1 procent av svenskarna lever i allvarlig materiell fattigdom. Foto: Mostphotos/Belish
27 februari, 2020 / Världshorisont

Fattigdom i Sverige – finns det?

Fattigdom är komplext. Det kan handla om allt från materiell nöd till socialt utanförskap. Tidningen Världshorisont försöker reda ut fattigdomsbegreppet och tittar närmare på vilka som är fattiga i Sverige idag.

“På mindre än 100 år har fattigdomens karaktär i Sverige helt förändrats”. Så skriver fattigdomsforskarna Carina Mood och Jan O Jonsson i en artikel om den nya fattigdomen i Sverige 2019.

– Fattigdom hos den svenska befolkningen är idag mycket sällan en fråga om materiell nöd. De som klassas som fattiga enligt gängse definitioner har i de allra flesta fall en god boendestandard, kläder och tillräckligt med mat. I rika länder som Sverige används ordet fattigdom ofta för att beskriva en levnadsstandard som ligger relativt långt under genomsnittet, säger Carina Mood.

Idag rör det sig om ungefär 1 procent som lever i allvarlig materiell fattigdom i Sverige vilket i jämförelse med de flesta andra EU-länder är en mycket låg nivå. Samtidigt har den ekonomiska ojämlikheten ökat mer i Sverige än i något annat OECD-land sedan 1990 och låg på den högsta nivån i Norden i en utvärdering av OECD 2017.

– Ojämlikheten i inkomst ökade snabbt i Sverige fram till för några år sedan, men även här har trenden planat ut, säger Carina Mood.
Det som drev på utvecklingen av inkomstojämlikhet är dels ökade kapitalinkomster, vilket drev på avståndet i toppen, medan ersättningar (i form av till exempel ekonomiskt bistånd, a-kassa och pensioner) har stigit i lägre takt än lönerna, vilket drev på ojämlikheten i botten.

Fattigdomsrapport från Sveriges Stadsmissioner

Enligt Agenda 2030 och de globala målen ska vi bland annat utrota fattigdomen och minska ojämlikheten i världen. Sverige ligger bra till globalt sett. Förutom vår höga levnadsstandard har vi också ett väl utbyggt välfärdssystem. I den senaste rapporten från Sveriges regering till FN om hur arbetet med Agenda 2030 går står det till exempel att vi inte har någon absolut fattigdom i Sverige, något som bland andra Sveriges Stadsmissioner kritiserat – den finns, men syns inte i offentlig statistik.

“För att Sverige även i fortsättningen ska ha en ledande och trovärdig röst runt FN:s 17 globala hållbarhetsmål måste regeringen uppfylla målen om att bekämpa fattigdom som vi åtagit oss enligt Agenda 2030. Ett första steg är att synliggöra den verkliga bilden av fattigdom i Sverige.” skrev Lotta Säfström, styrelseordförande för Sveriges Stadsmissioner, i samband med att deras årliga fattigdomsrapport släpptes förra året.

Det som Sverige fokuserar på när det kommer till den nationella fattigdomsminskningen är några av delmålen i Agenda 2030, som att minst halvera den andel som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner. En svårighet här är att Sverige saknar en officiell nationell definition av fattigdom. Detta har bland andra Agenda 2030-delegationen pekat ut som en utmaning.

18 procent av Sveriges befolkning riskerar fattigdom

Ett av de mått som används för att mäta fattigdom i Sverige definieras av EU och kallas i Sverige för “låg ekonomisk standard”. Det är ett mått på relativ fattigdom och visar hur många i ett hushåll som lever med en inkomst efter skatt som underskrider 60 procent av landets medianinkomst. I Sverige har den relativa fattigdomen ökat sedan början av 1990-talet men stabiliserat sig de senaste tio åren och cirka 15 procent av Sveriges befolkning lever idag med en låg ekonomisk standard enligt statistikmyndigheten SCB. En nackdel med detta mått är att konjunkturläget kan påverka vem som är fattig.

– Konjunktursvängningar kan få den märkliga effekten att andelen fattiga enligt det här måttet minskar och medianinkomsten i landet går ner och vice versa, det vill säga att andelen fattiga ökar vid högkonjunktur när medianinkomsterna ökar. Det relativa måttet behöver därför kompletteras med andra mått, säger Thomas Helgeson på SCB.

EU har tagit fram ett samlat mått där allvarlig materiell fattigdom, den relativa fattigdomen samt ett mått på deltagande på arbetsmarknaden vägs samman och mäter risken för fattigdom eller socialt utanförskap. För att vara i riskzonen räcker det att uppfylla en av aspekterna. 18 procent av Sveriges befolkning riskerar fattigdom eller socialt utanförskap enligt den här definitionen.

