Utrikesminister Ann Linde i samtal med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Foto: Nato.
13 maj, 2022 / Debattartiklar

Kräv Nato på besked om kärnvapnen!

Som FN-medlem och nedrustningsförespråkare måste Sverige säkerställa rätten att ha en kritisk syn på kärnvapen. Det är en rätt som måste gälla oavsett om Sverige går med i Nato eller inte, skriver Annelie Börjesson i Sydsvenska Dagbladet.  

Efter att atombomber fälldes över Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945 har kampen mot kärnvapen varit en av FN:s huvuduppgifter. FN-chefen António Guterres uppmanar alla organisationens medlemsländer att samarbeta för en kärnvapenfri värld.

Debatten om Sverige ska gå med i Nato aktualiserar frågan om försvarsalliansens kärnvapen. Vissa hävdar att kärnvapen inte utgör ett verkligt hot idag. Andra fokuserar ensidigt på att Sverige som Natomedlem inte behöver ha kärnvapen på sitt territorium. Men ett beslut om svenskt Nato-medlemskap kräver en djupare diskussion än så.

Svenska FN-förbundet tar inte ställning för eller emot ett svenskt Natomedlemskap. Däremot finns det starka skäl att påminna om de principer som har väglett svenskt nedrustningsarbete genom åren. Sveriges har en historia som nedrustningsförespråkare och FN-vän.

En övergripande fråga som regeringen bör ställa inför en eventuell ansökan om att gå med i Nato är om ett land som är medlem i försvarsalliansen får ifrågasätta dess kärnvapendoktrin. I den slås fast att kärnvapen har en central roll i alliansens militära samarbete.

I den studie om utvidgning som Nato presenterade på 1990-talet sägs att nya medlemsländer förväntas stödja kärnvapnens roll i alliansen. Precis som flera Natoländer kommer Sverige inte att tvingas härbärgera kärnvapen. Viktigare är nu frågan om Sverige som medlem kan undgå att delta i Natos grupp för kärnvapenplanering (Nuclear Planning Group) och få undantag från att planera och genomföra insatser som inkluderar kärnvapenbruk.

I mitten av 1990-talet slog riksdagens utrikesutskott, med undantag för Moderaterna, fast att alla former av kärnvapenanvändning bryter mot folkrättens regler om skydd för civila i krig. Hur den synen på folkrätt går ihop med medlemskap i en kärnvapenallians kräver noggrann analys.

Inget i Natos stadgar kräver att medlemmarna ska vara en del av Natos kärnvapenparaply. Trots det har Nato förstärkt samsynen runt kärnvapen som ett komplement till konventionella vapen. Nato grundades 1948, men började inte förrän 2010 kalla sig för en kärnvapenallians.

Om Sverige inte får undantag från att delta i Natos kärnvapenplanering kan Sverige inte skriva under FN:s konvention om kärnvapenförbud. Däremot skulle Sverige, i samma anda som den tidigare Nato-generalsekreteraren Xavier Solana, som tar avstånd från kärnvapen, kunna påverka hur alliansen utvecklas när det gäller kärnvapen. Två exempel är kärnvapendelning och principen no first use.
Fyra Natomedlemmar som officiellt är icke-kärnvapenstater – Tyskland, Italien, Belgien och Nederländerna – har, som en rest från kalla kriget, amerikanska kärnvapen på sina stridsflygplan. Sverige bör kräva att det upphör.

Sverige bör också – både vid ett Natomedlemskap och om ett sådant inte blir av – kräva att de västliga kärnvapenstaterna USA, Storbritannien och Frankrike, uttalar att de aldrig kommer att använda kärnvapen först i en konflikt. Sverige har uttalat krav om no first use-löften förr och bör vara tydligt med att sådana krav kommer att drivas även vid ett eventuellt medlemskap.

Försvars- och säkerhetspolitiska beslut måste vara väl underbyggda. Kärnvapnen är en av mänsklighetens ödesfrågor och frågeställningar som rör sådana vapen måste analyseras, diskuteras och besvaras innan Sverige gör sitt vägval om Nato. Som ett led i det arbetet måste Nato avkrävas svar på frågan om Sverige som Natomedlem får ha kritiska synpunkter på alliansens kärnvapendoktrin.

Läs artikeln i Sydsvenskan.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

FN-mötet Stockholm +50 ska ge ny fart åt klimat- och miljöarbetet

19 maj, 2022 / Världshorisont

I början av juni samlas världssamfundet i Stockholm för att diskutera klimat och miljö under FN-konferensen Stockholm +50. Svenska FN-förbundet har laddat hela våren inför konferensen och arrangerar precis som

Läs mer

Klimatkonferens för unga: Ungas röster lyfts inför Stockholm +50

17 maj, 2022 / Världshorisont


Den 6-8 maj arrangerades en klimatkonferens för unga på Kärsögården i Stockholm. Där samlades ett hundratal ungdomar för att lyssna på föreläsningar, umgås, delta i workshops och hålla FN-rollspel.

Läs mer

Stoppa Putins krig mot Ukraina!

09 maj, 2022 / Blogg

Jag har aldrig gillat kärnvapen. I synnerhet har jag inte gillat de ryska. Det kan säkert vara en konsekvens av barndomsminnet av att på hösten 1981 vakna upp till insikten

Läs mer

Så slår biståndsnedskärningarna

29 april, 2022 / Nyheter

Färre insatser för demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ungas inflytande – och i värsta fall ännu fler flyktingkatastrofer. FN-förbundets samarbeten med systerförbund i andra länder och många andra projekt hotas om planerna på nedskärningar i biståndet blir verklighet.

Läs mer

Nytt FN-beslut ska försvåra användningen av vetot

27 april, 2022 / Nyheter

Enligt en ny FN-resolution ska generalförsamlingen hädanefter sammankallas senast tio dagar efter att ett veto har lagts i säkerhetsrådet. Beslutet följer på Rysslands veto efter landets invasion av Ukraina.

Läs mer

Rundabordssamtal i Polen – demokrati, mänskliga rättigheter och Ukraina 

26 april, 2022 / Blogg

För en liten tid sedan besökte jag det polska FN-förbundet som har sitt säte i Warszawa. I det måldokument som vår kongress antog 2022 står att en del i vårt

Läs mer

Moder Jords dag 22 april

22 april, 2022 / Nyheter

Den 22 april firas Moder Jords dag. Naturen lider. Haven fylls med plast, extremväder blir allt vanligare och allt fler arter hotas av utrotning. Klimatkrisen, förlusten av biologisk mångfald och avfallsproblemen är tre kriser som behöver lösas.

Läs mer

Biståndsnedskärningar drabbar världens fattiga

20 april, 2022 / Nyheter

Svenska FN-förbundet kritiserar regeringens vårändringsbudget med aviserad neddragning av biståndsbudgeten med nästan tio miljarder kronor, för att finansiera flyktingmottagande. 

Läs mer

Ryssland utesluts ur MR-rådet – vad innebär det? 

08 april, 2022 / Nyheter

FN:s generalförsamling har röstat för att utesluta Ryssland ur rådet för mänskliga rättigheter. Vad betyder beslutet och har det någon faktisk effekt?  

Läs mer