Inför FN:s framtidsmöte måste medlemsländerna värna den regelbaserade världsordningen och möjliggöra en mer fredlig, trygg och rättvis värld, skriver FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson i en betraktelse över FN-året 2023.

Konflikter och krigsförbrytelser, fortsatta effekter av pandemin och ökade klyftor mellan människor och länder har plågat världen under 2023. Året slutade med Hamas fruktansvärda terrordåd och Israels oproportionerliga svar i form av ett utdraget bombkrig i Gaza. Efter två månader och tusentals döda, bland dem över 100 FN-anställda, åberopade FN-chefen António Guterres artikel 99 i FN-stadgan om säkerhetsrådets ansvar för internationell fred och säkerhet. Som tidigare i denna konflikt har dock veto från USA hindrat rådet från att agera.

Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina hotar freden i Europa och försvårar det globala samarbetet. FN:s generalförsamling behöver öka trycket på Putin att dra tillbaka sina styrkor och fler länder behöver som Sverige och EU införa sanktioner mot Rysslands politiska och militära ledning. Därtill krävs fortsatt politiskt, humanitärt och militärt stöd till Ukraina. FN hjälper på plats genom bland annat Svartahavsavtalet om spannmålsexport som dessvärre har stoppats av Ryssland.

I Afrika har konflikterna i Sudan och Demokratiska republiken Kongo blossat upp och militärkupper har genomförts i flera länder. Även i Asien och Sydamerika är läget instabilt. Till konflikterna kan läggas global tillbakagång för kvinnors och flickors rättigheter och extremväder under det varmaste året som någonsin uppmätts. Positivt på klimat- och miljöområdet är däremot nya FN-avtal om plastnedskräpning och havsskydd samt ett historiskt beslut vid COP 28 om omställning från fossila bränslen. Med FN:s hjälp undanröjdes under året också en hotande oljekatastrof i Röda havet.

Ojämlikhet, klimatkaos, konflikter och hunger drabbar särskilt världens redan utsatta. FN:s humanitära och långsiktiga utvecklingsarbete behöver ökad finansiering och utvecklingsplanen Agenda 2030 behöver ny energi. Den rika världens minskande bistånd leder dessvärre till både större lidande och klyftor mellan Nord och Syd.

Sjuttiofemårsjubileet under 2023 för FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna påminner om vikten av att försvara dessa rättigheter. Flickors utsatthet för barnäktenskap och könsstympning måste få större uppmärksamhet. Iran måste sättas under större press och i talibanernas Afghanistan måste FN:s livräddande humanitära närvaro finansieras fullt.

I september 2024 hålls FN:s framtidsmöte, Summit of the future. Där ska utvecklingsfrågorna och FN-samarbetet som sådant diskuteras. Att förändring och större inkludering är möjlig visar det nya FN-kontoret för unga. Digitaliseringen och dess utmaningar är, under ledning av Sverige och Rwanda, ett annat tema. Framtidsmötet förbereds nu av FN-ledningen och generalsekreteraren. Ansvaret vilar på medlemmarna att värna den regelbaserade världsordningen och möjliggöra fortsatt FN-arbete för en mer fredlig, trygg och rättvis värld.