Liten flicka i Etiopien får skolmat. Foto: WFP/Michael Tewelde
25 juni, 2020 / Världshorisont

Den livsviktiga skolmaten

Under normala omständigheter får över 16 miljoner barn i 69 länder skolmat genom FN:s livsmedelsprogram. Sedan coronapandemin bröt ut och skolor började stängas i land efter land pågår ett intensivt arbete för att hitta alternativa sätt att nå barnen med den livsviktiga skolmaten.

FN:s livsmedelsprogram WFP (World Food Programme) har arbetat med skolmat i över 50 år, med särskilt fattiga och utsatta områden som prioritet. På de skolor som omfattas av programmet får barnen vanligtvis frukost eller lunch, eller i vissa fall mellanmål i form av högenergikex. De livsmedel som används är ofta berikade med viktiga näringsämnen och där det är möjligt används lokalproducerade råvaror vilket innebär att jordbrukare i närområdet gynnas. Skolmaten har stor betydelse för de berörda familjerna och är viktig för att föräldrar ska välja att skicka sina barn till skolan i stället för att låta dem arbeta i hemmet. I vissa områden får barnen även livsmedel att ta hem som ytterligare ett incitament för hög närvaro i skolan.

Parallellt med sin egen skolmatsverksamhet arbetar WFP tillsammans med en lång rad regeringar för att uppmuntra dem att utveckla skolmatsprogram i egen regi, något som hittills också skett i 37 länder. I 65 länder samarbetar WFP med regeringarna för att förbättra kvalitén på befintliga nationella skolmatsprogram.

Utebliven skolmat betyder ökad fattigdom

På grund av coronapandemin går nu miljontals barn i utsatta områden miste om den skolmat som har så avgörande betydelse för deras hälsa och utveckling. Resultatet blir ökad hunger och minskat intag av centrala vitaminer och andra näringsämnen. För fattiga familjer motsvarar värdet av skolmåltiderna omkring 10 procent av månadsinkomsten vilket gör stor skillnad, särskilt om det finns fler barn i familjen. Utebliven skolmat betyder därför också ökad fattigdom.

I slutet av april var alla skolor stängda i merparten av världens länder medan en del skolor fortfarande var öppna i andra. WFP räknade då med att omkring 370 miljoner barn inte längre fick skolmat på grund av pandemin. I 52 av de länder där WFP bedriver egna skolmatsprogram var skolorna helt eller delvis stängda och av de drygt 16 miljoner barn som normalt får skolmat genom WFP räknade organisationen med att över 12 miljoner hade gått miste om den.

– Den här pandemin har en förödande effekt på skolbarn över hela världen, särskilt i utvecklingsländer, säger Carmen Burbano, ansvarig för skolmatsprogrammet på WFP.

– För barn från sårbara hushåll, vars enda ordentliga måltid är den de får i skolan, är den här händelseutvecklingen katastrofal. Vi kan ställa om till digitala lektioner, men inte till digitalt ätande. Det behövs lösningar och vi tittar på det nu.

WFP arbetar för att hitta alternativa lösningar

I länder där skolorna var stängda arbetade WFP tillsammans med regeringen och övriga samarbetsparter för att hitta alternativa sätt att ge barn och deras familjer stöd med mat och näring. Bland de lösningar som redan var igång märktes lunchpåsar att ta hem, hemleveranser av mat samt distribution av checkar eller kontanter.

I länder där skolorna fortfarande var öppna låg fokuset i stället på att säkerställa att rutiner för hygien och säker mathantering sköttes och att regler för fysisk distansering infördes i syfte att minska risken för smittspridning. Särskild omsorg lades på att förbättra tillgången till vatten och sanitet (tillgång till toalett och möjlighet att tvätta händerna).

Tillsammans med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO och barnfonden Unicef har WFP även tagit fram rekommendationer för regeringsledda insatser när det gäller skolbarnens mat- och näringsstatus. FN-organisationerna samarbetar också för att förbereda skolornas öppnande så att barnen då ska kunna mötas av ett genomtänkt hälso- och näringspaket.

Skolmat är avgörande för barnens hälsa

Svenska FN-förbundet samlar sedan många år in pengar till stöd för WFP:s skolmatsprogram. Under de senaste åren har dessa medel slussats till organisationens arbete med skolmat i Etiopien.

Efter att coronaviruset började sprida sig i Etiopien i mars har bland annat skolor, nationella myndigheter och sportanläggningar stängts och de allmänna kommunikationerna har begränsats. Landet är särskilt hårt drabbat då det fortfarande lider av sviterna efter en omfattande torka förra året då 2,2 miljoner människor tvingades på flykt inom landet. Coronapandemin väntas leda till försämrad matsäkerhet och ökad fattigdom för många människor. I detta sammanhang ses skolmat och andra insatser riktade mot barn som avgörande för att de ska få nödvändig näring.

WFP:s skolmatsprogram i Etiopien startade 1994 och är normalt igång i sex regioner i landet: Afar, Amhara, Tigray, Oromia, Somali samt SNNPR. I områden som präglas av klimatförändringar, svår matosäkerhet, migration och konflikt krävs både akuta insatser och mer långsiktiga strategiska investeringar. Skolmatsprogrammets betydelse för människors ekonomi och försörjning i dessa områden är påtaglig och det fungerar som en form av socialt skyddsnät, samtidigt som det främjar utbildning och långsiktig utveckling, både för den enskilda individen och för lokalsamhället som helhet.

