Liten flicka i Etiopien får skolmat. Foto: WFP/Michael Tewelde
25 juni, 2020 / Världshorisont

Den livsviktiga skolmaten

Under normala omständigheter får över 16 miljoner barn i 69 länder skolmat genom FN:s livsmedelsprogram. Sedan coronapandemin bröt ut och skolor började stängas i land efter land pågår ett intensivt arbete för att hitta alternativa sätt att nå barnen med den livsviktiga skolmaten.

FN:s livsmedelsprogram WFP (World Food Programme) har arbetat med skolmat i över 50 år, med särskilt fattiga och utsatta områden som prioritet. På de skolor som omfattas av programmet får barnen vanligtvis frukost eller lunch, eller i vissa fall mellanmål i form av högenergikex. De livsmedel som används är ofta berikade med viktiga näringsämnen och där det är möjligt används lokalproducerade råvaror vilket innebär att jordbrukare i närområdet gynnas. Skolmaten har stor betydelse för de berörda familjerna och är viktig för att föräldrar ska välja att skicka sina barn till skolan i stället för att låta dem arbeta i hemmet. I vissa områden får barnen även livsmedel att ta hem som ytterligare ett incitament för hög närvaro i skolan.

Parallellt med sin egen skolmatsverksamhet arbetar WFP tillsammans med en lång rad regeringar för att uppmuntra dem att utveckla skolmatsprogram i egen regi, något som hittills också skett i 37 länder. I 65 länder samarbetar WFP med regeringarna för att förbättra kvalitén på befintliga nationella skolmatsprogram.

Utebliven skolmat betyder ökad fattigdom

På grund av coronapandemin går nu miljontals barn i utsatta områden miste om den skolmat som har så avgörande betydelse för deras hälsa och utveckling. Resultatet blir ökad hunger och minskat intag av centrala vitaminer och andra näringsämnen. För fattiga familjer motsvarar värdet av skolmåltiderna omkring 10 procent av månadsinkomsten vilket gör stor skillnad, särskilt om det finns fler barn i familjen. Utebliven skolmat betyder därför också ökad fattigdom.

I slutet av april var alla skolor stängda i merparten av världens länder medan en del skolor fortfarande var öppna i andra. WFP räknade då med att omkring 370 miljoner barn inte längre fick skolmat på grund av pandemin. I 52 av de länder där WFP bedriver egna skolmatsprogram var skolorna helt eller delvis stängda och av de drygt 16 miljoner barn som normalt får skolmat genom WFP räknade organisationen med att över 12 miljoner hade gått miste om den.

– Den här pandemin har en förödande effekt på skolbarn över hela världen, särskilt i utvecklingsländer, säger Carmen Burbano, ansvarig för skolmatsprogrammet på WFP.

– För barn från sårbara hushåll, vars enda ordentliga måltid är den de får i skolan, är den här händelseutvecklingen katastrofal. Vi kan ställa om till digitala lektioner, men inte till digitalt ätande. Det behövs lösningar och vi tittar på det nu.

WFP arbetar för att hitta alternativa lösningar

I länder där skolorna var stängda arbetade WFP tillsammans med regeringen och övriga samarbetsparter för att hitta alternativa sätt att ge barn och deras familjer stöd med mat och näring. Bland de lösningar som redan var igång märktes lunchpåsar att ta hem, hemleveranser av mat samt distribution av checkar eller kontanter.

I länder där skolorna fortfarande var öppna låg fokuset i stället på att säkerställa att rutiner för hygien och säker mathantering sköttes och att regler för fysisk distansering infördes i syfte att minska risken för smittspridning. Särskild omsorg lades på att förbättra tillgången till vatten och sanitet (tillgång till toalett och möjlighet att tvätta händerna).

Tillsammans med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO och barnfonden Unicef har WFP även tagit fram rekommendationer för regeringsledda insatser när det gäller skolbarnens mat- och näringsstatus. FN-organisationerna samarbetar också för att förbereda skolornas öppnande så att barnen då ska kunna mötas av ett genomtänkt hälso- och näringspaket.

Skolmat är avgörande för barnens hälsa

Svenska FN-förbundet samlar sedan många år in pengar till stöd för WFP:s skolmatsprogram. Under de senaste åren har dessa medel slussats till organisationens arbete med skolmat i Etiopien.

Efter att coronaviruset började sprida sig i Etiopien i mars har bland annat skolor, nationella myndigheter och sportanläggningar stängts och de allmänna kommunikationerna har begränsats. Landet är särskilt hårt drabbat då det fortfarande lider av sviterna efter en omfattande torka förra året då 2,2 miljoner människor tvingades på flykt inom landet. Coronapandemin väntas leda till försämrad matsäkerhet och ökad fattigdom för många människor. I detta sammanhang ses skolmat och andra insatser riktade mot barn som avgörande för att de ska få nödvändig näring.

WFP:s skolmatsprogram i Etiopien startade 1994 och är normalt igång i sex regioner i landet: Afar, Amhara, Tigray, Oromia, Somali samt SNNPR. I områden som präglas av klimatförändringar, svår matosäkerhet, migration och konflikt krävs både akuta insatser och mer långsiktiga strategiska investeringar. Skolmatsprogrammets betydelse för människors ekonomi och försörjning i dessa områden är påtaglig och det fungerar som en form av socialt skyddsnät, samtidigt som det främjar utbildning och långsiktig utveckling, både för den enskilda individen och för lokalsamhället som helhet.

