13 juni, 2017 / Debattartiklar

Risk för vag MR-institution

Sverige har problem med mänskliga rättigheter men uppfyllandet av FN-kravet på en nationell institution för mänskliga rättigheter har dröjt 20 år. När nu en sådan institution till slut ska inrättas omgärdas processen av en rad frågetecken som måste rätas ut om de mänskliga rättigheterna ska stärkas i praktiken, skriver FN-förbundet och fem andra människorättsorganisationer i Upsala Nya Tidning.

Hot och våldsdåd mot media, tvångsisolering av barn och långa häktningstider är exempel på problem med mänskliga rättigheter i Sverige. Trots det har självbilden att Sverige skulle vara särskilt förskonat från sådana problem dröjt sig kvar. Därför har det krävts mer än 20 år av uppmaningar från FN innan en svensk regering till slut har accepterat rekommendationen att inrätta ett organ som på ett oberoende sätt granskar hur vårt land lever upp till internationella MR-konventioner. Sådana institutioner finns i en tredjedel av världens länder inklusive våra grannländer Danmark, Finland och Norge.

En rad frågor rörande Sveriges MR-åtaganden behöver sakkunnig expertkunskap och vägledning. Myndighetsutövning ställer stora krav och anställda i kommuner och landsting får bättre förutsättningar att göra ett gott arbete om de känner till hur beslut påverkar individers rättigheter. Därtill finns ett behov hos myndigheter och domstolar att få stöd i tolkningen av svensk lagstiftning utifrån internationella konventioner för mänskliga rättigheter. Ett exempel är gränsdragningen mellan yttrandefrihet och värnandet av demokratiska värden vid privata och offentliga arrangemang.

Trots dessa utmaningar och trots återkommande problem med hatbrott, våld mot kvinnor och diskriminering mot minoriteter och personer med funktionsnedsättning har motståndet mot en MR-institution i Sverige länge varit stort. Ytterligare en myndighet har ansetts överflödig och krånglig att inrätta. Att riksdagen nu har påbörjat inrättandet av en nationell institution för mänskliga rättigheter är ett steg i rätt riktning för det samlade MR-arbetet i Sverige.

Vi företräder ett nätverk av frivilligorganisationer som länge har arbetat med dessa frågor. Vi har också påtalat behovet av en nationell institution, inte minst i vår rapportering till FN:s kontor för mänskliga rättigheter. En rad frågetecken behöver rätas ut i den fortsatta processen:

Mandat och ansvarsområde Riksdagen måste säkerställa att en institution för mänskliga rättigheter får tydliga direktiv, ett uttalat ansvarsområde och en oberoende roll gentemot sina uppdragsgivare. För att vara meningsfull måste en svensk MR-myndighet utformas så att den konkret bidrar till att skydda och försvara människors rättigheter och ges möjlighet att granska kränkningar.

Bristande resurser Det ställer i sin tur krav på tillräckliga personella och ekonomiska resurser. Trots det har minimala ekonomiska resurser avsatts för att inrätta en svensk MR-institution. Medan en rad andra länder har tagit frågan på allvar signalerar Sverige att man inte gör det. Den nya jämställdhetsmyndigheten borde tjäna som förebild för en ny MR-myndighet.

Verkligt oberoende Konstitutionsutskottet låter nu utreda om en ny MR-myndighet kan placeras under Justitieombudsmannen som i sin tur lyder under riksdagen. Vi menar att verkligt oberoende kräver att myndigheten görs självständig och fristående. JO:s mandat är att titta på hur svensk lag efterlevs medan MR-myndighetens mandat är att granska hur Sverige efterlever internationella MR-åtaganden. Uppgiften att granska såväl regering som myndigheter ska inte underskattas.

Kontakten med civilsamhället Svenska frivilligorganisationer besitter unik kompetens i frågor som rör mänskliga rättigheter. Denna kompetens är bland annat avgörande för FN:s återkommande granskning av MR-situationen i Sverige på en rad områden. Enligt de vägledande FN-principerna från 1993 ska civilsamhället involveras också i processen inför inrättandet av en nationell MR-institution. Så skedde inte förrän i slutat av april då vi tog ett initiativ till ett möte med utredaren. På motsvarande sätt har vi nu efterlyst ett möte med konstitutionsutskottet.

