De mätningar av demokratin som instituten V-Dem, Freedom House och tidningen The Economist genomför visar att Sverige är ett av de mest demokratiska länderna i världen. Det betyder inte att allt är frid och fröjd, konstaterar journalisten Mats Wingborg. 

Institutet V-Dem (Varieties of Democracy) vid Göteborgs universitet gör en sammanvägning av olika demokratikriterier och delar in stater i fyra olika kategorier. Sverige hamnar i den högsta nivån, så kallade liberala demokratier, där rättvisa val genomförs och där det råder medie-, yttrande- och organisationsfrihet. För närvarande lever endast 13 procent av jordens befolkning i en liberal demokrati. Samtidigt framgår att demokratin även i Sverige försvagats något under den senaste tioårsperioden. 

En vanlig tanke är att därutöver finns ytterligare faktorer som bidrar till att demokratin fungerar bra. Hit brukar hög grad av ekonomisk jämlikhet räknas. I ett ojämlikt samhälle kan människor ha formellt lika möjligheter, men de faktiska möjligheterna påverkas av levnadsstandarden. Ytterligare en sådan faktor är utbildningsnivån då stora skillnader i utbildning skapar skillnader i möjligheter.  

Försvagning i små steg

När vi närmare granskar tillståndet för den svenska demokratin bör vi både betrakta hot mot demokratin i en mer avgränsad betydelse, det vill säga där valproceduren manipuleras, opposition tystas, media censureras och civila samhället stympas, och förändringar i samhället som i bredare betydelse riskerar att skada förutsättningarna för en levande demokrati.  

Ett felslut är att avfärda hoten mot den svenska demokratin med hänvisning till att demokratin är etablerad och att vi fortfarande befinner oss i en topposition i världen när demokrati mäts. 

En av V-Dems centrala slutsatser som borde få oss att tänka till är att autokratiseringen i världen, det vill säga försvagningen av demokratin, ofta sker i många små steg. Hoten mot demokratin i Sverige är just av detta slag. Det handlar inte om att rösträtten skulle inskränkas eller att politiska val skulle ställas in, utan om flera andra mindre förskjutningar som var och en för sig inte kan tyckas allvarliga men som sammantaget kan få stora konsekvenser. 

Ett av flera oroande tecken är försvagningen av den demokratiska spelplanen. I Sverige har vi politiska partier som konkurrerar med varandra och som har olika åsikter, men partierna agerar på en gemensam spelplan som är en grund för demokratin. Till denna spelplan hör att partiernas företrädare får möjlighet att genomföra de politiska uppdrag som de blir valda till. Något som undergräver den möjligheten är när politiska företrädare utsätts för trakasserier och hot. En studie från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar att risken för att förtroendevalda politiker utsätts för hot och hat har ökat. Särskilt utsatta är unga politiker, kvinnor och de med ledande positioner.  

Skräms till tystnad

En annan förutsättning för demokrati är fri och öppen debatt. När olika åsikter framträder och det finns kritisk granskning får människor grund för att formulera åsikter och ta ställning. Därför undergrävs demokratin när företrädare för det civila samhället, journalister och forskare skräms till tystnad. När det gäller detta är flera fakta oroande. En undersökning genomförd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) visar bland annat att drygt en femtedel av de som företräder civilsamhällets organisationer uppger att de någon gång har utsatts för våld, skadegörelse, stöld, hot eller trakasserier. 

Även en studie från Civil Rights Defenders (CRD) visar att opinionsbildare som engagerar sig i frågor som rör jämställdhet, diskriminering, våldsbejakande extremism, migration och rasism allt oftare blir exponerade för hot och hat. Likaså pekar en översikt av utvecklingen i flera länder som har gjorts av Civil Liberties Union For Europe (Liberties) på att klimatet för media och möjligheten att uttrycka sig fritt har försämrats i Sverige.  

En annan avgörande faktor för demokratin är en rågång mellan politiken och de myndigheter och förvaltningar som ska verkställa politiska beslut. I bland annat Ungern och Polen har styrande högerradikala partier underminerat denna rågång genom att ta politisk kontroll över domstolar, media och myndigheter. Det är också ett av skälen till att V-Dem pekat på en hastig autokratisering av dessa länder. 

Likartad politik

I Sverige är det högerradikala partiet Sverigedemokraterna numera en del av regeringsunderlaget. Företrädare för SD har i åtskilliga sammanhang försvarat Victor Orbáns styre i Ungern. Tendenser har också funnits till att SD drivit en likartad politik men i mer blygsam skala på kommunal nivå under mandatperioden 2018–2022. I Hörby där SD styrt tillsammans med Moderaterna har hälften av de kommunala cheferna sagt upp sig från sina uppdrag med motiveringen att de inte kunnat utföra sina uppdrag efter att politikerna detaljstyrt förvaltningarna och underkänt tjänstemännens underlag. Huruvida likartade tendenser kommer att fortsätta under mandatperioden 2022–2026 återstår att se.  

I ett ännu bredare perspektiv, när det gäller förutsättningarna för en levande demokrati, finns ännu fler oroande tecken. Sedan 1980 har de ekonomiska klyftorna ökat i Sverige. Eftersom pengar är makt betyder det att inflytandet i samhället har blivit mer snedfördelat. Inom skolan har likvärdigheten försämrats. Klyftan i kunskap har ökat mellan elever som har föräldrar med lång utbildning och de som har föräldrar med kort utbildning. Likaså har klyftorna i resultat ökat mellan olika skolor. Minskad möjlighet att påverka kan skapa engagemang för mer lika förutsättningar, men det kan också skapa missmod, passivitet och få människor att dra sig undan politiken. 

Ett oroande tecken i sammanhanget är att valdeltagandet minskade i riksdagsvalet 2022 till 84,2 procent jämfört med 87,2 procent 2018, det vill säga en minskning på tre procentenheter. Även om denna minskning har varit generell har den inte varit lika stor överallt. Mönstret är att valdeltagandet har sjunkit mest där det var lågt från början och där det finns en överrepresentation av invånare med låga inkomster och kort utbildning. 

Minskat valdeltagande  

De två valdistrikten med störst tapp i valdeltagande i hela landet ligger båda i Botkyrka kommun (Banslätt/Rörmossen och Albyberget V). I båda dessa distrikt minskade valdeltagandet med över 20 procentenheter. På denna punkt finns ett samband med den allt mindre likvärdiga skolan då vidgade klyftor i kunskap också skapar vidgade klyftor i valdeltagande.  

Sverige intar fortfarande en ledande position i världen när det gäller demokratin. Men vi har inte skäl att slå oss för bröstet. Den som tar temperaturen på demokratins tillstånd upptäcker att många varningslampor blinkar. Mycket talar för att även Sverige befinner sig på det sluttande plan som V-Dem beskrivit i sina studier, även om förskjutningarna är blygsamma och sker från ett gott startläge. Ännu finns emellertid möjlighet att räta upp utvecklingen. Men då gäller det att ta hoten mot demokratin på största allvar. 

Mats Wingborg, frilansjournalist och medförfattare till rapporten ”Vem värnar demokratin? Global demokratiutveckling och svenskt demokratibistånd” (ForumCiv, 2022) 

Är du intresserad av demokratifrågor och vill lära dig mer? Missa inte vårt frukostwebbinarium om demokratin i FN:s medlemsländer och i FN den 6 december klockan 08:30-09:15. Läs mer och anmäl dig här!

——————

Denna text är hämtad från det senaste numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4/2022).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.