Bild: Kaisei Nanke.

I en fjärdedel av världens länder saknar nästan hälften av tonårsflickorna och kvinnorna rätt till den egna kroppen – och pandemin gör det svårare att nå jämställdhetsmålet i Agenda 2030. Det framgår av årets rapport från FN:s befolkningsfond UNFPA som offentliggörs den 14 april.

Att världens flickor och kvinnor garanteras fysiskt självbestämmande bidrar inte enbart till att mål 5 i Agenda 2030 uppnås. Det gör också att andra globala mål som bättre hälsa, minskad ojämlikhet och avskaffande av fattigdom uppnås – men i 57 utvecklingsländer i Afrika, Asien och Latinamerika kan bara ungefär hälften av flickor i tonårsåldern och kvinnor själva besluta i frågor som rör fysiskt självbestämmande och fysisk integritet. Det är huvudbudskapet i FN:s befolkningsrapport 2021 som lanseras av FN:s befolkningsfond UNFPA på onsdagen.

Rätten till fysisk integritet är sammankopplad med fysiskt självbestämmande. En orsak till att flickor och kvinnor inte åtnjuter fysisk integritet och självbestämmande över den egna kroppen är könsdiskriminerande sociala normer som flyttar valfriheten från flickor och kvinnor till deras partner eller till lagstiftaren. Beslut om bland annat hälsovård för kvinnor och flickor tas ofta av andra än de själva eller så avser andra, som partner, familjer, samhällen eller stater, att påverka deras beslut, enligt FN:s befolkningsfond.

Barnäktenskap och kvinnlig könsstympning är två tydliga exempel på sambandet mellan könsojämlika normer och urholkandet av flickors och kvinnors makt att fatta egna beslut. Kvinnlig könsstympning kränker kvinnors och flickors mänskliga rättigheter och utgör en extrem form av diskriminering och våld som enbart riktas mot flickor och kvinnor. Sedvänjan kränker bland annat flickors och kvinnors rätt till den högsta uppnåeliga hälsostandarden samt frihet från tortyr och grym, omänsklig och förnedrande behandling.

Sedan 1994 har omfattningen av kvinnlig könsstympning minskat i länder där sedvänjan är vanligt förekommande. Jämfört med år 1994 har också andelen flickor i barnäktenskap minskat kraftigt. Trots det utsattes fyra miljoner flickor för kvinnlig könsstympning år 2020 och 12 miljoner flickor beräknas ha ingått barnäktenskap år 2020. Den sistnämnda siffran är sannolikt högre i praktiken.

Barnäktenskap skadar flickors sexuella och reproduktiva hälsa och fysiska självbestämmande. Påtvingat sex samt tidiga och regelbundna graviditeter är nära sammankopplade till dels sjuklighet och dödlighet hos mödrar och spädbarn, dels psykisk ohälsa. Barnäktenskap kränker också andra mänskliga rättigheter, till exempel rätten till utbildning. Olika utbildningsnivåer för kvinnor och män hör till de största utmaningarna i arbetet för att uppnå jämställdhet. Barnäktenskap och tidigt barnafödande utgör hinder för utbildning, anställning och andra ekonomiska möjligheter för flickor och unga kvinnor.

Orsakerna till att skadliga sedvänjor lever kvar är flera. Rädsla för att flickors och kvinnors heder är i fara kan bidra till familjers beslut att gifta bort unga flickor. Ett annat incitament för familjer att gifta bort sina döttrar tidigt är tron att äktenskapet ska skydda dem från sexuellt våld.

Väpnade konflikter bidrar särskilt till könsbaserat våld inklusive barnäktenskap. Det beror bland annat på att rättsstaten kollapsar och säkerheten minskar. Under och efter kriser riskerar könsojämlikhet och diskriminering att hota flickors och kvinnors fysiska självbestämmande och integritet.

Till hotet från konflikter kommer coronapandemin. Undersökningar som gjorts av UNFPA i Somalia och Rädda Barnen i Kenya påvisar ett ökande antal fall av kvinnlig könsstympning under pandemin. Enligt beräkningar från UNFPA kan pandemin komma att orsaka två miljoner nya fall av kvinnlig könsstympning som annars skulle ha kunnat förhindras. Det motsvarar en försämring med 33 procent i utvecklingen för att uppnå mål 5.3 i Agenda 2030 om att avskaffa kvinnlig könsstympning.

