Folk och försvars rikskonferens 2018. Foto: Ulf Palm
14 januari, 2019 / Debattartiklar

Folk och Försvar: Svenska FN-soldater bra för global och nationell säkerhet

Sverige bör genom större deltagande i de fredsfrämjande insatserna ge även ett säkerhetspolitiskt bidrag till FN-arbetet, skriver Annelie Börjesson i Aftonbladet.

Sveriges militära försvar och hur vi skapar ett säkrare Sverige är två av dagens programpunkter vid Folk och Försvars rikskonferens som pågår i Sälen. Diskussionen måste röra också Sveriges medlemskap och engagemang i Förenta Nationerna – inklusive uppgiften att bidra med personal till FN:s fredsfrämjande insatser.

Under 2017 och 2018 har Sverige som medlem i FN:s säkerhetsråd kunnat påverka vår tids ödesfrågor och ta ansvar för internationell fred och säkerhet – och därmed stärka också vår egen säkerhet. Arbetet med svenska profilfrågor som konfliktförebyggande, kvinnors roll i fredsprocesser och öppenhet gentemot civilsamhället har lovordats i och utanför FN. Svenska initiativ i Syrien och Jemen har väckt hopp om lindring i två av världens största humanitära katastrofer. FN-chefen Guterres har framhållit Sveriges roll som brobyggare i ett splittrat råd och själv besökt Sverige vid två tillfällen, senast i december när parterna i Jemen-konflikten möttes i Rimbo.

En bred allmänhet har kunnat följa Sveriges rådsarbete och därigenom fått inblick i de utmaningar som FN har att hantera. För många har det blivit tydligt att även ett litet land kan göra skillnad tack vare genomtänkta förslag och hårt arbete. På ett område har dock Sverige halkat efter och det är deltagandet i internationella fredsfrämjande insatser.

Kampen mot den internationella terrorismen är en gemensam uppgift och i högsta grad även ett svenskt intresse. I FN:s fredsfrämjande insats i Mali finns 250 svenska soldater och dessutom sedan i höstas en svensk insatschef, Dennis Gyllensporre. Nyårshelgens massaker med 37 döda civila i norra Mali visar att behovet av fortsatt internationell närvaro i landet är stort. Även i andra konflikthärdar, som Demokratiska republiken Kongo, Sydsudan och Centralafrikanska republiken, är FN:s militära närvaro avgörande för att förhindra än större våldsutbrott. Ansvaret för att bemanna dessa insatser vilar på FN:s samtliga medlemmar.

I Sverige har de senaste årens försvars- och säkerhetspolitiska debatt närmast uteslutande fokuserat på den nationella försvarsförmågan. Också förra årets valrörelse visade bristande förmåga bland många politiker att se sambandet mellan internationell och nationell säkerhet. Överlag i samhället – och vanligtvis även vid Folk och Försvars rikskonferens – saknas en diskussion om det är rimligt att Sverige i snitt har färre än 400 soldater i utlandstjänst. Så litet har nämligen antalet varit under de senaste fem åren. Siffran ska jämföras med mellan 800 och 1 000 soldater under tidigare år.

Argumenten för att löpande ha fler svenska soldater i utlandstjänst är många: det upprätthåller vår försvarskapacitet, det möjliggör snabb respons på nya frågor om truppbidrag och det gör militäryrket mer attraktivt. Fler svenska kvinnor och män i FN-tjänst innebär vidare att insatserna vinner kompetens, materiella resurser och ett tydligare jämställdhetsperspektiv. Trots det redogjorde försvarsminister Peter Hultqvist i Ekot nyligen för en tydlig utveckling mot minskat internationellt engagemang. Hultqvist är inte ensam om att förorda en sådan inriktning vilket vittnar om att omställningen till fokus på nationellt försvar på internationella insatsers bekostnad har drivits för långt.

Svensk säkerhetspolitik måste även i fortsättningen föras såväl nationellt som i nära samverkan med övriga FN-medlemmar. Sverige bör verka för en fredligare värld bland annat genom att ansluta sig till FN-avtalet mot kärnvapen, fortsätta driva frågan om ansvarsutkrävande för folkmordet i Myanmar och bidra till moderniseringen av FN:s fredsarbete. Att Sverige i FN fortsätter att försvara det internationella systemet, stödja reformering av världsorganisationen och stå upp för mänskliga rättigheter är andra nödvändiga delar i en omvärldspolitik som har stabilitet som övergripande mål.

Sverige bör också genom större deltagande i FN:s fredsfrämjande insatser ge även ett säkerhetspolitiskt bidrag som komplement till det omfattande humanitära och rättighetsarbete som har gjort oss till en respekterad FN-medlem.

Annelie Börjesson
Ordförande i Svenska FN-förbundet

Läs artikeln i Aftonbladet.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Samarbete för en folklig röst i FN

18 april, 2019 / Världshorisont

Världens FN-förbund verkar tillsammans för att göra FN mer folkligt, öppet och transparent. Arbetet leds av FN-förbundens världsfederation WFUNA och dess generalsekreterare Bonian Golmohammadi.

Läs mer

Glokala test

17 april, 2019 / Glokala Sverige

Test

Läs mer

Fördjupad kunskap genom elevaktiviteter

17 april, 2019 / Världshorisont

39 gymnasieskolor i Sverige har certifierats till FN-skolor i samarbete med Svenska FN-förbundet. En av dessa är Högbersskolan i Tierp där elever engagera sig för globala frågor genom olika aktiviteter.

Läs mer

Tanzania skriver hållbar historia

17 april, 2019 / Blogg

I år är första gången som Tanzania presenterar sin rapport över implementeringen av de globala målen på FN:s högnivåmöte om Agenda 2030. Vår praktikant Jane-Ange är på plats under förberedelserna.

Läs mer

”Agenda 2030 är det viktigaste vi har”

16 april, 2019 / Världshorisont

Agenda 2030 blir allt viktigare när närmare en tredjedel av Sveriges kommuner har anslutit sig till Glokala Sverige i syfte att utbilda och engagera människor kring Agenda 2030 och de globala målen. 

Läs mer

Sök svensk säkerhetsrådsplats igen!

12 april, 2019 / Nyheter

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Sveriges plats i säkerhetsrådet 2017-2018. Sverige bör sikta på att åter finnas i FN:s säkerhetsråd redan i början av 2030-talet, säger Svenska FN-förbundet.

Läs mer

Ett viktigt första steg

11 april, 2019 / Blogg

Listan kan göras lång över hur minröjning är ett viktigt första steg och en förutsättning för att människor ska kunna leva i säkerhet. Vår ambassadör Sana reflekterar över minornas tysta hot.

Läs mer

FN-rapport som står på flickornas sida

10 april, 2019 / Blogg

En av årets viktigaste FN-rapporter, UNFPA:s befolkningsrapport, släpps i veckan. Petra Hallebrant bloggar om lanseringen i Stockholm.

Läs mer

Kvinnorna som röjer minor

09 april, 2019 / Nyheter

Gamla stereotypa könsroller bryts när de kvinnliga minröjarna blir allt fler. Nagorno-Karabach och Somalia är två exempel där kvinnorna gjort stor skillnad – både som minröjare och förebilder.

Läs mer