Pandemin riskerar att utradera många års framgångsrikt arbete mot kvinnlig könsstympning och barnäktenskap. I norra Etiopien, där Svenska FN-förbundets projekt Flicka stöttar FN:s arbete, försvåras dessutom situationen av matbrist, väpnad konflikt och eskalerande sexuellt våld.
– Pandemin har gjort att samhällsfunktioner har kollapsat. Vårt utåtriktade arbete har också blivit svårare att utföra på grund av restriktioner till följd av covid-19. Samtidigt ser vi att både kvinnlig könsstympning och barnäktenskap ökar igen och vår insats behövs mer än någonsin, säger Seada Mohammed, teknisk expert hos FN:s befolkningsfond UNFPA i Afar i nordöstra Etiopien.
Varje år könsstympas 3,9 miljoner flickor världen över, enligt FN:s barnfond Unicef. Könsstympning är inte bundet till en viss kultur eller religion utan är en tradition sprungen ur okunskap, ojämställdhet och patriarkala strukturer. I vissa områden är den norm och den sociala pressen kan vara stor.
Etiopien är ett av länderna där dessa skadliga sedvänjor har fortsatt generation efter generation. UNFPA har arbetat i landet sedan 1973 och har under åren jobbat hårt för att förändra synen på kvinnlig könsstympning och barnäktenskap. Och arbetet har gett resultat. På 1970-talet könsstympades nio av tio flickor i landet. I dag är siffran fem av tio. Även antalet flickor som gifts bort innan sin 18-årsdag har minskat med en tredjedel mellan 2010 och 2020, enligt Unicef. UNFPA fruktar dock att de senaste årens pandemi har tagit utvecklingen flera steg bakåt.
– Traditionen att könsstympa och gifta bort flickor är djupt rotad och nära kopplad till fattigdom och brist på utbildning. I tider av kris och dålig ekonomi blir dessa skadliga traditioner del av en överlevnadsstrategi, berättar Seada Mohammed.
Orsaken är fattigdom och okunskap
I Etiopien ses döttrar ofta som en belastning för familjen, särskilt om familjen är fattig. Familjen har inte råd att låta sin dotter gå i skolan och hon blir bara ännu en mun att mätta. Giftermål kan då ses som ett sätt att förbättra ekonomin. Det kan även ha hedersrelaterade orsaker då utomäktenskapliga relationer ses som skadliga och skamliga. Äktenskapet innebär i princip alltid att flickan tvingas sluta skolan för att i stället ta hand om hemmet.
På många håll i Etiopien är könsstympning en förutsättning för äktenskap. Det finns fyra traditionella sätt att utföra kvinnlig könsstympning, där flickans eller kvinnans könsdelar i olika omfattning skärs bort och ibland sys ihop. Det finns ingen medicinsk anledning till ingreppen. Alla fyra typer av könsstympning förekommer i Etiopien och den värsta varianten, så kallad infibulation, är vanligt förekommande. Ingreppen orsakar ofta livslångt lidande för den som utsätts och kan även leda till döden, antingen under själva förfarandet eller som en senare konsekvens vid exempelvis graviditet eller infektioner.
Projekt Flicka fyller 10 år
För Svenska FN-förbundet är flickors och kvinnors situation en prioriterad fråga inom arbetet för mänskliga rättigheter. I år kan förbundet se tillbaka på tio år av stöd till UNFPA:s arbete i Afarregionen.
– Etiopien är det land i världen som har högst antal kvinnliga könsstympningar. Dessutom gifts 40 procent av alla flickor bort innan de fyllt 18 år. Där kan vårt stöd göra stor skillnad, säger Pearl Mulkerrins, rådgivare för mänskliga rättigheter på Svenska FN-förbundet.
Kvinnlig könsstympning och barnäktenskap är förbjudet i Etiopien sedan tidigt 2000-tal. Trots det har traditionerna levt kvar. Regeringen erkänner problemen och har som mål att utrota dessa sedvänjor till 2025. Och enligt Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska kvinnlig könsstympning vara utrotad i hela världen år 2030. Målen är ambitiösa och frågan är om de kan uppnås. De senaste årens utveckling är oroande. Enligt en ny rapport från Unicef beräknas antalet könsstympade flickor i världen stiga från nuvarande 3,9 miljoner per år till 4,6 miljoner per år 2030.
Många orsaker till komplicerad situation
– Regeringen har lovat att få ett slut på kvinnlig könsstympning och barnäktenskap. Men det är väldigt svårt och situationen är komplicerad. Vi måste jobba förebyggande och samhällets inställning måste förändras, konstaterar Seada Mohammed.