Program som avser att avskaffa eller förhindra kvinnlig könsstympning utesluts ofta från humanitära insatsplaner. Under de inledande delarna av covid-19 pandemin prioriterades inte upphörandet av kvinnlig könsstympning i nationella humanitära insatsplaner i länder där sedvänjan är vanlig.

– FN:s befolkningsrapport innehåller viktig kunskap om barnäktenskap, kvinnlig könsstympning och andra skadliga sedvänjor – och hur flickors och kvinnors självbestämmande påverkas. Framför allt understryker den behovet av att intensifiera arbetet för att nå mål 5 om jämställdhet. Det är särskilt angeläget mot bakgrund av den pågående pandemin, säger Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet som under flera år har bistått UNFPA med lanseringen av befolkningsrapporten i Sverige.

Engagera dig för Flicka!
Svenska FN-förbundet samarbetar med UNFPA för att motverka förekomsten av kvinnlig könsstympning och barnäktenskap. Genom vårt projekt Flicka har tiotusentals flickor räddats från kvinnlig könsstympning. Du kan stödja arbetet mot kvinnlig könsstympning och barnäktenskap genom att ge en gåva till Svenska FN-förbundet.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Tro och tvivel – desinformation och demokratiutveckling i Europa

28 november, 2022 / Världshorisont

I skuggan av Rysslands krig mot Ukraina pågår ett annat ryskt angrepp mot Europa där desinformation används som vapen mot den europeiska demokratin. Världshorisont har intervjuat demokratiexperten Jaba Devdariani om sambanden mellan demokratiutveckling och desinformation. 

Läs mer

Internationella dagen mot våld mot kvinnor: Kvinnors rättigheter på tillbakagång

25 november, 2022 / Nyheter

Flickors och kvinnors rättigheter möter motstånd runt om i världen och utvecklingen i Iran och Afghanistan är alarmerande exempel. FN leder arbetet för global jämställdhet men varje medlemsstat måste tillse att flickors och kvinnors rättigheter respekteras.

Läs mer

Nato och kärnvapen: Risk för svagare svensk röst

25 november, 2022 / Nyheter

Ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna bidra till att försvarsalliansen förbättrar sin hållning till nedrustningsfrågor. I praktiken har dock Sverige efter ansökan tonat ned sin nedrustningsvänliga linje, skriver Svenska FN-förbundet i ett remissyttrande.

Läs mer

Svenska FN-förbundet mötte Toily Kurbanov från UN-Volunteers  

22 november, 2022 / Nyheter

En tid som kräver gemensamma krafter och insatser kräver också volontärarbete. Svenska FN-förbundet mötte UN-Volunteers där Toily Kurbanov, chef för FN:s volontärprogram, svarade på några frågor kring vikten av volontärarbete i såväl dagens som framtidens samhälle.

Läs mer

Svag överenskommelse vid FN:s klimattoppmöte

21 november, 2022 / Nyheter

En positiv nyhet i form av en fond för skador och förluster men i övrigt mestadels besvikelser och otillräckliga åtaganden – så kan klimattoppmötet COP27 i Egypten sammanfattas.

Läs mer

Möt våra pristagare!

14 november, 2022 / Nyheter

Varje år utser Svenska FN-förbundet två personer eller organisationer som har gjort särskilda insatser till stöd för FN. Möt Årets FN-supporter Lena Friberg från Lerum och Årets FN-vän, klimatexperten Johan Rockström.

Läs mer

FN-experter: Sverige bör stärka arbetet mot rasism

07 november, 2022 / Nyheter

En expertgrupp från FN efterlyser arbete mot systematisk rasism, förtroendeskapande åtgärder mellan polis och minoriteter samt statistik som baseras på etnicitet. I vår granskas Sverige i FN:s rasdiskrimineringskommitté.

Läs mer

Parfym, bunkrar och FN-rollspel

07 november, 2022 / Blogg

Förra veckan var vi på besök i Albanien och deras FN-förbund. Det grundades 2016 men är redan en nyckelaktör i civilsamhället för att stärka unga i arbetet för en demokratisk utveckling, mänskliga rättigheter, fred och hållbar utveckling.

Läs mer

FN-skola firar 15 år

30 oktober, 2022 / Nyheter

Svenska FN-förbundets verksamhet FN-skola fyller 15 år i höst. Certifieringen stärker gymnasieskolors engagemang för globala frågor och nio skolor som har varit med sedan starten 2007 kan nu fira jubileum.

Läs mer