Den 23 mars sände FN:s generalsekreterare António Guterres ut en appell för en global vapenvila i kampen mot covid-19. Sverige finns med bland det 70-tal stater och organisationer som har ställt sig bakom uppmaningen men FN:s säkerhetsråd har varit sent med att reagera. Det första rådsmötet ägnat åt pandemin hölls 9 april.

– Jag tycker det är anmärkningsvärt att säkerhetsrådet hittills inte har lyckats komma med ett kraftfullt gemensamt agerande i frågan. Det har också visat sig svårt för de multilaterala organisationerna. I stället för att samla till internationella gemensamma åtgärder har det i stor utsträckning handlat om olika nationella lösningar på pandemin, säger Sven-Eric Söder, generaldirektör för Folke Bernadotteakademin.

Flera krigsförande parter stödjer en vapenvila

När det gäller säkerhetsläget tycker han ändå att det är tydligt hur Guterres egna sändebud arbetat hårt för att få vapnen att tystna.

I Jemen har den saudiskledda koalitionen hörsammat uppmaningen och utropat ensidigt eldupphör men dess motpart, huthirebellerna, ställer sig inte bakom vapenvilan och stridigheterna fortsätter.

Enligt Guterres har flera krigförande parter uttryckt sitt stöd för appellen, bland annat i Centralafrikanska republiken, Syrien, Kamerun, Ukraina och Filippinerna. Men ord är inte detsamma som handling, påpekade generalsekreteraren vid en presskonferens i början av april.

I Libyen, som först ställde sig positivt till appellen, har strider åter blossat upp. International Crisis Group (ICG) varnar för att Libyen är ett typexempel på en konflikt vars fredsprocess inte längre får samma uppmärksamhet från internationella ledare eftersom de nu lägger allt fokus på att klara pandemin i de egna länderna.

Spridningen av covid-19 försvårar fredsinsatser

Covid-19 har i första hand orsakat en hälsokris men virusutbrottet påverkar hela samhället med sjunkande världsekonomi, stigande arbetslöshet och ökad fattigdom.

– De minst bemedlade i alla samhällen drabbas alltid värst och jag tror att det finns en stor risk för ökade sociala och politiska motsättningar i sköra stater när viruset slår till där med full kraft, säger Sven-Eric Söder.

Detta, påpekar han, kan också leda till att det bli svårare för fredsinsatser att arbeta eftersom de då hamnar i ett läge där de måste skydda sig själva från smittspridning, samtidigt som de har ett uppdrag att skydda invånarna i de länder där de arbetar från våldsyttringar. Trupprotationer för fredsbevarande styrkor påverkas också. FN bad i mars nio länder, däribland Kina och Italien, att skjuta upp de planerade bytena på grund av rädsla för smittspridning. FN-truppernas tjänstgöringstid kan nu komma att förlängas ytterligare, enligt ICG:s rapport.

Matosäkerheten väntas öka globalt i spåren av covid-19. I Afrika har upplopp förekommit på flera håll i samband med matutdelning, eller utlovad men utebliven matutdelning, till kontinentens mest utsatta. FN:s matprogram WFP varnar för att 265 miljoner människor, nästan dubbelt så många som i fjol, kan komma att behöva akut mathjälp globalt.

Risk för ökat våld och osäkerhet i spåren av pandemin

– Oavsett orsaken till att fattigdom uppstår ökar risken för våld. Flyktingområden och fattiga områden är utmanande samhällen i vanliga fall. Nu spär covid-19 på en redan väldigt svår situation och vi kommer få se mer social oro även efter det att den värsta hälsokrisen har lagt sig, säger Sven-Eric Söder.

Covid-19 har också lett till att flera val på olika nivåer har ställts in eller skjutits på framtiden, allt ifrån fyllnadsval i Sydafrika till parlamentsvalet i Etiopien, en folkomröstning i Chile och primärval i USA.

– Det behöver inte vara dåligt. Valen kan ha skjutits på framtiden för att värna demokratin eftersom ett val i dagsläget kan vara förenat med stora hälsorisker. Valdeltagandet riskerar också att bli lågt. Faran uppstår när någon, eller några grupper, försöker att exploatera den situation som covid-19 har orsakat. Så fort ett maktvakuum uppstår kan det utnyttjas av regeringar som inte har några betänkligheter, väpnade grupper eller terrorgrupper. Det kan komma väldigt mycket osäkerhet i spåren av den här pandemin, säger Sven-Eric Söder.

Görrel Espelund, frilansskribent

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.