När det kommer till förändring av normer och attityder är det viktigt att jobba långsiktigt med information och kunskapsspridning. Innan pandemin visade UNFPA:s arbete i Etiopien tydligt resultat. En nyckel till framgången har varit att jobba tillsammans med Unicef och att involvera lokala ledargestalter. UNFPA har även arbetat mycket med diskussionsgrupper för flickor och kvinnor, men det har också varit viktigt att involvera männen.
– Kvinnor har generellt låg status i samhället, därför måste vi även mobilisera männen. Vi har samtalsgrupper för både kvinnor och män. När kvinnornas utbildning och ekonomi förbättras ökar deras makt och status, de får kunskap som skyddar deras döttrar och inspirerar andra att göra detsamma, säger Seada Mohammad.
Inbördeskrig försvårar
Utöver de utmaningar som pandemin medfört pågår just nu en våldsam konflikt mellan regeringsstyrkor och rebellgrupper i norra Etiopien. Oroligheterna som började i regionen Tigray i november 2020 har eskalerat och spridits till fler områden. Intilliggande regionen Afar, dit stödet från projekt Flicka går, är också drabbad. Två miljoner etiopier bedöms ha drivits på flykt.
– Konflikten är oförutsägbar och har påverkat hjälporganisationernas tillgång till landet. Levnadsstandarden för lokalbefolkningen, som försämrats i och med pandemin, har blivit ännu sämre. Och som vanligt i konflikt är det kvinnor och barn som drabbas hårdast. Om de dessutom tvingas på flykt blir de särskilt utsatta, säger Pearl Mulkerrins.
Afar är en av Etiopiens fattigaste regioner. Tillgången till rent vatten och sanitet, sjukvård och utbildning är begränsad sedan tidigare. Konflikten har lett till att den infrastruktur som funnits förstörts och tillgången till sjukvård är minimal. Som om det inte var nog har norra Etiopien drabbats av torka och matbrist och många invånare lider av svält. FN har varnat för en humanitär katastrof där kvinnor och flickor är särskilt drabbade. Sexuellt våld som del av krigsföringen är vanligt förekommande.
Stort mörkertal för sexuellt våld vid konflikter
– Sexuellt våld vid konflikter är ett av de mest underrapporterade brotten mot mänskliga rättigheter. Det är en strategi som går ut på att kränka och sprida skräck. Om en könsstympad flicka eller kvinna utsätts för sexuellt våld är risken för svåra komplikationer ännu större, berättar Pearl Mulkerrins.
Konflikter har även andra konsekvenser när det kommer till flickors och kvinnors rättigheter. På grund av extrema förhållanden ställs ofta frågor kring sexuell och reproduktiv hälsa på sin spets. Barnäktenskap är vanligast förekommande i konfliktdrabbade områden. Flickorna kanske gifts bort för att familjen ska kunna klara ekonomin eller så ses giftermålet som ett sätt att ge flickorna beskydd. Tyvärr får det ofta motsatt resultat, då många unga flickor som gifts bort utsätts för både psykiskt och fysiskt våld. Dödsfallen vid graviditet och förlossning ökar markant i konflikt och unga gravida flickor är särskilt sårbara.
De våldsamma striderna och den akuta matbristen i norra Etiopien har försvårat livet än mer för regionens kvinnor och barn. Hot och övergrepp är vanligt förekommande och när ekonomin är ansträngd får flickor ofta mat sist. Många gravida flickor och kvinnor som redan lider av undernäring eller svält tvingas genomgå förlossningar på flykt, vilket utsätter både mamman och hennes barns liv för fara.
Stor brist på vård
För en könsstympad flicka eller kvinna kan en så vardaglig sak som menstruation orsaka farliga infektioner. Om hon befinner sig på flykt utan tillgång till rent vatten är det väldigt svårt att hålla en god hygien. Skulle hon bli gravid är även en förlossning kopplad till stora risker. Just nu är endast en bråkdel av norra Etiopiens vårdinrättningar i funktion, och ännu färre har möjlighet till omfattande akutvård, förlossningsvård eller behandling efter våldtäkt. Situationen är desperat när det kommer till kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa.
– Våra projekt är inte långt från Tigray, och vi är mycket oroade över utvecklingen. Men vi måste fortsätta kämpa för flickor och kvinnor även under pandemi och oroligheter. Och det räcker inte att utrota könsstympning och barnäktenskap i Afar. Vi måste jobba tillsammans över både region- och landgränser, säger Seada Mohammed.
————
Denna text är hämtad från ett kommande nummer av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4/21).
Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.