Atombombernas kraft är förödande. Foto: iStock
2 augusti, 2021 / Världshorisont

Sverige står utanför historiskt kärnvapenförbud

En lång tradition av nedrustningsarbete har kommit av sig då Sverige i dagsläget valt att stå utanför FN:s förbudsavtal mot kärnvapen, TPNW. Att avtalet trädde i kraft i början av 2021 var samtidigt en viktig milstolpe i kampen för att avskaffa det allvarliga hot mot mänskligheten som dessa vapen innebär.

FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW) har drivits fram av en folklig opinion och antogs av en majoritet av FN:s medlemsländer i juli 2017. Den 22 januari i år hade 50 länder ratificerat avtalet vilket innebar att det kunde träda i kraft.

Malin Nilsson, foto Mimika Kirgios
Malin Nilsson

Sverige var ett av de länder som röstade för att anta TPNW 2017 men har sedan valt att inte ansluta sig till det. I en intervju med Världshorisont förra året sa Sveriges nedrustningsambassadör Ann-Sofie Nilsson att Sverige tidigt påtalade svagheter i avtalet och att regeringen ser det som ofullständigt. I stället lyfts icke-spridningsavtalet (Non-Proliferation Treaty, NPT) fram som ”hörnstenen” i arbetet mot kärnvapen.

Prioriterad fråga för förbudet

Den förnyade debatten om kärnvapen, liksom det nya förbudsavtalets tillkomst, ska ses mot bakgrund av ett växande hot om kärnvapenkrig. Svenska FN-förbundet är en av flera svenska organisationer som kampanjat flitigt i frågan under senare år och på förbundets kongress i juni fattades beslut om att prioritera upp den ytterligare. På minnesdagen av atombombningen av Hiroshima 6 augusti arrangerar FN-förbundet ett webbinarium tillsammans med Svenska Läkare mot Kärnvapen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

En av motionärerna till kongressen var Malin Nilsson, generalsekreterare i Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF, som är en av FN-förbundets anslutna riksorganisationer.

– Vi är så klart väldigt besvikna över att Sverige inte anslutit sig till FN:s kärnvapenförbud. Det är ett tydligt brott mot svensk nedrustningstradition där Sverige under lång tid stått upp för nedrustning och gjort sig ett namn som ett litet land som vill påverka. Nu backar man från det ansvaret och vi ser att det handlar om att man böjer sig för kärnvapenstaterna och särskilt dem som man vill ha goda relationer med, säger hon.

Det första statspartsmötet inom TPNW är planerat till mars 2022 och Sverige kommer då att delta som observatör. Men möjligheterna för en observatör att agera för att påverka hur avtalet utvecklas är mycket begränsade, framhåller Malin Nilsson.

– Regeringen svänger sig med formuleringar som låter som om de skulle kunna göra saker som observatör som är tidigare okänt inom den här typen av avtal. De har till exempel sagt att de vill jobba för ett tilläggsprotokoll som ställer krav på anslutning till andra avtal (NPT och provstoppsavtalet CTBT), vilket är tidigare okänt inom internationell rätt och sannolikt omöjligt att driva igenom som observatör, säger hon.

– Men vi hoppas så klart att Sverige gör så mycket som möjligt och att observatörsrollen också ska bli en inkörsport till en ökad respekt och förståelse för avtalet så att man på sikt också vill ansluta sig.

Utvecklingen har vänt

När det gäller icke-spridningsavtalet, NPT, från 1970 är det få som ifrågasätter dess betydelse, särskilt i ett historiskt perspektiv då det under många decennier bidragit till att det stora flertalet av världens länder avstått från att utveckla kärnvapenteknologi. Undantagen är Israel, Indien, Pakistan och Nordkorea som också står utanför NPT.

De fem länder som vid avtalets tillkomst redan hade kärnvapen – USA, Sovjet, Kina, Frankrike och Storbritannien – har i avtalet förbundit sig att på sikt rusta ner. Under 1980- och 90-talen skedde också stora framsteg på nedrustningsområdet men i början av detta sekel började utvecklingen gå i motsatt riktning. Frustrationen inför detta svek är en viktig faktor bakom den framväxande folkliga opinion som ville se ett nytt avtal där kärnvapen olagligförklaras.

Från den svenska regeringens sida lyfts icke-spridningsavtalet gång på gång fram som det viktigast verktyget i fråga om kärnvapen. Denna linje följs dock inte av ett tydligt agerande, menar Malin Nilsson.

– Det är ett problem att Sverige säger att icke-spridingsavtalet är hörnstenen i svensk nedrustningspolitik men sedan är man inte jättestark när det gäller att kritisera stater som bryter mot NPT eller syftet med det. Det såg vi nyligen när Storbritannien höjde taket för sina kärnvapenarsenaler med 40 procent. Det dröjde länge innan Sverige kritiserade det och då sa man inte att ”det är ett brott mot NPT”, trots att det väldigt tydligt är det.

– Om man värnar avtalet så borde man stå upp för vad det innebär att vara part till det och där ingår så klart inte att satsa ännu mer på kärnvapen!

Relationen till Nato påverkar

Överlag är det tydligt hur Sveriges nära samarbete med Nato påverkar svenska politikers agerande, fortsätter Malin Nilsson.