Det är också viktigt att förstå att skolorna erbjuder en form av tryggade zoner för barn som lever i ett sammanhang av fattigdom, utsatthet och bristande säkerhet. Den känsla av normalitet som skolan skapar har stor betydelse. Studier visar även att skolgången skyddar barnen från barnarbete – särskilt pojkar – och från barnäktenskap – särskilt flickor.

En miljon barn i Etiopien är drabbade

När Etiopiens regering på grund av pandemin beslutade att stänga landets skolor blev över en miljon barn i särskilt utsatta områden berövade den viktiga skolmaten. Förutom ökad hunger, utebliven undervisning och försämrad näringsstatus finns oro för att barnen inte kommer tillbaka när skolorna åter ska öppna. En del av dem riskerar att utsättas för olika former av kränkningar och utnyttjande, som barnarbete, barnäktenskap och rekrytering till väpnade grupper.

För att bemöta den ökade fattigdom, hunger och utsatthet som pandemin skapar har WFP samarbetat med myndigheterna och andra aktörer för att identifiera möjliga åtgärder. Etiopien har ett väl utbyggt system för mobila banköverföringar och det har möjliggjort att familjer med barn i grundskolan enkelt kan ta emot ekonomiskt stöd. WFP har därför beslutat att en del av de hushåll som normalt nås genom skolmatsprogrammet i stället får ett bidrag på 10 dollar i månaden tills skolorna öppnar igen. Då resurserna är begränsade går stödet till områden i Afar och Oromia som är särskilt hårt drabbade av torka och som nu även riskerar att drabbas särskilt av pandemin.

Familjer får bidrag att köpa mat

Med utbetalningen följer information om hur mycket mat barnen behöver varje dag och om det skolarbete som de förväntas arbeta med i hemmet. Genom utbetalningarna kan familjerna köpa mat till barnen lokalt vilket ger minsta möjliga smittspridning. WFP kommer löpande att kontrollera att det finns mat på lokala marknader och att det bidrag som familjerna får är tillräckligt för deras matinköp.

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Ge en gåva

Var med och gör en insats. Tillsammans gör vi skillnad.

Ge en gåva >

Senaste nytt

FN 75: Milstolpar ur FN:s historia – 1970-talet

18 september, 2020 / Nyheter

Under hösten kulminerar firandet av FN:s 75-årsjubileum. Vi presenterar milstolpar från de gångna decennierna och drar paralleller till situationen i dag. Det tredje avsnittet handlar om 1970-talet då FN bland mycket annat höll sin första stora miljökonferens. Värd för konferensen var Sverige.

Läs mer

Dags att söka till ambassadörsprogrammet!

16 september, 2020 / Nyheter

Du som är ung och medlem i FN-förbundet har nu möjlighet att ansöka om att bli en av förbundets unga ambassadörer för de globala målen! Möt Hamza som berättar om sitt uppdrag som ambassadör.

Läs mer

Hot mot demokratin i coronapandemins spår

15 september, 2020 / Blogg

Coronapandemin används som politiskt verktyg av flera av världens ledare för att införa nya begränsningar och för att rättfärdiga människorättskränkningar, skriver FN-förbundets människorättsrådgivare Ellie Al-Kahwati på FN-bloggen på internationella demokratidagen.

Läs mer

FN 75: Milstolpar ur FN:s historia – 1960-talet

11 september, 2020 / Nyheter

Under hösten kulminerar firandet av FN:s 75-årsjubileum. Vi presenterar milstolpar från de gångna decennierna och drar paralleller till situationen i dag. Det tredje avsnittet handlar om 1960-talet då FN bland mycket annat stärkte skyddet för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Nu drar höstens hållbarhetsveckor igång!

11 september, 2020 / Nyheter

Umeå, Jönköping, Karlstad, Borås, Norrköping och Linköping, som alla deltar i projektet Glokala Sverige, arrangerar hållbarhetsveckor under hösten 2020.

Läs mer

25 år efter Peking: Långt kvar till jämställdhet

08 september, 2020 / Nyheter

Pekingplattformen fyller 25 år i dagarna, men de tolv löftena om att förbättra flickors och kvinnors situation har ännu inte förverkligats. Tvärtom ökar nu klyftorna mellan kvinnor och män.

Läs mer

FN 75: Milstolpar ur FN:s historia – 1950-talet

04 september, 2020 / Nyheter

Under hösten kulminerar firandet av FN:s 75-årsjubileum. Vi presenterar milstolpar från de gångna decennierna och jämför med dagens situation. Det andra avsnittet handlar om 1950-talet då FN bland mycket annat fick en svensk generalsekreterare.

Läs mer

Ledarskap krävs för att nå de globala målen

01 september, 2020 / Debattartiklar

Sveriges genomförande av Agenda 2030 granskas i rapporten Barometer 2020 från Concord. Resultatet presenteras i en debattartikel på Altinget som har undertecknats av 26 organisationer.

Läs mer

FN 75: Milstolpar ur FN:s historia – 1940-talet

28 augusti, 2020 / Nyheter

Under hösten kulminerar firandet av FN:s 75-årsjubileum. Vi presenterar milstolpar från de gångna decennierna och jämför med dagens situation. Historien börjar på 1940-talet då FN föddes och inledde arbetet för en bättre värld.

Läs mer