1 procent av svenskarna lever i allvarlig materiell fattigdom. Foto: Mostphotos/Belish
27 februari, 2020 / Världshorisont

Fattigdom i Sverige – finns det?

Fattigdom är komplext. Det kan handla om allt från materiell nöd till socialt utanförskap. Tidningen Världshorisont försöker reda ut fattigdomsbegreppet och tittar närmare på vilka som är fattiga i Sverige idag.

“På mindre än 100 år har fattigdomens karaktär i Sverige helt förändrats”. Så skriver fattigdomsforskarna Carina Mood och Jan O Jonsson i en artikel om den nya fattigdomen i Sverige 2019.

– Fattigdom hos den svenska befolkningen är idag mycket sällan en fråga om materiell nöd. De som klassas som fattiga enligt gängse definitioner har i de allra flesta fall en god boendestandard, kläder och tillräckligt med mat. I rika länder som Sverige används ordet fattigdom ofta för att beskriva en levnadsstandard som ligger relativt långt under genomsnittet, säger Carina Mood.

Idag rör det sig om ungefär 1 procent som lever i allvarlig materiell fattigdom i Sverige vilket i jämförelse med de flesta andra EU-länder är en mycket låg nivå. Samtidigt har den ekonomiska ojämlikheten ökat mer i Sverige än i något annat OECD-land sedan 1990 och låg på den högsta nivån i Norden i en utvärdering av OECD 2017.

– Ojämlikheten i inkomst ökade snabbt i Sverige fram till för några år sedan, men även här har trenden planat ut, säger Carina Mood.
Det som drev på utvecklingen av inkomstojämlikhet är dels ökade kapitalinkomster, vilket drev på avståndet i toppen, medan ersättningar (i form av till exempel ekonomiskt bistånd, a-kassa och pensioner) har stigit i lägre takt än lönerna, vilket drev på ojämlikheten i botten.

Fattigdomsrapport från Sveriges Stadsmissioner

Enligt Agenda 2030 och de globala målen ska vi bland annat utrota fattigdomen och minska ojämlikheten i världen. Sverige ligger bra till globalt sett. Förutom vår höga levnadsstandard har vi också ett väl utbyggt välfärdssystem. I den senaste rapporten från Sveriges regering till FN om hur arbetet med Agenda 2030 går står det till exempel att vi inte har någon absolut fattigdom i Sverige, något som bland andra Sveriges Stadsmissioner kritiserat – den finns, men syns inte i offentlig statistik.

“För att Sverige även i fortsättningen ska ha en ledande och trovärdig röst runt FN:s 17 globala hållbarhetsmål måste regeringen uppfylla målen om att bekämpa fattigdom som vi åtagit oss enligt Agenda 2030. Ett första steg är att synliggöra den verkliga bilden av fattigdom i Sverige.” skrev Lotta Säfström, styrelseordförande för Sveriges Stadsmissioner, i samband med att deras årliga fattigdomsrapport släpptes förra året.

Det som Sverige fokuserar på när det kommer till den nationella fattigdomsminskningen är några av delmålen i Agenda 2030, som att minst halvera den andel som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner. En svårighet här är att Sverige saknar en officiell nationell definition av fattigdom. Detta har bland andra Agenda 2030-delegationen pekat ut som en utmaning.

18 procent av Sveriges befolkning riskerar fattigdom

Ett av de mått som används för att mäta fattigdom i Sverige definieras av EU och kallas i Sverige för “låg ekonomisk standard”. Det är ett mått på relativ fattigdom och visar hur många i ett hushåll som lever med en inkomst efter skatt som underskrider 60 procent av landets medianinkomst. I Sverige har den relativa fattigdomen ökat sedan början av 1990-talet men stabiliserat sig de senaste tio åren och cirka 15 procent av Sveriges befolkning lever idag med en låg ekonomisk standard enligt statistikmyndigheten SCB. En nackdel med detta mått är att konjunkturläget kan påverka vem som är fattig.

– Konjunktursvängningar kan få den märkliga effekten att andelen fattiga enligt det här måttet minskar och medianinkomsten i landet går ner och vice versa, det vill säga att andelen fattiga ökar vid högkonjunktur när medianinkomsterna ökar. Det relativa måttet behöver därför kompletteras med andra mått, säger Thomas Helgeson på SCB.

EU har tagit fram ett samlat mått där allvarlig materiell fattigdom, den relativa fattigdomen samt ett mått på deltagande på arbetsmarknaden vägs samman och mäter risken för fattigdom eller socialt utanförskap. För att vara i riskzonen räcker det att uppfylla en av aspekterna. 18 procent av Sveriges befolkning riskerar fattigdom eller socialt utanförskap enligt den här definitionen.

