Ett FN-organ som har särskild relevans för demokrati och yttrandefrihet är Unesco. Trots ett ovanligt kärvt samarbetsklimat i dessa frågor är det värdefullt att världens stater möts och samtalar, säger Anna-Karin Johansson, Svenska Unescorådets generalsekreterare. 

Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/information, bildades direkt efter andra världskriget med krigets hat och propaganda i färskt minne. Syftet var att upprätta en plats där stater kan utbyta kunskap och information och på så sätt skapa förståelse och främja fred och säkerhet i världen. Unesco har också ett särskilt ansvar när det gäller mål 4 – god utbildning för alla – och för journalisters, akademikers och kulturarbetares frihet. 

Enligt Unescos konstitution ska alla medlemsstater ha en nationell kommission som ska fungera som en länk mellan Unesco och landet i fråga. I Sverige heter detta organ Svenska Unescorådet och sorterar med sex medarbetare under Utbildningsdepartementet. 

Ökat internationellt motstånd mot UNESCOs arbete

Anna-Karin Johansson är Svenska Unescorådets generalsekreterare sedan augusti 2021. Att demokratin i världen är på tillbakagång märks självklart i Unescoarbetet, säger hon. 

– Många stater går åt ett auktoritärt håll och det finns ett ökat motstånd kring rättighetsbaserat arbete och mot yttrandefrihet, sexualundervisning och civilsamhällets deltagande. Inom alla Unescos processer agerar ett antal stora auktoritära stater för att dra bort fokus från de här frågorna.  

– Men trots den här starka trenden går det att komma fram till saker. Vid generalkonferensen 2021, till exempel, antog Unesco en ny åttaårig plan. Vi tyckte att utkastet var väldigt bra men sedan la Ryssland in över 100 ändringsförslag som gick ut på att ta bort begreppet gender, ta bort rättighetsbaserat arbete och försvaga skrivningar kring yttrandefrihet med mera. Sedan blev det långa förhandlingar och till slut nåddes en slags kompromiss som vi bedömde som acceptabel.  

Självklart skulle det vara enklare om länder som tycker likadant satt och förhandlade med varandra, fortsätter hon. 

– Men då förlorar man hela vitsen med FN som är att föra en dialog. Trots de långa svåra förhandlingarna kan man komma fram till olika överenskommelser och då skapas en stabilitet som behövs i världen. 

Skapar nätverk utöver staternas inflytande

Unesco arbetar också på olika sätt för att skapa nätverk som går utöver staternas inflytande, fortsätter Johansson. 

– Till exempel jobbar Unesco med olika nätverk för städer – städer för inkludering, städer för lärande – och har även många expertnätverk inom forskning, media och kultur där man skapar förutsättningar för civilsamhället och aktiva inom dessa områden att mötas.  

Sverige har finansierat flera viktiga rapporter som visar på den roll som dessa nätverk spelar i världen, säger hon.  

– Vi talar om “demokratins röstbärare” eftersom vi vet att just journalister, forskare och kulturarbetare drabbas tidigt vid en nedmontering av demokratin. De har en särskild roll att spela. Dessa nätverk är ett komplement till staterna. 

Utbildningsdepartementet, där Svenska Unescorådet sitter, fattar beslut om den strategi som ligger till grund för Sveriges samarbete med Unesco. Prioriterade sakfrågor för Sverige är klimat, mänskliga rättigheter, jämställdhet, utbildning och yttrandefrihet.  

– Det handlar mycket om rättigheter. Vi brukar säga att Sverige driver motvindsfrågor i Unesco, säger Anna-Karin Johansson. 

– Det finns i nuläget en stark kritik och motstånd mot dessa frågor från många stater. Det gör att Sverige och likasinnade länder är väldigt viktiga både för att driva dem och för att hålla kvar det som vi har uppnått hittills. 

Anna-Lena Karlsson Andrews, redaktör på Världshorisont

——————

Är du intresserad av demokratifrågor och vill lära dig mer? Missa inte vårt frukostwebbinarium om demokratin i FN:s medlemsländer och i FN imorgon klockan 08:30-09:15, där bland andra Anna-Karin Johansson deltar. Läs mer och anmäl dig här!

Denna text är hämtad från det senaste numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4/2022).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.