– Ju mer positiv man är till Nato, desto mer passiv är man i nedrustningsfrågor. Med tanke på hur mycket man är beredd att anpassa sig redan nu, när vi har ett nära samarbete med Nato men inte ett medlemskap, så visar det också vad ett eventuellt svenskt Natomedlemskap skulle kunna göra – hindra Sverige från att ha en självständig utrikespolitik.

En fråga där Sverige, som part till icke-spridningsavtalet, också borde höja rösten gäller Natos utplacering av kärnvapen på andra staters territorium, så kallad nuclear sharing, menar Malin Nilsson.

– Detta upplägg strider mot icke-spridningsavtalet och innebär också ett allvarligt hot. Vi har över 200 kärnvapen bara i Europa. Det är farliga vapen att hantera och gör också värdlandet till måltavla för andra.

– Att påstå att man har rätt att dela med sig av kärnvapen på det här sättet är en väldigt ”generös” tolkning av icke-spridningsavtalet. Det visar också varför vi behöver avskaffa kärnvapnen helt och hållet, fortsätter hon.

Sveriges ställning kan komma att omprövas

Parterna till icke-spridningsavtalet möts normalt vart femte år vid så kallade översynskonferenser. Ett sådant möte skulle ha hållits våren 2020 men sköts på framtiden på grund av coronapandemin. I nuläget är planen att det i stället ska hållas 2022.

Både den tidigare utrikesministern, Margot Wallström, och den nuvarande, Ann Linde, har sagt att en omprövning av Sveriges inställning till TPNW kan komma att bli aktuell ifall inte tillräckliga framsteg görs inom NPT-förhandlingarna. För att bidra till sådana framsteg har den svenska utrikesförvaltningen lanserat det så kallade Stockholmsinitiativet. Det är en program bestående av 22 punkter som Sverige lagt fram tillsammans med 15 andra icke-kärnvapenstater. Malin Nilsson är dock inte imponerad.

– Alla punkterna rör sådant som man redan enats om inom NPT-förhandlingarna men som sedan inte har genomförts av kärnvapenmakterna. Ingen av dem handlar heller om nedrustning utan om riskreduktion och liknande frågor.

– Vi har frågat UD om det finns en genomförandeplan kopplad till punkterna, för i så fall vore det en poäng. Men det finns det inte. Så man börjar om från början med saker som redan är beslutade, säger hon.

————

Denna text är hämtad från ett kommande nummer av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 3/21).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

20 nya kommuner och regioner ansluter till Glokala Sverige för att nå FN:s globala mål

18 januari, 2022 / Pressmeddelanden

Inför 2022 har ytterligare 20 kommuner och regioner antagits till Svenska FN-förbundets, SKR:s och ICLD:s gemensamma projekt Glokala Sverige. Det betyder att långt över hälften av Sveriges kommuner och nästan alla regioner nu arbetar tillsammans för att nå FN:s 17 globala mål. 

Läs mer

FN och hållbarhet på schemat vid årets rikskonferens

11 januari, 2022 / Nyheter

Hållbarhetsfrågor, FN och det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde stod i fokus vid Folk och Försvars rikskonferens som avslutades på tisdagen. En rad aktuella utmaningar gör FN-samarbetet viktigare än någonsin, säger FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson som premiärtalade vid konferensen.

Läs mer

God jul och gott nytt år!

22 december, 2021 / Nyheter

Svenska FN-förbundet önskar alla en trevlig helgledighet. Förbundskansliet öppnar åter den 10 januari. Ge gärna ett bidrag till vårt projekt Flicka så får fler chansen att se fram emot ett gott nytt år!

Läs mer

Könsstympning i fokus i årets julkampanj

22 december, 2021 / Nyheter

Svenska FN-förbundet sätter fokus på kvinnlig könsstympning i årets julkampanj. Tillsammans med vår goodwill-ambassadör Anna Bergendahl uppmärksammar vi denna grymma sedvänja och hoppas att världens mest utsatta flickor inte glöms bort i julruschen.

Läs mer

Debattantologi: Från vardagsrasism till folkmord

21 december, 2021 / Nyheter

Brott mot grundläggande mänskliga rättigheter kan leda till grova krigsförbrytelser. I en ny antologi samlar FN-förbundet åtta texter i gränssnittet mellan vardagsrasism och folkmord.

Läs mer

Åsa Regnér prisades som Årets FN-vän

20 december, 2021 / Världshorisont

Åsa Regnér har länge engagerat sig för kvinnors rättigheter. Som biträdande chef för UN Women i New York har hon framhållit att världens flickor och kvinnor måste få ta del av återhämtningen efter pandemin. Nu har hon fått priset Årets FN-vän.

Läs mer

”Flickor måste få veta att de har rättigheter”

17 december, 2021 / Världshorisont

FN-förbundet i Tanzania jobbar intensivt med jämställdhet och flickors och kvinnors rättigheter. Med en kvinna på presidentposten i form av nyvalda Samia Suluhu Hassan finns nu hopp om framsteg.

Läs mer

Arbete mot människohandel belönades med MR-priset

10 december, 2021 / Världshorisont

Stockholmspolisen Simon Häggström har fått FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter 2021.

Läs mer

Fyra frågor

09 december, 2021 / Nyheter

…till Svenska FN-förbundets rådgivare för mänskliga rättigheter Pearl Mulkerrins som deltog vid MR-dagarna i Göteborg.

Läs mer