Här ingår ofta utrikes födda, arbetslösa, personer med funktionsnedsättning och ensamstående kvinnor med barn. Utöver dessa finns också de människor som inte syns i statistiken, såsom hemlösa, asylsökande, papperslösa och EU-migranter. Dessa grupper löper större risk för ekonomisk utsatthet, något Agenda 2030-delegationen lyfter som en utmaning för Sverige, och där civilsamhället ofta får träda in och stötta upp. Sveriges Stadsmissioner introducerar i sin fattigdomsrapport från 2019 begreppet “matfattigdom” och beskriver en verklighet långt ifrån den officiella statistiken där de möter allt fler grupper som inte har råd med mat.

Barnfattigdomen i Sverige minskar

– Det behövs definitivt en bättre kartläggning av vilka som finns i Sveriges marginaler och vilka villkor de lever under, säger Carina Mood och det är något som även flera civilsamhällesorganisationer framhäver.

När det kommer till det omdebatterade ämnet barnfattigdom går det att se att den långsiktiga trenden är att barnfattigdomen i Sverige minskar. Dock kvarstår en hel del demografiska utmaningar, något som Rädda Barnen ser i sin verksamhet i Sverige.

– Fattigdom är komplext. I grunden handlar det om en individ som blir fråntagen möjligheter. Många av de barn som växer upp under knappa förhållanden berättar om bristen på delaktighet och om frånvaro av vuxna som lyssnar. Vi möter dagligen barn som lever med en ensamstående mamma eller utrikesfödda föräldrar, och det är också de som löper störst risk att leva i fattigdom, säger Madeleine Kaharascho Fridh, rådgivare i socioekonomiska frågor på Rädda Barnen.

Louise Gårdemyr, frilansskribent

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 1 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Lyssna på artikeln:

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Över hälften av landets kommuner och regioner deltar i Glokala Sverige

18 januari, 2021 / Pressmeddelanden

Inför 2021 har ytterligare 37 kommuner och regioner antagits till Svenska FN-förbundets, SKR:s och ICLD:s gemensamma projekt Glokala Sverige. Det betyder att över hälften av Sveriges kommuner och nästan alla regioner nu arbetar tillsammans för att nå FN:s 17 globala mål.

Läs mer

Corona utmaning för allt FN-arbete

21 december, 2020 / Debattartiklar

Med fortsatt uppslutning kring det internationella samarbetet finns hopp om att besegra viruset – och att med gemensamma krafter fortsätta bygga en bättre värld för alla under 2021, skriver Annelie Börjesson i FN-förbundets helgartikel.

Läs mer

Demokratikampen i Belarus behöver fortsatt stöd

18 december, 2020 / Nyheter

Den utdragna kampen för demokrati i Belarus måste även fortsättningsvis få FN:s och omvärldens stöd, säger Annelie Börjesson. Situationen i landet har förvärrats under de senaste veckorna, enligt FN.

Läs mer

Starkt stöd för FN hos svenska folket

17 december, 2020 / Världshorisont

Över hälften av svenskarna hyser stort förtroende för FN och tre fjärdedelar vill att Sverige ska vara en pådrivande aktör inom FN. Det visar en färsk undersökning som FN-förbundet initierat.

Läs mer

Försvara demokrati och yttrandefrihet under corona!

10 december, 2020 / Debattartiklar

Coronapandemin används som täckmantel för att inskränka medborgares rättigheter, skriver Annelie Börjesson tillsammans med företrädare för FN-rörelsen i hela landet på internationella dagen för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Civilsamhällets utrymme viktig fråga för svenska aktörer

09 december, 2020 / Världshorisont

Hur arbetar man från svenskt håll med frågan om det globala civilsamhällets utrymme? I såväl den svenska regeringens som FN-förbundets hantering av frågan är samarbete och dialog med gräsrotsrörelser en

Läs mer

FN-kritik visar bristande respekt för samers rättigheter

08 december, 2020 / Pressmeddelanden

FN:s kritik mot regeringens agerande i fallet som rör Rönnebäcksgruvan i samebyn Vapsten visar åter att Sverige inte lever upp till sina urfolksrättsliga skyldigheter, säger Svenska FN-förbundet.

Läs mer

Georgien: Ungas engagemang viktigt i demokratibygget

08 december, 2020 / Världshorisont

FN-förbundet i Georgien har identifierat ungdomar som en nyckelgrupp när demokratiska värden ska byggas och stärkas. Efter att ha deltagit i förbundets internationella demokratiprogram gick fyra ungdomar från Georgien, Armenien och Azerbajdzjan förra vintern ihop för att för att stärka jämställdheten i sina hembyar.

Läs mer

Dramatisk försämring av pressfriheten

07 december, 2020 / Världshorisont

Rätten att granska och kritisera makthavare samt möjligheten att fritt publicera information är förutsättningar för att upprätthålla en demokrati. Den oberoende journalistiken utmanades dock redan före covid-19 och pandemin har försvårat situationen ytterligare.

Läs mer