277 miljöförsvarare dödades runt om i världen under 2020. Det innebär ungefär fyra personer i veckan. Men mörkertalet är stort och det kan röra sig om än fler aktivister som dödats på grund av sin kamp för miljö och mänskliga rättigheter. Det visar en nyligen publicerad rapport.

Den internationella civilsamhällesorganisationen Global Witness  publicerade nyligen sin senaste rapport ”Last Line of Defence” om situationen för människorättsförsvarare i världen. Rapporten avslöjar att 2020 var det dödligaste året hittills för människorättsförsvarare.

– Utvecklingen är oroande. Vi ser allvarligt på att situationen försämrats och att de grova kränkningarna av mänskliga rättigheter ökat. Det är hög tid att kopplingen mellan klimatkrisen och brotten mot miljöförsvarare uppmärksammas och att vi agerar, säger Pearl Mulkerrins, rådgivare inom mänskliga rättigheter på Svenska FN-förbundet.

Miljöförsvarare, eller på engelska ”Environmental Defenders”, är en grupp människorättsförsvarare som med fredliga medel arbetar för att bekämpa exploatering av naturresurser och miljön. Miljöförsvarare verkar för att skydda de mänskliga rättigheterna till liv, hälsa, mat, bostad, vatten och sanitet, utveckling, och självbestämmande, vilka skyddas av flertalet internationella konventioner.

Den nya rapporten lyfter vikten av att klimatkrisen ses ur flera perspektiv. Klimatkrisen handlar inte bara om miljöproblem, den har även konsekvenser för individer som arbetar för att skydda miljön. Global Witness kallar det för ”A crisis against humanity” – en kris mot mänskligheten.

Utöver dödligt våld förekommer även försök till att tysta miljöförsvarare genom dödshot, förföljelse, sexuellt våld, eller kriminalisering. Rapporten avslöjar att en av tio mördade miljöförsvarare är kvinnor men att kvinnor är särskilt utsatta för sexuellt våld som vapen. Vidare belyser rapporten det dubbla förtrycket mot kvinnor som kämpar för sakfrågorna i sig och samtidigt ingår de en kamp om att göra sina röster hörda.

Ytterligare en utsatt grupp människor som tillhör ursprungsbefolkningar. Mellan 2015 och 2019 har en tredjedel av de rapporterade attackerna skett mot människorättsförsvarare som tillhör en ursprungsbefolkning.

– Då vi idag ser en global trend om demokratisk tillbakagång, där allt fler stater anammar ett auktoritärt styre och inskränker de mänskliga rättigheterna, är det viktigare än någonsin att vi fortsätter att arbeta för ett livskraftigt och mångsidigt civilsamhälle där alla röster hörs. Vi måste höra de röster som så ofta tystas, nämligen kvinnor, flickor och ursprungsbefolkningar, och säkerställa skydd för åsikts- och yttrandefriheten, säger Pearl Mulkerrins.

Enligt rapporten sker flest mord och antal attacker mot miljöförsvarare i länder med sämre socio-ekonomisk utveckling. De farligaste länderna var Nicaragua, Honduras, Colombia, Guatemala, och Filipinerna. Rapporten belyser vikten av det finns ett starkt utrymme för civilsamhället och människorättsförsvarare att agera.