fbpx
Magawa med sin minimedalj och tränaren Malen. Foto: Apopo
27 juli, 2021 / Nyheter

Råttor räddar liv i kampen mot minor

I 60 av världens länder ligger minor kvar i marken som dolda hot. Med hjälp av fyrfota tränade hjältar räddas många liv varje år. Nu har en av de riktiga veteranerna, jättepåsråttan Magawa, gått i välförtjänt pension och fått medalj för trogen tjänst.  

En arbetsam råtta uppmärksammades nyligen i medier över hela världen. Det var den gambiska jättepåsråttan Magawa som plötsligt fick stålkastarna riktade mot sig när det var dags för honom att gå i pension. För Magawa är inte vilken jättepåsråtta som helst utan en erfaren minröjare. Den sju år gamla minråttan har sniffat efter minor i fem år och har hunnit röja över 252 000 kvadratmeter land i Kambodja, enligt Dagens Nyheter.

– Magawas insats har varit ojämförbar och jag har varit så stolt över att jobba med honom. Han har hjälpt till att rädda så många liv men nu behöver han sakta ner på tempot och det får vi respektera, säger Magawas handledare Malen till organisationen Apopo.

Många drabbade är barn

Kambodja är ett av världens mest drabbade länder men det finns minor kvar i marken i runt 60 länder över hela världen och det drabbar civilbefolkningen hårt.

– Vi uppskattar att 5-8000 människor årligen avlider eller skadas svårt av minor. Många lemlästas också och mister kroppsdelar. 80 procent av alla som dör eller skadas är civila och nästan hälften är barn, säger Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson i en intervju med P4 Extra tidigare i sommar.

Minröjning är därför livsviktigt för att människor ska kunna återvända hem efter en konflikt. Med minor kvar i marken kan människor inte bruka sin jord, gå och hämta vatten eller ta sig till skolan eller jobbet.

Minråttor är snabba och effektiva

Att råttor tränas att röja minor är inte ovanligt. Likt hundar har de välutvecklade luktsinnen som vida överträffar människors. I jämförelse med hundar har dock råttor fördelen att de är mindre och lättare, vilket gör minröjning i vissa områden både säkrare och snabbare.

– Att använda råttor är väldigt effektivt. De väger runt ett kilo så om de går över en mina detonerar den inte. Råttorna är lätta, smidiga och dessutom snabba. De kan röja en yta lika stor som en tennisplan på 20 minuter. För en människa skulle det ta mellan en och fyra dagar, säger Annelie Börjesson.

Utmaningar och framgångar för UNMAS

Magawa arbetar för organisationen Apopo. Även FN har en minröjningsserice – UNMAS, som är aktiv i 19 av världens drabbade länder, främst i Afrika men även Asien och Sydamerika. I de områden UNMAS arbetar lämpar det sig främst att arbeta med mänskliga minröjare, tränade minhundar och tekniska lösningar så som fordon. Det är ett oerhört viktigt arbete eftersom runt 110 miljoner minor fortfarande bedöms vara kvar i marken runt om i världen. Under 2020 röjde UNMAS 60 kvadratkilometer mark och förstörde över 70 000 landminor och andra explosiva lämningar. Så även om intensiva insatser pågår är det även som mycket arbete kvarstår. Dock finns det ljusglimtar. I exempelvis Demokratiska republiken Kongo, som är ett av de länder där Svenska FN-förbundet samarbetar med det nationella FN-förbundet, har UNMAS arbete under 2020 resulterat i att landet snart är helt minfritt.

Svenska FN-förbundet stödjer UNMAS arbete för en minfri värld genom projekt Minor.

Stöd projekt Minor

Ge en gåva för en minfri värld.

Ge en gåva >

Senaste nytt

Unga kräver upptrappat klimatarbete

16 december, 2024 / Världshorisont

Nordiska och baltiska ungdomar har mejslat fram ett policydokument med skarpa krav inför årets klimatmöte COP 29. Under en workshop i september samlades Svenska FN-förbundets ungdomsambassadörer, ungdomsmedlemmar från de finska

Läs mer

”Vi måste slåss för den goda saken”

12 december, 2024 / Nyheter

Efter 48 år som hjälparbetare inom mänskliga rättigheter och fredsarbete har Jan Egeland ett generationsperspektiv på global utveckling. Norwegian Refugee Council:s (NRC) generalsekreterare Jan Egeland är en av årets Dag

Läs mer

Framsteg trots motgångar: Hasnas kamp mot barnäktenskap och könsstympning

12 december, 2024 / Nyheter

Hasna Inahaba Abdu tillträdde rollen som chef för Abala-distriktets kontor för kvinnor och ungdomsfrågor i Afar-regionen i norra Etiopien för fyra år sedan, mitt under covid-19-pandemin. Hon beskriver sin arbetsresa

Läs mer

Juridiken kan arbeta för miljön

06 december, 2024 / Nyheter

Kan klimatarbetet få kraft av rättsväsendet? Kan vi lära av tidigare internationella succéer inom miljöområdet? Ja, det tror Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Under de senaste åren

Läs mer

Folkvalda deltar i kamp för rättvisa

05 december, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet förde under våren samman svenska riksdagsledamöter med ordföranden för statspartsmötet till ICC, finskan Päivi Kaukoranta. Också i omvärlden finns folkvalda som intresserar dig för domstolen och dess arbete.

Läs mer

Domstol i behov av stöd

04 december, 2024 / Nyheter

Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) utreder de värsta krigsbrotten och är flera mäktiga ledare på spåren. Samtidigt utsätts domstolen och den globala rättsskipningen för återkommande hot. Flera utmaningar stod på

Läs mer

Hasna Nuru leder vägen för flickors rättigheter i Afar

03 december, 2024 / Nyheter

Mitt i konflikter och pandemier vägrade Hasna Nuru att ge upp sitt arbete mot barnäktenskap och kvinnlig könsstympning. Som ledare för en klubb för gifta flickor inom ett program som

Läs mer

För lite, för sent – otillfredsställande resultat från COP 29 

26 november, 2024 / Nyheter

Låsta positioner, svåra förhandlingar, stark polarisering och otillfredsställande resultat – så kan utfallet av COP 29 i Baku summeras.  FN:s 29:e klimatmöte COP 29 avslutades på övertid. Parterna kom till

Läs mer

FN-filuren hjälper elever att få Världskoll i skolan

21 november, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet inbjuder grundskolor i hela Sverige att delta i projektet Världskoll i skolan. Från höstterminen 2025 får landets elever hjälp av FN-filuren att öka sin kunskap om FN:s arbete med de globala målen, klimatet och mänskliga rättigheter. Nitton skolor deltar redan nu i ett inledande pilotprojekt.

Läs mer