Efter två decennier av dröjsmål från svenska regeringar ska nu utredaren lämna sitt förslag redan den 13 juni 2017. Den nya myndigheten får inte bli ett hastverk. Sverige är inte betjänt av en halvmesyr som med minsta möjliga marginal uppfyller FN-kraven på en oberoende nationell institution för mänskliga rättigheter.

Sverige är en aktiv FN-medlem som håller hög internationell profil i frågor som rör mänskliga rättigheter. Det är nu våra folkvaldas ansvar att se till att vi också på hemmaplan får tillräckliga resurser, större kompetens och samlad övervakning av efterlevnaden av Sveriges internationella åtaganden på MR-området.

Aleksander Gabelic, ordförande Svenska FN-förbundet
Maria Andersson, generalsekreterare RFSU
Maria Johansson, ordförande Lika Unika
Morten Kjaerum, direktör Raoul Wallenberginstitutet
Lars Ohly, ordförande Funktionsrätt Sverige
Ulrika Strand, tf generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter

Läs artikeln i Upsala Nya Tidning.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Värme, vinter och viktiga val

28 juni, 2022 / Blogg

Det har varit en vecka full av intryck, kunskap och känslor. För första gången arrangerades ett statspartsmöte för FN:s kärnvapenförbud TPNW (the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons). Det hölls i Wien där flera av FN:s kärnrelaterade organisationer har sitt säte.

Läs mer

Kristina Bergsten är Årets FN-lärare

22 juni, 2022 / Pressmeddelanden

Kristina Bergsten från Munkagårdsgymnasiet i Tvååker tilldelas Svenska FN-förbundets pris Årets FN-lärare för särskilt betydelsefulla insatser för globala frågor i skolan.

Läs mer

Wienmöte ger ny kraft i nedrustningsarbetet

17 juni, 2022 / Nyheter

Den 21-23 juni hålls det första statspartsmötet inom FN:s kärnvapenförbud i Wien. Under veckan samlas nedrustningsvänliga folkrörelser och stater till möten och konferenser. Svenska FN-förbundet är på plats och rapporterar. Anmäl dig till vårt webbinarium!

Läs mer

Stockholm +50, kontraster och människan

10 juni, 2022 / Blogg

Så har FN:s högnivåmöte Stockholm+50 gått av stapeln. Tillsammans med representanter för såväl den svenska FN-rörelsen som FN-förbunden från Armenien, Finland, Georgien, Tanzania och Uganda var jag på plats. 

Läs mer

Stockholm +50: Tio uppmaningar för en mer hållbar värld

08 juni, 2022 / Nyheter

FN-mötet Stockholm +50 avslutades med att de två värdnationerna Sverige och Kenya presenterade ett uttalande som går under namnet Stockholmsagendan med tio uppmaningar till omvärlden.

Läs mer

Världsmiljödagen 5 juni

05 juni, 2022 / Nyheter

Stockholmskonferensen 1972. Sverige är i år värd för världsmiljödagen tillsammans med FN:s miljöprogram UNEP.

Läs mer

Intensiv vecka för miljön

04 juni, 2022 / Nyheter

FN-mötet Stockholm +50 avslutades på fredagen. En intensiv vecka för klimatet och miljön är över – och för den svenska FN och internationella FN-rörelsen stod det egna mötet Peoples’ Perspective i centrum.

Läs mer

Rättighetsfrågor i fokus när FN:s policychef besökte FN-förbundet

03 juni, 2022 / Nyheter

FN:s undergeneralsekreterare för policyfrågor Volker Türk besökte i veckan Svenska FN-förbundet och deltog i ett rundabordssamtal med FN-förbundets nätverk för mänskliga rättigheter. Han talade om FN:s arbete med pandemin, livsmedelskrisen, miljö- och klimatkrisen samt kriget i Ukraina.

Läs mer

Klimatförslag från världens FN-förbund inför Stockholm +50

01 juni, 2022 / Nyheter

Nitton konkreta förslag för en hållbar framtid överlämnades på onsdagen till Sveriges regering inför FN-miljömötet Stockholm +50. Avsändare är FN-förbundens världsfederation WFUNA och initiativtagare är Svenska FN-förbundet.

Läs mer