Det är också viktigt att förstå att skolorna erbjuder en form av tryggade zoner för barn som lever i ett sammanhang av fattigdom, utsatthet och bristande säkerhet. Den känsla av normalitet som skolan skapar har stor betydelse. Studier visar även att skolgången skyddar barnen från barnarbete – särskilt pojkar – och från barnäktenskap – särskilt flickor.

En miljon barn i Etiopien är drabbade

När Etiopiens regering på grund av pandemin beslutade att stänga landets skolor blev över en miljon barn i särskilt utsatta områden berövade den viktiga skolmaten. Förutom ökad hunger, utebliven undervisning och försämrad näringsstatus finns oro för att barnen inte kommer tillbaka när skolorna åter ska öppna. En del av dem riskerar att utsättas för olika former av kränkningar och utnyttjande, som barnarbete, barnäktenskap och rekrytering till väpnade grupper.

För att bemöta den ökade fattigdom, hunger och utsatthet som pandemin skapar har WFP samarbetat med myndigheterna och andra aktörer för att identifiera möjliga åtgärder. Etiopien har ett väl utbyggt system för mobila banköverföringar och det har möjliggjort att familjer med barn i grundskolan enkelt kan ta emot ekonomiskt stöd. WFP har därför beslutat att en del av de hushåll som normalt nås genom skolmatsprogrammet i stället får ett bidrag på 10 dollar i månaden tills skolorna öppnar igen. Då resurserna är begränsade går stödet till områden i Afar och Oromia som är särskilt hårt drabbade av torka och som nu även riskerar att drabbas särskilt av pandemin.

Familjer får bidrag att köpa mat

Med utbetalningen följer information om hur mycket mat barnen behöver varje dag och om det skolarbete som de förväntas arbeta med i hemmet. Genom utbetalningarna kan familjerna köpa mat till barnen lokalt vilket ger minsta möjliga smittspridning. WFP kommer löpande att kontrollera att det finns mat på lokala marknader och att det bidrag som familjerna får är tillräckligt för deras matinköp.

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Ge en gåva

Var med och gör en insats. Tillsammans gör vi skillnad.

Ge en gåva >

Senaste nytt

Situationen i Nagorno-Karabach

23 september, 2022 / Nyheter

Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan om landområdet Nagorno-Karabach har åter blossat upp. Vi redogör för den senaste tidens utveckling och FN:s och omvärldens agerande.

Läs mer

”Låt inte kärnvapen användas i våra namn”

23 september, 2022 / Debattartiklar

Ett Nato-medlemskap innebär att Sverige kan komma att delta i Natos planeringsgrupp för kärnvapenfrågor. Skulle Nato besluta om en kärnvapenattack blir Sverige medskyldigt till hundratusentals människors död och lidande, skriver Svenska FN-förbundet tillsammans med representanter för flera fredsorganisationer.

Läs mer

Tre röster om ”Our common agenda”

21 september, 2022 / Världshorisont

FN-chefens rapport ”Our common agenda” innehåller mängder med idéer och förslag som rör FN-samarbetet och världssamfundets förmåga att möta vår tids stora utmaningar. Hur ska man se på rapporten och vad är viktigast i den? Anna Karin Eneström, Sveriges FN-ambassadör, Albin Oskarsson, ordförande i Göteborgs FN-förening, samt Ulrika Modéer, chef inom FN:s utvecklingsprogram UNDP, svarar här på Världshorisonts frågor.

Läs mer

Klaudia från Malmö får pris som Årets FN-ungdom

20 september, 2022 / Pressmeddelanden

Klaudia Zielinska, aktiv i Malmö FN-förening, tog i lördags emot Svenska FN-förbundets utmärkelse Årets FN-ungdom vid förbundets inspirationshelg i Skåne.

Läs mer

Håll löftena om FN och biståndet!

16 september, 2022 / Nyheter

Oavsett hur regeringsförhandlingarna faller ut måste riksdagens partier stå fast vid sina löften om stöd för FN och det bistånd som möjliggör bättre levnadsvillkor för miljoner människor, säger Svenska FN-förbundet efter att rösterna i valet 2022 räknats.

Läs mer

Världen brinner – men det återspeglas inte i valrörelsen

08 september, 2022 / Debattartiklar

Den som vill motverka höga el- och matpriser, rädda klimatet och förebygga nya flyktingkatastrofer måste förstå hur världen hänger samman – och ge sitt stöd till det långsiktiga gemensamma arbetet för en bättre värld. Ändå saknas de internationella frågorna i årets valrörelse, skriver FN:s tidigare vice generalsekreterare Jan Eliasson och Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson i Dagens industri.

Läs mer

Rösterna du inte hör i valrörelsen

06 september, 2022 / Debattartiklar

Att minska satsningar på barns utbildning, tillgång till rent vatten, kvinnors rättigheter och klimatet leder till fler kriser och konflikter, skriver medlemmar i plattformen Concord i en debattartikel.

Läs mer

FN: Människorättsbrott mot uigurer i Kina

02 september, 2022 / Nyheter

En rapport från FN:s kontor för mänskliga rättigheter pekar på allvarliga övergrepp mot uigurer och andra minoriteter i provinsen Xinjiang i Kina och efterlyser åtgärder. Den kinesiska regeringen måste följa FN:s rekommendationer, säger Svenska FN-förbundet.

Läs mer

”Det är viktigt att de lokala politikerna börjar prata om FN” 

31 augusti, 2022 / Nyheter

Albin Oskarsson, ordförande i Göteborgs FN-förening, har besökt valstugorna för att fråga de lokala politikerna hur de ser på FN och det globala samarbetet.

Läs mer