fbpx
Foto: UN Photo/Rick Bajornas
17 juli, 2022 / Nyheter

Ukrainakriget visar på behov av starkare domstol mot krigsförbrytelser

20-årsjubilerande krigsförbrytardomstolen ICC har en viktig roll att spela, inte minst i Ukrainakriget. Men det är ett rättssystem som behöver förstärkningar, säger Svenska FN-förbundet på Internationella straffrättsdagen 17 juli.

Varje år uppmärksammas den 17 juli som Internationella straffrättsdagen. Det görs mot bakgrund av att stadgarna för Internationella brottmålsdomstolen (International Criminal Court, ICC) antogs på detta datum. I år har denna internationella och permanenta domstol mot krigsförbrytelser dessutom varit i drift under 20 år.

– Att mänskligheten skapat denna domstol är en otrolig landvinning och forskning visar att den redan haft en preventiv effekt, att den avskräckt en del potentiella krigsförbrytare, säger Jens Petersson, rådgivare i fredsfrågor på Svenska FN-förbundet.

Men det är också en domstol med problem. En del rättegångar har dragit ut på tiden och andra fall har inte prövats eftersom domstolen saknat resurser och möjligheter.

– I Ukraina har ICC nu sin största utredningsinsats någonsin, men det var först möjligt efter att stater skjutit till nya medel till åklagarens arbete. Det utrymmet borde rimligen ha funnits i redan beviljad budget, anser Jens Petersson.

Svenska FN-förbundet är en av de svenska civilsamhällesorganisationer som ingår i den globala folkrörelsekoalitionen för ICC, Coalition for the International Criminal Court (CICC). Från CICC:s sida har ICC:s bristande finansiella resurser återkommande påpekats, men staterna har ännu inte lyssnat på folkrörelserna. Under många år har domstolens budget inte ens justerats för inflationsuppgång.

Ett annat problem är att domstolen ännu inte har stöd av alla stater i världen. I dagsläget är 123 stater anslutna.

– Vi kämpar vidare för global anslutning och också för att alla stater ska acceptera det relativt nyligen införda tillägget om att domstolen ska kunna döma den som startar krig, det som kallas aggressionsbrott, säger Jens Petersson.   

Domstolen har potential att spela en viktig roll i arbetet mot flera sorters krigsförbrytelser. Könsbaserat våld i konflikt är ett exempel. De första fällande domarna i sådana fall avkunnades av ICC i ett fall 2019 och ett annat 2021.

– Det måste bli ett slut på att våldtäkter och sexuella övergrepp används som strategi och vapen i konflikter. De domar som nu fallit är historiska steg i riktning bort mot den straffrihet som funnits förr, säger Jens Petersson.

ICC är i många fall också beroende av att stater samverkar med domstolen. I år inleddes den första rättegången i ICC om krigsförbrytelser under folkmordet i Darfur, brott som huvudsakligen begicks mellan 2003 och 2004. Den främsta anledningen till dröjsmålet är att Sudan inte velat lämna ut de anklagade. Svenska FN-förbundet kräver att stater fullt ut samverkar med domstolen.

Lär dig mer:

Lyssna på ICC:s chefsdomare Piotr Hofmański i kort hälsning med anledning av 20-årsjubileumet.

Podcasten ”Asymmetrical haircuts” har ett specialavsnitt där några av FN-förbundets partnerorganisationer, bland annat i Ukraina och Filippinerna, inom CICC intervjuas om försöken att stärka domstolen.

Du som är eller vill bli medlem i Svenska FN-förbundet och vill få mer information om, eller själv bidra till, vårt arbete för ICC är välkommen att kontakta jens.petersson@fn.se.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Över 100 ungdomar samlas för konferens om mångfald och inkludering

26 april, 2024 / Nyheter

I helgen går Svenska FN-förbundets årliga UNg-konferens av stapeln. Syftet är att engagera, informera och uppmuntra ungdomars globala engagemang och tro på FN som central aktör i arbetet för en

Läs mer

“Jag kämpade mot mina föräldrar för att de inte skulle gifta bort mig” 

25 april, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet bidrar genom projekt Flicka till arbetet för att förebygga barnäktenskap och kvinnlig könsstympning i Etiopien. Projektet har haft stora framsteg och flera orter har övergett de båda skadliga traditionerna. Covid-19 och konflikten i norra Etiopien har dock lett till att situationen återigen har förvärrats.  

Läs mer

Unric – europeiskt nav för FN-information 

19 april, 2024 / Nyheter

FN:s regionala informationskontor för Västeuropa, Unric, är en del av FN-sekretariatet. Arni Snaevarr är informatör för de nordiska länderna och arbetar med att sprida information om FN på olika språk.

Läs mer

Stort engagemang i Lunds FN-förening 

12 april, 2024 / Nyheter

Det finns ett stort engagemang i Lunds FN-förening som idag har över hundra medlemmar. Emiline Méry är nyvald ordförande i föreningen som jobbar med FN-frågor i fyra utskott.

Läs mer

Fortfarande hinder för hjälp till Gaza

11 april, 2024 / Nyheter

Trots en resolution i säkerhetsrådet nyligen fortsätter Israel att hindra tillträde till Gaza för FN:s humanitära organisationer.

Läs mer

Ny bok om kriget: Ditt val avgör Ukrainas framtid

05 april, 2024 / Nyheter

FN-stadgan och internationell rättsskipning ges en central roll när författaren, debattören och FN-vännen Lars Jederlund skriver om kriget i Ukraina. Hans huvudbudskap: hur du och jag röstar i EU-valet den 9 juni påverkar Ukraina framtid.

Läs mer

Hopp om inkludering för barn med funktionsnedsättning 

05 april, 2024 / Världshorisont

I Tanzania är funktionshinder ofta förknippat med stora svårigheter och stigma från omgivningen. Den svenska biståndsorganisationen och en av Svenska FN-förbundets riksorganisationer MyRight samarbetar med organisationer i landet för att personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i sina samhällen.

Läs mer

Obetald FN-praktik skapar exkludering 

28 mars, 2024 / Världshorisont

Unga med sämre ekonomiska förutsättningar missgynnas när praktikplatser inom FN tillsätts, ett faktum som kritiseras från många håll.

Läs mer

Bör Sverige införa jämlikhetsdata? 

21 mars, 2024 / Världshorisont

I dag saknas data över diskriminering och ojämlikheter mellan grupper i Sverige, något som kritiserats upprepade gånger av både FN och EU. Trots det har den svenska regeringen valt att avstå från att använda så kallad jämlikhetsdata. 

Läs mer