Ekhlas Bajoo, yazidisk överlevare och aktivist, träffar Amina Mohamed på FN i New York.
28 mars, 2018 / Debattartiklar

När minoriteter förtrycks

När religiösa, etniska och nationella minoriteter höjer sina röster och ber om uppmärksamhet finns det skäl att lyssna extra noga och stå upp för principen skyldighet att skydda, skriver FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic.

Under det senaste året har terrororganisationen Islamiska staten pressats tillbaka i norra Irak och i Syrien. Kurdiska grupper har en stor del i denna framgång men de har samtidigt fått betala ett högt pris. Efter att IS besegrades i norra Irak drevs kurderna ut av regeringsstyrkor. Motsvarande utveckling har vi sett den senaste tiden i norra Syrien där Turkiet attackerar kurder i grannlandet. Staden Afrin, som tidigare var tillflyktsort från Aleppo, har blivit plats för ytterligare en utrensning under det sju år långa Syrienkriget.

När FN:s rapportör för situationen i Myanmar besökte Bangladesh och regionen nyligen kunde hon berätta inte bara om våldtäkter, mord och fördrivning av nästan en miljon rohingyer. En lika skrämmande slutsats från hennes besök var att flera andra minoritetsgrupper i Myanmar under lång tid har fått utstå samma förföljelse av militärregimen.

Promoting and protecting minority rights

Till dessa exempel kan läggas utsattheten för de kristna yazidierna i Irak, kopterna i Egypten och den muslimska gruppen ahmadiyer i Pakistan för att bara nämna några. Listan kan göras lång. FN har rapportörer med mandat att sätta världens ögon på minoriteters situation, men ansvaret att agera ligger på FN:s medlemsstater och ytterst på säkerhetsrådet.

I FN förs nu en bred diskussion om de fredsfrämjande insatserna. De behöver reformeras för att bättre svara på dagens konflikter, skydda civila och garantera säkerheten för fredsbevararna. I detta ligger ett ansvar att inte glömma att minoriteter ofta drabbas först och utsätts för flest övergrepp i konflikter.

Som en reaktion på omfattande förtryck, våld och massmord har FN skaffat sig en rad verktyg. Det bäst lämpade verktyget är principen skyldighet att skydda som kan användas när staters ledare inte kan skydda sin befolkning från övergrepp eller när de själva begår systematiska och utbredda övergrepp. Principen har använts för att stoppa upptrappning av konflikter i till exempel Kenya och Elfenbenskusten och i Libyen 2011 för att stoppa Khadaffis attacker mot den egna befolkningen.

Under hösten talades det om skarpa internationella åtgärder mot Myanmar, men kraven på sanktioner och vapenembargo mot landet har inte uppfyllts. Det har inte heller kravet på frivilligt och säkert återvändande för rohingyerna. I stället har Aung San Suu Kyi fått upprepade respiter att lösa frågan i dialog med Bangladesh, ett land som nu hänvisar 100 000 rohingyer till en obebodd ö.

Sverige är ett av femton länder i säkerhetsrådet som bör påminna FN-medlemmarna om deras gemensamma löfte att försvara mänsklig säkerhet och stå upp för principen skyldighet att skydda. Religiösa, etniska och nationella minoriteter drabbas av våld och förtryck i både fred och konflikt. När de höjer sina röster och ber om uppmärksamhet finns det skäl att lyssna extra noga.

 

 

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld

>

Senaste nytt

Värme, vinter och viktiga val

28 juni, 2022 / Blogg

Det har varit en vecka full av intryck, kunskap och känslor. För första gången arrangerades ett statspartsmöte för FN:s kärnvapenförbud TPNW (the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons). Det hölls i Wien där flera av FN:s kärnrelaterade organisationer har sitt säte.

Läs mer

Kristina Bergsten är Årets FN-lärare

22 juni, 2022 / Pressmeddelanden

Kristina Bergsten från Munkagårdsgymnasiet i Tvååker tilldelas Svenska FN-förbundets pris Årets FN-lärare för särskilt betydelsefulla insatser för globala frågor i skolan.

Läs mer

Wienmöte ger ny kraft i nedrustningsarbetet

17 juni, 2022 / Nyheter

Den 21-23 juni hålls det första statspartsmötet inom FN:s kärnvapenförbud i Wien. Under veckan samlas nedrustningsvänliga folkrörelser och stater till möten och konferenser. Svenska FN-förbundet är på plats och rapporterar. Anmäl dig till vårt webbinarium!

Läs mer

Stockholm +50, kontraster och människan

10 juni, 2022 / Blogg

Så har FN:s högnivåmöte Stockholm+50 gått av stapeln. Tillsammans med representanter för såväl den svenska FN-rörelsen som FN-förbunden från Armenien, Finland, Georgien, Tanzania och Uganda var jag på plats. 

Läs mer

Stockholm +50: Tio uppmaningar för en mer hållbar värld

08 juni, 2022 / Nyheter

FN-mötet Stockholm +50 avslutades med att de två värdnationerna Sverige och Kenya presenterade ett uttalande som går under namnet Stockholmsagendan med tio uppmaningar till omvärlden.

Läs mer

Världsmiljödagen 5 juni

05 juni, 2022 / Nyheter

Stockholmskonferensen 1972. Sverige är i år värd för världsmiljödagen tillsammans med FN:s miljöprogram UNEP.

Läs mer

Intensiv vecka för miljön

04 juni, 2022 / Nyheter

FN-mötet Stockholm +50 avslutades på fredagen. En intensiv vecka för klimatet och miljön är över – och för den svenska FN och internationella FN-rörelsen stod det egna mötet Peoples’ Perspective i centrum.

Läs mer

Rättighetsfrågor i fokus när FN:s policychef besökte FN-förbundet

03 juni, 2022 / Nyheter

FN:s undergeneralsekreterare för policyfrågor Volker Türk besökte i veckan Svenska FN-förbundet och deltog i ett rundabordssamtal med FN-förbundets nätverk för mänskliga rättigheter. Han talade om FN:s arbete med pandemin, livsmedelskrisen, miljö- och klimatkrisen samt kriget i Ukraina.

Läs mer

Klimatförslag från världens FN-förbund inför Stockholm +50

01 juni, 2022 / Nyheter

Nitton konkreta förslag för en hållbar framtid överlämnades på onsdagen till Sveriges regering inför FN-miljömötet Stockholm +50. Avsändare är FN-förbundens världsfederation WFUNA och initiativtagare är Svenska FN-förbundet.

Läs mer