Här ingår ofta utrikes födda, arbetslösa, personer med funktionsnedsättning och ensamstående kvinnor med barn. Utöver dessa finns också de människor som inte syns i statistiken, såsom hemlösa, asylsökande, papperslösa och EU-migranter. Dessa grupper löper större risk för ekonomisk utsatthet, något Agenda 2030-delegationen lyfter som en utmaning för Sverige, och där civilsamhället ofta får träda in och stötta upp. Sveriges Stadsmissioner introducerar i sin fattigdomsrapport från 2019 begreppet “matfattigdom” och beskriver en verklighet långt ifrån den officiella statistiken där de möter allt fler grupper som inte har råd med mat.

Barnfattigdomen i Sverige minskar

– Det behövs definitivt en bättre kartläggning av vilka som finns i Sveriges marginaler och vilka villkor de lever under, säger Carina Mood och det är något som även flera civilsamhällesorganisationer framhäver.

När det kommer till det omdebatterade ämnet barnfattigdom går det att se att den långsiktiga trenden är att barnfattigdomen i Sverige minskar. Dock kvarstår en hel del demografiska utmaningar, något som Rädda Barnen ser i sin verksamhet i Sverige.

– Fattigdom är komplext. I grunden handlar det om en individ som blir fråntagen möjligheter. Många av de barn som växer upp under knappa förhållanden berättar om bristen på delaktighet och om frånvaro av vuxna som lyssnar. Vi möter dagligen barn som lever med en ensamstående mamma eller utrikesfödda föräldrar, och det är också de som löper störst risk att leva i fattigdom, säger Madeleine Kaharascho Fridh, rådgivare i socioekonomiska frågor på Rädda Barnen.

Louise Gårdemyr, frilansskribent

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 1 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Lyssna på artikeln:

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Viktigt samarbete stärker civilsamhället

18 juni, 2021 / Världshorisont

Tillsammans med fyra systerförbund bedriver Svenska FN-förbundet utvecklingssamarbete för att stärka den globala FN-rörelsen och bidra till hållbar utveckling. Pandemin och väpnade konflikter har medfört stora utmaningar under året som gått.

Läs mer

Klimat och kärnvapen i fokus vid FN-förbundets kongress

16 juni, 2021 / Nyheter

Svenska FN-förbundet höll sin första digitala kongress den 12-13 juni. Ett nytt måldokument med tydliga prioriteringar blev det mest påtagliga resultatet.

Läs mer

Annelie Börjesson fortsätter som ordförande i Svenska FN-förbundet

12 juni, 2021 / Pressmeddelanden

Annelie Börjesson, Göteborg, valdes på lördagen till ordförande i Svenska FN-förbundet under ytterligare en treårsperiod. Förbundets digitala kongress valde också en ny styrelse.

Läs mer

Tillsammans för en hållbar framtid – FN-förbundets kongress

11 juni, 2021 / Nyheter

Klimatet, Agenda 2030 och FN-samarbetet efter pandemin står på programmet när Svenska FN-förbundet håller sin första digitala kongress den 12-13 juni.

Läs mer

Nätverksarbete för ett starkare FN

09 juni, 2021 / Världshorisont

Att samverka med likasinnade kan öka chansen att få genomslag för politiska förslag. FN-förbundet stärker nu sitt samarbete med organisationer och nätverk som delar målet om ett starkare FN, skriver FN-förbundets Pekka Johansson.

Läs mer

Ekosystemen i fokus på Världsmiljödagen

04 juni, 2021 / Nyheter

Världsmiljödagen infaller varje år den 5 juni. I år är vikten av att återställa ekosystemen i fokus. För FN:s miljöorgan UNEP är ekosystem och biologisk mångfald prioriterade områden.

Läs mer

Pandemin hotar decenniers utvecklingsarbete

01 juni, 2021 / Nyheter

Ökad fattigdom, hunger och ojämlikhet är några av pandemins effekter, enligt en ny FN-rapport om arbetet med Agenda 2030. Ekonomisk tillbakagång, minskad handel och ökad arbetslöshet är andra exempel på att krisen hotar arbetet för hållbar utveckling.

Läs mer

Om inte jag, vem då?

28 maj, 2021 / Blogg

Hur är det att vara svensk FN-soldat? Inför internationella dagen för FN:s fredsbevarande personal bloggar den f.d. FN-soldaten Dag Enander om sin tid med Minusma i Mali.

Läs mer

Vi måste prata om mens!

28 maj, 2021 / Blogg

På internationella mensdagen skriver vår ambassadör Gabriella Ek Hällzon om vikten av att normalisera och uppmärksamma mensen.

Läs mer