I juli inleds det årliga högnivåmötet för uppföljning av de Globala målen i FN, New York. Under en vecka samlas företrädare från alla FN:s medlemsländer och representanter från civilsamhället med syftet att utvärdera det gångna arbetet med genomförandet av de 17 globala målen för hållbar utveckling, som antogs av FN:s medlemsstater 2015 under samlingsnamnet Agenda 2030. Årets tema för högnivåmötet är påskyndandet av återhämtningen efter coronapandemin i arbetet med att förverkliga de Globala målen på alla samhällsnivåer.

I år kommer Tanzania för andra gången presentera en egen frivillig uppföljningsrapport, en så kallad Voluntary National Review (VNR-rapport), över hur det går med genomförandet av målen i Tanzania. Samtidigt kommer FN-förbundet i Tanzania att skriva en skuggrapport som belyser civilsamhällets viktiga insatser i arbetet med att omsätta målen i Agenda 2030 i handling – och jag är på plats och får se det första spadtaget mot den färdiga rapporten!

För FN-förbundet i Tanzania pågår nu ett omfattande arbete med att ta fram skuggrapporten som senare kommer att ingå i landets fullständiga VNR-rapport med heltäckande nationella bedömningar över insatserna för hållbar utveckling. Förutom att bidra med sina egna insatser har nämligen FN-förbundet och dess plattform för hållbar utveckling fått den hedervärda uppgiften att vara ansvarig koordinator för civilsamhällets genomförande av de globala målen i Tanzania. Arbetet innebär att FN-förbundet kommer att, genom sin nationella plattform för hållbar utveckling med över 300 anslutna civilsamhällesorganisationer, samordna och sammanställa samtliga partnerorganisationers bidrag gällande genomförandet av de globala målen i civilsamhället. För FN-förbundet i Tanzania är skuggrapporten ett viktigt tillfälle att understryka civilsamhällets unika roll i att lyfta marginaliserade röster i arbetet med uppfyllandet av de globala målen.

Som praktikant på FN-förbundet i Tanzania får jag nu följa arbetet med koordineringen av skuggrapporten på nära håll. Ett startskott för arbetet var att under ett två-dagars event samla representanter från civilsamhället och makthavare för att ta fram en gemensam strategi. I centrum för diskussionerna låg bland annat utvecklandet av inkluderande mätverktyg, effektiv datainsamling och fastställandet av en mall för rapporten som slår ett tydligt slag för Agenda 2030:s paroll om att ingen ska lämnas utanför.

I Tanzanias fall är arbetet med uppföljningen av Agenda 2030 ett historiskt landmärke i termer av hållbar utveckling. Landet bidrog med sin första VNR-rapport 2019. Rapporten pekade på positiva prognoser inom ett flertal utvecklingsområden, däribland lyftes landets samordnade kapaciteter bland olika samhällsaktörer, det ökade genomsnittliga deltagandet på arbetsmarknaden och antalet inskrivna elever vid alla utbildningsnivåer som viktiga milstolpar i arbetet med att implementera Agenda 2030. Rapporten slog dock fast att det inte finns anledning till att luta sig tillbaka då stora utmaningar kvarstår. Den ekonomiska och sociala ojämlikheten minskar inte, klimatproblemen tilltar i en rasande takt och brist på, och mobilisering av, teknologiska och ekonomiska resurser är kvarstående problem för att målen i Agenda 2030 ska bli verklighet.

Jag befinner mig nu i slutspurten av min praktik och är spänd över att få se arbetet med civilsamhällets skuggrapport växa fram och ta form. Trots att många överhängande problem för implementeringen av Agenda 2030 kvarstår är det en spännande tid att befinna sig i Tanzania. Förändringens vindar blåser och människor kan i en större utsträckning mobilisera sig kring politiska frågor. Utvecklingen har även bidragit till ett ökat utrymme i civilsamhället där fler röster än tidigare får höras. I ljuset av utvecklingen fortsätter organisationer som FN-förbundet i Tanzania att vara en viktig garant för att arbetet för en demokratisk och hållbar utveckling fortgår.

Moa Leppämäki,
Internationell praktikant, Tanzania