fbpx
Del av vattenledningssystem på landsbygden i Arsi Robe-distriktet i Oromiya-regionen i Etiopien. Systemet leder vatten i diken till åkrar och en vattenreservoar som ger boskap tillgång till vatten. Vatten filtreras också ner i grundvattnet och brunnar för att sen pumpas upp för användning i hushållen. Projektet stöds av Act Svenska kyrkan. Foto: Margareta Koltai
28 september, 2024 / Världshorisont

Klimaträttvisa – allt viktigare i en klimatförändrad värld

De som bidragit minst till klimatförändringarna är de som drabbas hårdast av
dem. Klimaträttvisa och en rättvis omställning är allt viktigare i en upphettad
värld. Act Svenska Kyrkan är en aktör som arbetat länge för klimaträttvisa

Sedan början av 2000-talet har olika grupper och organisationer arbetat för klimaträttvisa. Ämnet har debatterats alltmer högljutt, bland annat under FN:s klimatmöten, i takt med att klimatförändringarna tilltagit samtidigt som utlovad klimatfinansiering uteblivit och kostnaderna för klimatrelaterade katastrofer stigit.
FN driver flera fonder, program och initiativ för att bekämpa klimatförändringar och främja klimaträttvisa på alla nivåer: politiskt, ekonomiskt och miljömässigt. De senaste två åren har FN:s generalförsamling antagit två avgörande resolutioner: att erkänna rätten till ren och hälsosam miljö som en mänsklig rättighet samt att uppmana Internationella domstolen (ICJ) att tydlig göra juridiska skyldigheter kring klimatförändringar för att stärka drabbade parters rättsliga ställning.


Långsiktigt arbete


Act Svenska kyrkan, en av FN-förbundets organisationsmedlemmar, har länge jobbat med klimaträttvisa.
– Vi har inom vårt globala arbete alltid sagt att människor som lever i utsatthet har företräde. Vi började tidigt prata om klimatfrågan kopplat till mänskliga rättigheter, säger Margareta Koltai, policyrådgivare för klimaträttvisa.
Hon förklarar att redan under Kyotoprotokollet som främst handlade om att minska utsläpp larmade det globala Syd om att det inte kommer att ha råd med omställningen.
– När man började se effekterna av klimatförändringarna som har eskalerat de senaste åren blev det tydligt att de som har drabbats värst av temperaturhöjningar och oförutsedda väderlekar är länder i syd och de har orsakat minst.

Margareta Koltai menar att det globala Nord har byggt industrialiseringen på fossila bränslen och behöver kompensera dem som har bidragit minst till klimatförändringarna.
– Det växer fram en rättvisefråga när de länder som har släppt ut mest säger till dem som har släppt ut minst att de inte får släppa ut. Det bidrar till att de inte kan ha samma utveckling, säger hon.
Trots att Parisavtalet antogs enhälligt av världens länder 2015 har utsläppen av växthusgaser fortsatt att öka. 2023 var den globala medeltemperaturen 1,48 grader över förindustriell tid och utsläppen av växthusgaser rekordhöga. Ökande frustration över bristen på såväl utvecklings- som klimatfinansiering märks från låginkomstländer.
Höginkomstländernas ovilja att leverera det som utlovats gör de internationella förhandlingarna allt svårare. Under årets klimatförhandlingar i juni i Bonn inför COP 29 i höst var besvikelsen stor över att förhandlingarna gick så trögt.
Under Bonnmötet diskuterades för första gången en rättvis omställning och mycket kom att handla om hur finansiering för rättvis omställning ska ske.
En viktig del av Parisavtalet är löftet om 100 miljarder i årlig klimatfinansiering mellan 2020 och 2025. 2022 var första året som hela beloppet betalades ut. Under höstens COP 29 ska bland annat ett nytt stärkt finansieringsmål förhandlas, men parterna står långt ifrån varandra.


Hjälp till de mest utsatta


Act Svenska kyrkan har börjat prata om sociala konsekvenser och att det inte längre enbart handlar om att ställa om.
– Det behövs mycket bredare lösningar för att möta de behov som finns när människor tvingas migrera eller när önationer försvinner under vattenytan, säger Margareta Koltai.
Hon betonar att världen behöver ställa om snabbt och att det samtidigt är viktigt att ha ett rättviseperspektiv.
Act Svenska kyrkan har sin utgångspunkt i att ge stöd till de samhällen som drabbas värst. De ger stöd till lokalt ägda företag och vill gärna se ett jämställdhetsperspektiv i sina projekt.
– Vi vill se kvinnoledda och ursprungsfolksledda klimatinsatser.
De vill att deras partner i länderna ska utveckla insatser genom att stärka kapaciteten i de samhällen som drabbas
värst.
– Det är inte vi som utför projekten utan det är de som drabbas som ska ha ägarskapen över behoven och hur det ska gå till. Sen ser vi till att de har det som krävs för att genomföra det.


