9 januari, 2017 / Debattartiklar

Låt Norden och Baltikum ge FN militärt stöd

Ett initiativ till en nordisk-baltisk FN-insatsstyrka vore ett välkommet bidrag till både regional och internationell säkerhet under Sveriges tid i FN:s säkerhetsråd, skriver Aleksander Gabelic på SVT Opinion.

Antalet konflikter i världen har ökat kraftigt sedan 2010. Kriget i Syrien och konflikten i Ukraina är bara två exempel. Antalet konflikter där en av parterna är en stat har ökat från 31 till 51 och konflikter mellan icke-statliga grupper från 28 till hela 72. Samtidigt är antalet flyktingar rekordstort.

I det här läget har Sverige övertagit ordförandeplatsen i FN:s säkerhetsråd, ett råd som ofta kritiseras för oförmåga att hantera hot mot internationell fred och säkerhet. Bristen på handlingskraft beror dels på vetot, dels på att världsorganisationen har svårigheter att bemanna och utrusta fredsfrämjande insatser. Efter misslyckandet att stoppa massdödandet i Rwanda, DR Kongo och på Balkan på 1990-talet drog sig västvärlden undan vilket har gjort att kvaliteten på FN:s insatser har försämrats.

Sverige är inget undantag. Runt 2010 fanns omkring 1 000 svenska soldater i internationella fredsfrämjande insatser. Det genomsnittliga antalet svenska militärer i internationella uppdrag är i dag 330 enligt Försvarsmaktens statistik. Det kan jämföras med 855 under regeringen Persson och 780 under regeringen Reinfeldt. Faktum är att Stefan Löfven leder den regering som i genomsnitt bidrar med det lägsta antalet svenska soldater i internationella fredsfrämjande insatser någonsin.

En terrorattack i Istanbul dödade 39 personer på nyårsnatten. För sex år sedan sprängde sig en självmordsbombare till döds i centrala Stockholm. Konflikthärdar och sviktande stater är grogrund för terrororganisationer och det ligger i allas intresse, även Sveriges, att få slut på krig och bidra till återuppbyggande. I Mali bidrar 250 svenska soldater i den fredsfrämjande FN-insatsen till att bekämpa terrorism. Sverige stödjer också en militär utbildningsinsats i norra Irak i kampen mot Islamiska staten. Det är bra men för lite.

Som medlem i FN:s säkerhetsråd bör Sverige ta nya initiativ även på säkerhetsområdet. I den försvarspolitiska inriktningspropositionen för 2016-2020 argumenterar regeringen för ökat svenskt deltagande i FN-ledd fredsfrämjande verksamhet i syfte att ”fördjupa och förstärka FN:s förmåga”. Slutsatsen som dras är att ”Sverige bör tillsammans med de övriga nordiska länderna fortsätta att verka för gemensamma nordiska styrkebidrag till FN, antingen i form av integrerade bidrag eller genom att inbördes rotera ansvaret för en specifik del av en FN-ledd operation”.

Tanken är värd att pröva inom ramen för Sveriges försvarssamarbete med Baltikum. Ett konstruktivt bidrag till såväl regional som internationell säkerhet under de kommande åren vore en gemensam nordisk-baltisk FN-insatsstyrka. Sverige har tre gånger haft samordningsansvaret för Nordic Battlegroup. En ny styrka med placering i någon av baltstaterna skulle kunna ställas till FN:s förfogande med kort varsel – till skillnad från EU:s snabbinsatsstyrkor som under tolv år aldrig har använts.

Att bidra till och slå vakt om den internationella ordning där FN och dess säkerhetsråd är kärnan ligger i Sveriges intresse, skriver regeringen i sitt program för säkerhetsrådsplatsen 2017-2018. En nordisk-baltisk insatsstyrka skulle både kunna vara med och möta globala utmaningar och förebygga ytterligare spänningar i det svenska närområdet.

Det vore dessutom ett sätt för FN-vännen Sverige att under sin tid i säkerhetsrådet ge världsorganisationen ett konkret, välbehövligt och varaktigt bidrag till internationell fred och säkerhet.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Situationen i Nagorno-Karabach

23 september, 2022 / Nyheter

Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan om landområdet Nagorno-Karabach har åter blossat upp. Vi redogör för den senaste tidens utveckling och FN:s och omvärldens agerande.

Läs mer

”Låt inte kärnvapen användas i våra namn”

23 september, 2022 / Debattartiklar

Ett Nato-medlemskap innebär att Sverige kan komma att delta i Natos planeringsgrupp för kärnvapenfrågor. Skulle Nato besluta om en kärnvapenattack blir Sverige medskyldigt till hundratusentals människors död och lidande, skriver Svenska FN-förbundet tillsammans med representanter för flera fredsorganisationer.

Läs mer

Tre röster om ”Our common agenda”

21 september, 2022 / Världshorisont

FN-chefens rapport ”Our common agenda” innehåller mängder med idéer och förslag som rör FN-samarbetet och världssamfundets förmåga att möta vår tids stora utmaningar. Hur ska man se på rapporten och vad är viktigast i den? Anna Karin Eneström, Sveriges FN-ambassadör, Albin Oskarsson, ordförande i Göteborgs FN-förening, samt Ulrika Modéer, chef inom FN:s utvecklingsprogram UNDP, svarar här på Världshorisonts frågor.

Läs mer

Klaudia från Malmö får pris som Årets FN-ungdom

20 september, 2022 / Pressmeddelanden

Klaudia Zielinska, aktiv i Malmö FN-förening, tog i lördags emot Svenska FN-förbundets utmärkelse Årets FN-ungdom vid förbundets inspirationshelg i Skåne.

Läs mer

Håll löftena om FN och biståndet!

16 september, 2022 / Nyheter

Oavsett hur regeringsförhandlingarna faller ut måste riksdagens partier stå fast vid sina löften om stöd för FN och det bistånd som möjliggör bättre levnadsvillkor för miljoner människor, säger Svenska FN-förbundet efter att rösterna i valet 2022 räknats.

Läs mer

Världen brinner – men det återspeglas inte i valrörelsen

08 september, 2022 / Debattartiklar

Den som vill motverka höga el- och matpriser, rädda klimatet och förebygga nya flyktingkatastrofer måste förstå hur världen hänger samman – och ge sitt stöd till det långsiktiga gemensamma arbetet för en bättre värld. Ändå saknas de internationella frågorna i årets valrörelse, skriver FN:s tidigare vice generalsekreterare Jan Eliasson och Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson i Dagens industri.

Läs mer

Rösterna du inte hör i valrörelsen

06 september, 2022 / Debattartiklar

Att minska satsningar på barns utbildning, tillgång till rent vatten, kvinnors rättigheter och klimatet leder till fler kriser och konflikter, skriver medlemmar i plattformen Concord i en debattartikel.

Läs mer

FN: Människorättsbrott mot uigurer i Kina

02 september, 2022 / Nyheter

En rapport från FN:s kontor för mänskliga rättigheter pekar på allvarliga övergrepp mot uigurer och andra minoriteter i provinsen Xinjiang i Kina och efterlyser åtgärder. Den kinesiska regeringen måste följa FN:s rekommendationer, säger Svenska FN-förbundet.

Läs mer

”Det är viktigt att de lokala politikerna börjar prata om FN” 

31 augusti, 2022 / Nyheter

Albin Oskarsson, ordförande i Göteborgs FN-förening, har besökt valstugorna för att fråga de lokala politikerna hur de ser på FN och det globala samarbetet.

Läs mer