FN-förbundet arrangerade två välbesökta seminarier på MR-dagarna i Göteborg som i år gick under temat ”Tillsammans mot rasism – agera för allas lika värde lokalt och globalt”.
Seminariets panellister: ordföranden för Kommissionen mot antiziganism Thomas Hammarberg, statssekreteraren på Kulturdepartementet Per Olsson Fridh, MR-konsulten Elisabeth Abiri, Morten Kjaerum från Raoul Wallenberginstitutet samt Aleksander Gabelic, ordförande för FN-förbundet
Regeringen har tidigare i år beslutat att inrätta en institution för mänskliga rättigheter (MR) i Sverige, något som FN och Svenska FN-förbundet verkat för i många år. En hel del frågetecken kvarstår dock kring utformningen av en sådan institution. Klart är att den ska ligga under riksdagen.
Ett ämne som diskuterades var att det i årets budget inte finns några medel avsatta till att inrätta en MR-institution vilket statssekreteraren menade beror på att kravet på oberoende gör att riksdagen först måste besluta om dess utformning. Först därefter kan frågan om finansiella medel tas upp i regeringen. Vidare betonade Thomas Hammarberg vikten av att institutionen lyfter antiziganism. Morten Kjaerum belyste det faktum att Sverige idag saknas i nätverket av länder som har etablerade MR-institutioner. Elisabeth Abiri berättade att många individer i Sveriges kommuner vill arbeta med MR-frågor men att det är svårt att tyda lagar och dokument. Institutionen kan verka som en tydlig vägvisare i arbetet med MR i hela det svenska samhället. Samtliga paneldeltagare var överens om att det behövs en massiv utbildningsinsats i Sverige i MR-frågor, något som blir en viktig uppgift för den nya institutionen.
Från vänster: Thomas Hammarberg, Morten Kjaerum, Aleksander Gabelic, Elisabeth Abiri, Per Olsson Fridh samt moderator Linda Nordin. Foto: Denise Hammarberg
Seminariets panellister: chefen för Stockholmspolisens hatbrottsgrupp Daniel Godman, huvudsekreterare för Kommissionen mot Antiziganism Heidi Pikkarainen, Samson Beshir, från Afrosvenskarnas Riksförbund, Sarah Delshad från Muslimska Feminister, Dennis Barvsten från Sverigefinska ungdomsförbundet samt Aleksander Gabelic, ordförande för FN-förbundet.
Med utgångspunkt i FN:s konvention mot rasism uppmanas världens stater att motverka rasism. Konventionens kommitté har ett flertal gånger kritiserat Sverige i sitt arbete mot rasism, bland annat för den höga andel hatbrott som inte följs upp, att det är svårt för vissa grupper att komma in på arbetsmarknaden och att det saknas en MR-institution.
FN-förbundet genom dess MR-nätverk samordnar den parallellrapportering som det svenska civilsamhället gör till kommittén. Sarah Delshad beskriver läget i Sverige på två sätt, dels finns det en nivå av medvetenhet som inte funnits tidigare men det finns också en mörk sida där vissa grupper i samhället förminskas. Samson Beshir menar att livsvillkoren i Sverige skiljer sig markant beroende på hur man rasifieras*, att vi lever i en rasmaktordning. Heidi Pikkarainen beskrev Kommissionen mot Antiziganism och dess uppdrag som handlar om att identifiera åtgärder. Hon markerade den problematik som finns idag kring att det är legitimt att uttrycka sig rasistiskt mot romer. Dennis Barvsten lyfte att alla har rätt att ta del av sitt språk och sin kultur men att det inte sker i praktiken. Daniel Godman beskrev de hinder som finns för rättväsendet när det gäller att klara upp hatbrott och ansåg, tillsammans med Aleksander, att vi idag har en för restriktiv lagstiftning. Heidi pekade på bristen på kunskap inom polisväsendet och Daniel höll med, det måste ske en kunskapshöjning för att kunna hantera rasismen brett.
Panellisterna gjorde ett medskick om att Sverige måste bryta sin självbild om att vi är så bra på MR – vi kan bli bättre, vi måste ta FN:s kritik på allvar och faktiskt leva upp till de internationella åtaganden vi har, vi måste göra upp med vår historia, vi måste fortsätta anmäla hatbrott så att det syns i statistiken och vi måste öka representationen av människor med olika bakgrunder i rättsväsendet.
* RASIFIERING – en term som används för att understryka att rastillhörighet är en konstruktion och inte ett biologiskt faktum. En rasifierad person blir av omgivningen förknippad med vissa egenskaper/beteenden p g a sitt ursprung.
Från vänster: Heidi Pikkarainen, Daniel Godman, Samson Beshir, Aleksander Gabelic och Sarah Delshad (saknas på bilden gör Dennis Barvsten). Foto: Johanna Wiklund
21 mars, 2023 / Nyheter
Frivilligorganisationer har en central roll när FN granskar medlemsländernas efterlevnad av de mänskliga rättigheterna – men många organisationer lever själva under hot. Nästa år förhörs Sverige i FN:s rasdiskrimineringskommitté.
Läs mer17 mars, 2023 / Världshorisont
Attackerna mot flickors och kvinnors rättigheter i Iran och Afghanistan sätter ljuset på FN:s möjligheter att agera. FN leder det globala arbetet för jämställdhet – men medlemsländernas agerande avgör om kampen ska bli framgångsrik, konstaterar Pekka Johansson, avdelningschef på Svenska FN-förbundet.
Läs mer08 mars, 2023 / Nyheter
Den 8 mars firar Svenska FN-förbundet internationella kvinnodagen, en dag som har uppmärksammats internationellt sedan tidigt 1900-tal. Trots stora framsteg för kvinnors rättigheter är ojämställdhet mellan könen vår tids största utmaning.
Läs mer07 mars, 2023 / Världshorisont
Flickor och kvinnor i låg- och medelinkomstländer möter stora utmaningar och i kriser och konflikter är de särskilt utsatta. Trots det finns det anledning att vara positiv inför framtiden, menar
Läs mer06 mars, 2023 / Nyheter
En nyutkommen FN-rapport handlar om hur pandemin och konflikter påverkar kvinnors hälsa. FN-medlemmarna måste verka för att stödet till världens kvinnor och flickor stärks, skriver FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson och företrädare för FN-rörelsen i hela landet inför internationella kvinnodagen den 8 mars.
Läs mer06 mars, 2023 / Nyheter
Idag måndag den 6 mars börjar CSW67, the Commission on the Status of Women, i FN:s högkvarter i New York. Näst efter generalförsamlingens öppnande är detta det största forumet som
Läs mer06 mars, 2023 / Nyheter
På lördagskvällen 5 mars 2023 lyckades enighet nås inom FN om en avtalstext som bland annat ska skydda 30 procent av världshaven. Ytterligare ett historiskt arbete har genomförts inom ramen
Läs mer03 mars, 2023 / Världshorisont
Afghanistan kallas ofta världens farligaste land för kvinnor. Nyligen införde talibanstyret nya restriktioner som ytterligare begränsar kvinnors och flickors fri- och rättigheter. Oron och osäkerheten inför framtiden är stor.
Läs mer28 februari, 2023 / Världshorisont
Moderaten Johan Forssell är bistånds- och utrikeshandelsminister i regeringen Kristersson. Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont fick möjlighet att skicka några frågor på temat flickors och kvinnors rättigheter till ministern som svarat skriftligen.
Läs mer