Vatten och jordbruk


Sedan drygt 30 år tillbaka har Act Svenska kyrkan haft projekt i Etiopien. Till en början handlade det om att utveckla jordbruksmetoder för att förhindra de stora hungerkatastroferna. När landet haft långa perioder av torka i samband med klimatförändringar har Act Svenska kyrkan jobbat med vattenfrågor som att utvinna vatten och utveckla vattenledningssystem.
– När partner ser sådana behov så stödjer vi det. Det är en väldigt konkret insats för att människor inte ska törsta eller hungra och den beredskapen fortsätter vi att ha. Vi har också lärt oss att när jordbruket förbättras drabbas inte landet lika hårt när torkan inträffar.
Därför har Act Svenska kyrkan börjat arbeta mer med förebyggande insatser. De har sett att de områden där de jobbat med klimatsmarta, ekologiska och biodynamiska jordbruksmetoder inte drabbats lika hårt av svält.
Den gröna klimatfonden (Green Climate Fund), är ett annat verktyg i klimatarbetet. Den etablerades 2010 av 194 länder kopplade till FN:s klimatkonvention. Fonden finansierar projekt för låga utsläpp och klimatanpassning i utvecklingsländer med särskilt fokus på de mest sårbara samhällena som de minst utvecklade länderna, små ö-stater och afrikanska länder.
Anja Magnusson, Malin Swartling och Malin Åberg Aas

Fakta Klimaträttvisa

Klimaträttvisa omfattar flera olika perspektiv.

  • De som släppt ut minst ska inte behöva betala för skador andra orsakat.
  • Generationsperspektivet: att vi idag inte får försvåra för kommande generationer att ha goda livsförutsättningar.
  • Ursprungsfolk: Ursprungsbefolkningarna ska inte se sina landområden förstöras av klimatförändringar som skapats av andra.
  • Mänskliga rättigheter: Rätten till en ren och hälsosam miljö är sedan 2022 en mänsklig rättighet.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

FN-filuren hjälper elever att få Världskoll i skolan

21 november, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet inbjuder grundskolor i hela Sverige att delta i projektet Världskoll i skolan. Från höstterminen 2025 får landets elever hjälp av FN-filuren att öka sin kunskap om FN:s arbete med de globala målen, klimatet och mänskliga rättigheter. Nitton skolor deltar redan nu i ett inledande pilotprojekt.

Läs mer

Tusen dagar sedan Rysslands invasion – Ukraina behöver mer stöd

18 november, 2024 / Nyheter

Tisdagen den 19 november markerar 1 000 dagar sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion i Ukraina den 24 februari 2022. Svenska FN-förbundet upprepar kravet på fortsatt politiskt, humanitärt, juridiskt och militärt stöd till Ukraina.

Läs mer

FN i fokus vid samtal om Ukraina

05 november, 2024 / Nyheter

Om FN:s och medlemsstaternas möjligheter att stoppa Rysslands krig i Ukraina handlade ett välbesökt samtal mellan Årets FN-vän 2023 Lars Jederlund och den tidigare FN-rättschefen Hans Corell. FN-förbundet och TCO arrangerade.

Läs mer

Våld mot barn i fokus på ministerkonferens 

04 november, 2024 / Nyheter

Arbetet för att stoppa våld mot barn går för långsamt. Nu står Sverige tillsammans med Colombia värd för en konferens med målet att skynda på arbetet med att få slut

Läs mer

Prisad forskare vill se bättre global styrning 

01 november, 2024 / Nyheter

Som doktorand var Frank Biermann med i styrelsen för det tyska FN-förbundet i Berlin. Att undersöka hur internationell styrning av miljö- och hållbarhetsfrågor fungerar och kan förbättras är kärnan i

Läs mer

Ökad synlighet och bättre ekonomi – fokus för FN-förbundets nya ordförande

30 oktober, 2024 / Världshorisont

Sanna Wolk är sedan juni FN-förbundets nya ordförande. Hon ser finansieringsfrågan som högsta prioritet och vill att FN-förbundet ska bli mer synligt. Hej Sanna, vem är du?– Jag är jurist,

Läs mer

Ulrika Modéer är Årets FN-vän

24 oktober, 2024 / Pressmeddelanden

Ulrika Modéer, tidigare assisterande generalsekreterare i FN, tilldelas Svenska FN-förbundets utmärkelse Årets FN-vän. Prisutdelningen äger rum i utrikesministerns närvaro vid förbundets seminarium i Stockholms konserthus på FN-dagen. 

Läs mer

FN-dagen 2024: Ställ krav på medlemsländerna

23 oktober, 2024 / Debattartiklar

Större krav måste ställas på de FN-medlemmar som alltför ofta sviker sina åtaganden, skriver Jens Petersson, generalsekreterare i Svenska FN-förbundet, tillsammans med företrädare för FN-rörelsen i hela landet inför FN-dagen den 24 oktober.

Läs mer

Fira FN-dagen med oss! 

22 oktober, 2024 / Nyheter

FN-dagen den 24 oktober firas över hela landet. Undrar du vad som händer på FN-dagen på din ort? Titta i vår lista! Svenska FN-förbundet firar FN-dagen den 24 oktober med

Läs mer