Moderaten Johan Forssell är bistånds- och utrikeshandelsminister i regeringen Kristersson. Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont fick möjlighet att skicka några frågor på temat flickors och kvinnors rättigheter till ministern som svarat skriftligen.

Enligt regeringsförklaringen ska flickors och kvinnors rättigheter prioriteras framöver. Hur kommer det att märkas i det svenska biståndet? 

I sin biståndspolitik prioriterar regeringen arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) vilket är ett område som påverkar många flickor och kvinnor. Vi har gett Sida i uppdrag att återkomma med underlag för en eventuell global strategi på området. 

Därtill har vi gett Sida i uppdrag att använda minst 260 miljoner kronor för verksamhet under strategin för Sveriges utvecklingssamarbete för global jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter. Flickors och kvinnors mänskliga rättigheter utgör även en viktig del av svenskt stöd till förmån för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Regeringen kommer prioritera stöd till demokrati- och människorättsförsvarare, inklusive kvinnor och flickor, liksom stöd till organisationer som arbetar för att värna mänskliga rättigheter och demokratiska principer, inte minst i närområdet.  

Regeringen har också sagt att civilsamhället ska prioriteras. Hur kommer det att märkas när det gäller just flickors och kvinnors rättigheter?

Vi menar att civilsamhällesorganisationerna har en viktig roll i biståndet, inte minst i vårt demokratiarbete men också i andra av regeringens prioriterade områden. Fördelen med civilsamhällesorganisationer är att de ofta har en stark lokal förankring, vilket är betydelsefullt i genomförandet av utvecklingspolitiken. Regeringen ska fortsätta att stödja svenska, internationella och lokala civilsamhällesorganisationer, inklusive kvinnoledda civilsamhällesorganisationer.  

Hur kommer utrikesförvaltningen och ambassaderna ute i världen att arbeta för att främja flickors och kvinnors rättigheter?

Utrikesförvaltningen och utlandsmyndigheterna ska representera Sverige och bevaka och främja svenska intressen. I uppgifterna ingår att föra dialog med offentliga företrädare och civila samhället, följa och rapportera om landets politiska och ekonomiska utveckling, få genomslag för svenska positioner i multilateralt förhandlingsarbete för de myndigheter som berörs av det och främja en positiv bild av Sverige liksom handel mellan Sverige och andra länder. I länder där Sverige bedriver utvecklingssamarbete arbetar utlandsmyndigheterna för att biståndsinsatserna ska bli så effektiva som möjligt. Arbetet för att främja kvinnors och flickors rättigheter är en mycket viktig del av det.  

Vad händer med det svenska stödet till UNFPA? Vad händer med stödet till UN Women?

Regeringen har valt att öka ambitionen för att göra det svenska biståndet och fattigdomsbekämpningen mer fokuserat, relevant, effektivt och transparent utifrån prioriteringarna Ukraina, humanitärt stöd, hälsoinsatser för de mest utsatta och sårbara, stöd till MR-försvarare, klimatbistånd samt stöd till kvinnors och flickors möjligheter och rättigheter inklusive SRHR. 

Sverige kommer att fortsätta att verka för en breddad givarbas liksom för reformer, effektiviseringar och nytänkande inom FN-systemet, inte minst för att säkerställa att FN mer effektivt kan nå resultat på landnivå. Sveriges samarbete med UNFPA och UN Women är fortsatt viktigt för att främja global jämställdhet och stärka kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. 

Budgeten för information och kommunikation i Sverige skärs ner från 155 miljoner kronor till endast 20 miljoner kronor för 2023, något som får katastrofala effekter för det arbete som handlar om att sprida kunskap i Sverige om utvecklingsarbete och bistånd. Vad kan detta på sikt få för konsekvenser för Sveriges arbete för flickors och kvinnors rättigheter?

Vi vill att svenskt bistånd ska gå till just bistånd i behövande mottagarländer. Biståndet är en begränsad resurs som måste användas strategiskt och helst i händerna på organisationer med lokal förankring som gör skillnad på marken i ett kallt Ukraina, snarare än varma kontorsrum i Stockholm. Kommunikationsanslaget har för övrigt varierat mycket över tid. Sett till budgetutfallet under perioden 2000 till 2021 var det som lägst 2011 (5,3 miljoner), sedan har det ökat till över 160 miljoner. Det finns dessutom utöver detta en hel miljard avsatt i Sidas regleringsbrev för demokrati och mänskliga rättigheter. Demokratiarbete bör kunna bedrivas inom ramen för det anslaget. 

——————

Denna text är hämtad från det senaste numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 1/2023), som kommer ut 6 mars.

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.