania avgiftsfri, men det skolmaterial som behövs för att gå i skolan behöver studenten själv införskaffa. När föräldrar inte har råd med, eller prioriterar bort, skolmaterial som exempelvis skoluniform och skolböcker försätts flickor i en sårbar position. Äldre män utnyttjar ofta denna utsatta situation genom löften om pengar och skolmaterial. Maktrelationen innebär i många fall att flickan blir gravid, då det är osannolikt att kondom eller annat preventivmedel används. En ond cirkel uppstår som innebär att flickan berövas sin utbildning.

En av tre flickor i Tanzania gifter sig innan sin 18-årsdag. Tanzanias lagstiftning tillåter en flicka att gifta sig vid 14 års ålder med föräldrarnas samtycke. Jag har fått berättat för mig att detta är ännu ett hinder för att få flickor att fullfölja sin utbildning. FN-förbundet i Tanzania har tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer i landet spelat en viktig roll i att uppmana regeringen att se över lagstiftningen.

Utbildning, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är viktiga globala frågor som är starkt kopplade till de globala målen – särskilt mål fem: Jämställdhet, och mål tre: Hälsa och Välbefinnande. FN-förbundet i Tanzania har en stark ambition att jobba mer med dessa mål i hopp om en framtid där alla flickor i Tanzania får växa upp med samma självklara rättigheter som jag hade. Med de globala målen som vägvisare för världens utveckling är jag optimistisk inför framtiden!

Linn Lövgren, Internationell praktikant, Tanzania