fbpx
Ekhlas Bajoo, yazidisk överlevare och aktivist, träffar Amina Mohamed på FN i New York.
28 mars, 2018 / Debattartiklar

När minoriteter förtrycks

När religiösa, etniska och nationella minoriteter höjer sina röster och ber om uppmärksamhet finns det skäl att lyssna extra noga och stå upp för principen skyldighet att skydda, skriver FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic.

Under det senaste året har terrororganisationen Islamiska staten pressats tillbaka i norra Irak och i Syrien. Kurdiska grupper har en stor del i denna framgång men de har samtidigt fått betala ett högt pris. Efter att IS besegrades i norra Irak drevs kurderna ut av regeringsstyrkor. Motsvarande utveckling har vi sett den senaste tiden i norra Syrien där Turkiet attackerar kurder i grannlandet. Staden Afrin, som tidigare var tillflyktsort från Aleppo, har blivit plats för ytterligare en utrensning under det sju år långa Syrienkriget.

När FN:s rapportör för situationen i Myanmar besökte Bangladesh och regionen nyligen kunde hon berätta inte bara om våldtäkter, mord och fördrivning av nästan en miljon rohingyer. En lika skrämmande slutsats från hennes besök var att flera andra minoritetsgrupper i Myanmar under lång tid har fått utstå samma förföljelse av militärregimen.

Promoting and protecting minority rights

Till dessa exempel kan läggas utsattheten för de kristna yazidierna i Irak, kopterna i Egypten och den muslimska gruppen ahmadiyer i Pakistan för att bara nämna några. Listan kan göras lång. FN har rapportörer med mandat att sätta världens ögon på minoriteters situation, men ansvaret att agera ligger på FN:s medlemsstater och ytterst på säkerhetsrådet.

I FN förs nu en bred diskussion om de fredsfrämjande insatserna. De behöver reformeras för att bättre svara på dagens konflikter, skydda civila och garantera säkerheten för fredsbevararna. I detta ligger ett ansvar att inte glömma att minoriteter ofta drabbas först och utsätts för flest övergrepp i konflikter.

Som en reaktion på omfattande förtryck, våld och massmord har FN skaffat sig en rad verktyg. Det bäst lämpade verktyget är principen skyldighet att skydda som kan användas när staters ledare inte kan skydda sin befolkning från övergrepp eller när de själva begår systematiska och utbredda övergrepp. Principen har använts för att stoppa upptrappning av konflikter i till exempel Kenya och Elfenbenskusten och i Libyen 2011 för att stoppa Khadaffis attacker mot den egna befolkningen.

Under hösten talades det om skarpa internationella åtgärder mot Myanmar, men kraven på sanktioner och vapenembargo mot landet har inte uppfyllts. Det har inte heller kravet på frivilligt och säkert återvändande för rohingyerna. I stället har Aung San Suu Kyi fått upprepade respiter att lösa frågan i dialog med Bangladesh, ett land som nu hänvisar 100 000 rohingyer till en obebodd ö.

Sverige är ett av femton länder i säkerhetsrådet som bör påminna FN-medlemmarna om deras gemensamma löfte att försvara mänsklig säkerhet och stå upp för principen skyldighet att skydda. Religiösa, etniska och nationella minoriteter drabbas av våld och förtryck i både fred och konflikt. När de höjer sina röster och ber om uppmärksamhet finns det skäl att lyssna extra noga.

 

 

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld

>

Senaste nytt

Två år sedan Rysslands invasion – visa ditt stöd för Ukraina!

22 februari, 2024 / Nyheter

Den 24 februari hålls manifestationer över hela Sverige mot Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina. Svenska FN-förbundet är stödarrangör till en manifestation på Sergels torg i Stockholm. Var med och protestera mot Putin – vi tipsar om en manifestation nära dig!

Läs mer

Johannes ska jobba för mångfald och inkludering 

19 februari, 2024 / Världshorisont

Johannes Vasara-Hammare är en av fem svenskar som FN-förbundet valt ut till rollen som ungdomsledare för mångfald och inkludering. Hans intresse för frågorna har uppstått genom uppväxten i norra Sverige där han har både samiska och tornedalska rötter. 

Läs mer

Sju FN-förbund i samarbete för mångfald och inkludering 

16 februari, 2024 / Världshorisont

I en tid då demokratin i världen är på tillbakagång och ojämlikheten ökar är arbetet för rättvisa, inkludering och mänskliga rättigheter viktigare än någonsin. Under våren drar Svenska FN-förbundet i gång ett nytt projekt i samarbete med sex andra FN-förbund. Syftet är att öka kunskapen om mångfald och inkludering bland unga.

Läs mer

Ukraina och Gaza i centrum för utrikespolitisk debatt

14 februari, 2024 / Nyheter

Regeringen presenterade på onsdagen årets utrikespolitiska deklaration. FN-förbundet välkomnar åtgärder mot krigsförbrytelser i Ukraina och kräver återupptaget bistånd till Gaza.

Läs mer

Ojämlik digitalisering leder till exkludering 

09 februari, 2024 / Världshorisont

Internetuppkoppling är för många en nödvändighet och underlättar livet på flera plan. I låginkomstländer är dock endast en fjärdedel av befolkningen uppkopplad.

Läs mer

Israel måste lyssna på omvärlden

05 februari, 2024 / Nyheter

I takt med att den humanitära situationen i Gaza förvärras skärper FN kraven på humanitär vapenvila och tillträde för FN:s hjälporganisationer. Israel måste lyssna på FN och medlemsländerna, säger Svenska FN-förbundet.

Läs mer

Nya utmaningar för FN-förbundets ordförande

31 januari, 2024 / Nyheter

Efter sammanlagt tolv år i Svenska FN-förbundets styrelse meddelar ordförande Annelie Börjesson att hon inte ställer upp för omval vid sommarens kongress.

Läs mer

Folk och Försvar: FN-samarbete stärker Sveriges säkerhet

10 januari, 2024 / Nyheter

Kriget i Ukraina och hotet mot Sverige stod i centrum vid Folk och Försvars rikskonferens. FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson var på plats.

Läs mer

Klimatframsteg ljusglimt i en dyster värld

21 december, 2023 / Nyheter

Inför FN:s framtidsmöte måste medlemsländerna värna den regelbaserade världsordningen och möjliggöra en mer fredlig, trygg och rättvis värld, skriver FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson i en betraktelse över FN-året 2023.

Läs mer