Nya signaler från USA och en stundande givarkonferens kan ge hopp åt befolkningen i Jemen som i drygt sex år har plågats av konflikt och svält – men bristande biståndsvilja försvårar FN:s humanitära arbete i landet.
Konflikten i Jemen, som av FN har kallats världens största humanitära katastrof, är nu inne på sitt sjunde år. Kriget, som delvis är en uppgörelse mellan flera länder i regionen, uppmärksammas nu åter. Ett skäl är signaler från den nytillträdde amerikanske presidenten Joe Biden om att USA inte längre ska stödja den Saudi-ledda koalitionen, att houti-rebellerna har tagits bort från amerikanernas terrorlista och att USA inte längre ska exportera offensiva vapen till parterna. USA har också utsett ett särskilt sändebud till Jemen.
– USA och president Biden har i ett slag ändrat den linje som företrädaren Trump bedrev. Det ökar förutsättningarna för att nå en fredlig lösning på konflikten och kan ge FN och andra humanitära aktörer större tillträde till den hårt drabbade civilbefolkningen varav 80 procent finns i houti-kontrollerade områden, säger Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet.
Enligt FN har över 230 000 människor dött som konsekvens av konflikten i Jemen. Sverige bidrog som medlem i FN:s säkerhetsråd under 2017 och 2018 till humanitära resolutioner. Sverige stod också värd för en fredskonferens och fortsätter att engagera sig. Utvecklingen visar vikten av att alla FN-medlemmar agerar, säger Annelie Börjesson.
– Stockholmskonferensen 2018 väckte visst hopp och ledde bland annat till att hamnstaden Hodeida kunde hållas öppen. FN är den enda plattformen där konflikten kan lösas – men fortfarande krävs beslutsamt agerande av alla länder, inte minst de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet. Också FN-chefen Guterres vapenvila under corona fick visst genomslag, säger Annelie Börjesson.
FN fortsätter att vara en stor humanitär givare i Jemen, precis som i många andra konflikter. FN understödjer genom livsmedelsprogrammet WFP 13 miljoner människor men bedömer att över 24 miljoner är i behov av humanitärt stöd i år. Bristande biståndsvilja är ett stort problem. I mars inbjuder Sverige och Schweiz tillsammans med FN-chefen Guterres till en internationell givarkonferens med målet att samla in 3,4 miljarder dollar.
26 april, 2024 / Nyheter
I helgen går Svenska FN-förbundets årliga UNg-konferens av stapeln. Syftet är att engagera, informera och uppmuntra ungdomars globala engagemang och tro på FN som central aktör i arbetet för en
Läs mer25 april, 2024 / Nyheter
Svenska FN-förbundet bidrar genom projekt Flicka till arbetet för att förebygga barnäktenskap och kvinnlig könsstympning i Etiopien. Projektet har haft stora framsteg och flera orter har övergett de båda skadliga traditionerna. Covid-19 och konflikten i norra Etiopien har dock lett till att situationen återigen har förvärrats.
Läs mer19 april, 2024 / Nyheter
FN:s regionala informationskontor för Västeuropa, Unric, är en del av FN-sekretariatet. Arni Snaevarr är informatör för de nordiska länderna och arbetar med att sprida information om FN på olika språk.
Läs mer12 april, 2024 / Nyheter
Det finns ett stort engagemang i Lunds FN-förening som idag har över hundra medlemmar. Emiline Méry är nyvald ordförande i föreningen som jobbar med FN-frågor i fyra utskott.
Läs mer11 april, 2024 / Nyheter
Trots en resolution i säkerhetsrådet nyligen fortsätter Israel att hindra tillträde till Gaza för FN:s humanitära organisationer.
Läs mer05 april, 2024 / Nyheter
FN-stadgan och internationell rättsskipning ges en central roll när författaren, debattören och FN-vännen Lars Jederlund skriver om kriget i Ukraina. Hans huvudbudskap: hur du och jag röstar i EU-valet den 9 juni påverkar Ukraina framtid.
Läs mer05 april, 2024 / Världshorisont
I Tanzania är funktionshinder ofta förknippat med stora svårigheter och stigma från omgivningen. Den svenska biståndsorganisationen och en av Svenska FN-förbundets riksorganisationer MyRight samarbetar med organisationer i landet för att personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i sina samhällen.
Läs mer28 mars, 2024 / Världshorisont
Unga med sämre ekonomiska förutsättningar missgynnas när praktikplatser inom FN tillsätts, ett faktum som kritiseras från många håll.
Läs mer21 mars, 2024 / Världshorisont
I dag saknas data över diskriminering och ojämlikheter mellan grupper i Sverige, något som kritiserats upprepade gånger av både FN och EU. Trots det har den svenska regeringen valt att avstå från att använda så kallad jämlikhetsdata.
Läs mer