FN-förbundet arrangerade två välbesökta seminarier på MR-dagarna i Göteborg som i år gick under temat ”Tillsammans mot rasism – agera för allas lika värde lokalt och globalt”.
Seminariets panellister: ordföranden för Kommissionen mot antiziganism Thomas Hammarberg, statssekreteraren på Kulturdepartementet Per Olsson Fridh, MR-konsulten Elisabeth Abiri, Morten Kjaerum från Raoul Wallenberginstitutet samt Aleksander Gabelic, ordförande för FN-förbundet
Regeringen har tidigare i år beslutat att inrätta en institution för mänskliga rättigheter (MR) i Sverige, något som FN och Svenska FN-förbundet verkat för i många år. En hel del frågetecken kvarstår dock kring utformningen av en sådan institution. Klart är att den ska ligga under riksdagen.
Ett ämne som diskuterades var att det i årets budget inte finns några medel avsatta till att inrätta en MR-institution vilket statssekreteraren menade beror på att kravet på oberoende gör att riksdagen först måste besluta om dess utformning. Först därefter kan frågan om finansiella medel tas upp i regeringen. Vidare betonade Thomas Hammarberg vikten av att institutionen lyfter antiziganism. Morten Kjaerum belyste det faktum att Sverige idag saknas i nätverket av länder som har etablerade MR-institutioner. Elisabeth Abiri berättade att många individer i Sveriges kommuner vill arbeta med MR-frågor men att det är svårt att tyda lagar och dokument. Institutionen kan verka som en tydlig vägvisare i arbetet med MR i hela det svenska samhället. Samtliga paneldeltagare var överens om att det behövs en massiv utbildningsinsats i Sverige i MR-frågor, något som blir en viktig uppgift för den nya institutionen.
Från vänster: Thomas Hammarberg, Morten Kjaerum, Aleksander Gabelic, Elisabeth Abiri, Per Olsson Fridh samt moderator Linda Nordin. Foto: Denise Hammarberg
Seminariets panellister: chefen för Stockholmspolisens hatbrottsgrupp Daniel Godman, huvudsekreterare för Kommissionen mot Antiziganism Heidi Pikkarainen, Samson Beshir, från Afrosvenskarnas Riksförbund, Sarah Delshad från Muslimska Feminister, Dennis Barvsten från Sverigefinska ungdomsförbundet samt Aleksander Gabelic, ordförande för FN-förbundet.
Med utgångspunkt i FN:s konvention mot rasism uppmanas världens stater att motverka rasism. Konventionens kommitté har ett flertal gånger kritiserat Sverige i sitt arbete mot rasism, bland annat för den höga andel hatbrott som inte följs upp, att det är svårt för vissa grupper att komma in på arbetsmarknaden och att det saknas en MR-institution.
FN-förbundet genom dess MR-nätverk samordnar den parallellrapportering som det svenska civilsamhället gör till kommittén. Sarah Delshad beskriver läget i Sverige på två sätt, dels finns det en nivå av medvetenhet som inte funnits tidigare men det finns också en mörk sida där vissa grupper i samhället förminskas. Samson Beshir menar att livsvillkoren i Sverige skiljer sig markant beroende på hur man rasifieras*, att vi lever i en rasmaktordning. Heidi Pikkarainen beskrev Kommissionen mot Antiziganism och dess uppdrag som handlar om att identifiera åtgärder. Hon markerade den problematik som finns idag kring att det är legitimt att uttrycka sig rasistiskt mot romer. Dennis Barvsten lyfte att alla har rätt att ta del av sitt språk och sin kultur men att det inte sker i praktiken. Daniel Godman beskrev de hinder som finns för rättväsendet när det gäller att klara upp hatbrott och ansåg, tillsammans med Aleksander, att vi idag har en för restriktiv lagstiftning. Heidi pekade på bristen på kunskap inom polisväsendet och Daniel höll med, det måste ske en kunskapshöjning för att kunna hantera rasismen brett.
Panellisterna gjorde ett medskick om att Sverige måste bryta sin självbild om att vi är så bra på MR – vi kan bli bättre, vi måste ta FN:s kritik på allvar och faktiskt leva upp till de internationella åtaganden vi har, vi måste göra upp med vår historia, vi måste fortsätta anmäla hatbrott så att det syns i statistiken och vi måste öka representationen av människor med olika bakgrunder i rättsväsendet.
* RASIFIERING – en term som används för att understryka att rastillhörighet är en konstruktion och inte ett biologiskt faktum. En rasifierad person blir av omgivningen förknippad med vissa egenskaper/beteenden p g a sitt ursprung.
Från vänster: Heidi Pikkarainen, Daniel Godman, Samson Beshir, Aleksander Gabelic och Sarah Delshad (saknas på bilden gör Dennis Barvsten). Foto: Johanna Wiklund
09 december, 2023 / Nyheter
Trots enormt lidande i Gaza stoppades ett förslag om humanitär vapenvila i säkerhetsrådet på fredagen. Att rådet därmed går emot FN-chefens initiativ i frågan är olyckligt, säger FN-förbundet.
Läs mer08 december, 2023 / Nyheter
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år den 10 december 2023. I en orolig värld måste vi alla stå upp för våra rättigheter, skriver Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson och företrädare för FN-rörelsen i hela landet.
07 december, 2023 / Världshorisont
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år i december 2023. Mot bakgrund av oron i världen är den högst aktuell. Ursprungstanken bakom dokumentet är att förhindra att kriser och konflikter uppstår.
Läs mer05 december, 2023 / Nyheter
36 år som ordförande och desto fler som engagerad medmänniska och förespråkare för FN:s kärnfrågor. Gunilla Grunditz från Varberg är Årets FN-supporter och hon menar att vägen framåt kräver samarbete och engagemang.
Läs mer01 december, 2023 / Världshorisont
Internationella brottmålsdomstolen ICC får allt större betydelse när det gäller att pröva och döma individer vid grova kränkningar mot mänskliga rättigheter och humanitär rätt.
Läs mer29 november, 2023 / Nyheter
Tusentals människor har dödats i Hamas terrorattack den 7 oktober och Israels vedergällningskrig. Vapenvilan ger FN möjlighet att bistå skadade och behövande med humanitär hjälp.
Läs mer24 november, 2023 / Världshorisont
Flickor och kvinnor är särskilt utsatta i samband med kriser och konflikter. UNFPA, FN:s befolkningsfond, förklarar varför.
Läs mer22 november, 2023 / Nyheter
Talet om ökat svenskt stöd till Ukraina måste bli verklighet och alla kan göra en insats, säger Peter Ingvarsson i aktionsgruppen Ryssland ut ur Ukraina. Möt Årets FN-vän och läs om hur du kan engagera dig för Ukraina!
Läs mer21 november, 2023 / Världshorisont
Sima Mirzaei förlorade sju familjemedlemmar 1988 när den iranska regimen avrättade tusentals politiska fångar. Allt hon önskar idag är att de ansvariga ska ställas inför rätta.
Läs mer