Folk och försvars rikskonferens 2018. Foto: Ulf Palm
14 januari, 2019 / Debattartiklar

Folk och Försvar: Svenska FN-soldater bra för global och nationell säkerhet

Sverige bör genom större deltagande i de fredsfrämjande insatserna ge även ett säkerhetspolitiskt bidrag till FN-arbetet, skriver Annelie Börjesson i Aftonbladet.

Sveriges militära försvar och hur vi skapar ett säkrare Sverige är två av dagens programpunkter vid Folk och Försvars rikskonferens som pågår i Sälen. Diskussionen måste röra också Sveriges medlemskap och engagemang i Förenta Nationerna – inklusive uppgiften att bidra med personal till FN:s fredsfrämjande insatser.

Under 2017 och 2018 har Sverige som medlem i FN:s säkerhetsråd kunnat påverka vår tids ödesfrågor och ta ansvar för internationell fred och säkerhet – och därmed stärka också vår egen säkerhet. Arbetet med svenska profilfrågor som konfliktförebyggande, kvinnors roll i fredsprocesser och öppenhet gentemot civilsamhället har lovordats i och utanför FN. Svenska initiativ i Syrien och Jemen har väckt hopp om lindring i två av världens största humanitära katastrofer. FN-chefen Guterres har framhållit Sveriges roll som brobyggare i ett splittrat råd och själv besökt Sverige vid två tillfällen, senast i december när parterna i Jemen-konflikten möttes i Rimbo.

En bred allmänhet har kunnat följa Sveriges rådsarbete och därigenom fått inblick i de utmaningar som FN har att hantera. För många har det blivit tydligt att även ett litet land kan göra skillnad tack vare genomtänkta förslag och hårt arbete. På ett område har dock Sverige halkat efter och det är deltagandet i internationella fredsfrämjande insatser.

Kampen mot den internationella terrorismen är en gemensam uppgift och i högsta grad även ett svenskt intresse. I FN:s fredsfrämjande insats i Mali finns 250 svenska soldater och dessutom sedan i höstas en svensk insatschef, Dennis Gyllensporre. Nyårshelgens massaker med 37 döda civila i norra Mali visar att behovet av fortsatt internationell närvaro i landet är stort. Även i andra konflikthärdar, som Demokratiska republiken Kongo, Sydsudan och Centralafrikanska republiken, är FN:s militära närvaro avgörande för att förhindra än större våldsutbrott. Ansvaret för att bemanna dessa insatser vilar på FN:s samtliga medlemmar.

I Sverige har de senaste årens försvars- och säkerhetspolitiska debatt närmast uteslutande fokuserat på den nationella försvarsförmågan. Också förra årets valrörelse visade bristande förmåga bland många politiker att se sambandet mellan internationell och nationell säkerhet. Överlag i samhället – och vanligtvis även vid Folk och Försvars rikskonferens – saknas en diskussion om det är rimligt att Sverige i snitt har färre än 400 soldater i utlandstjänst. Så litet har nämligen antalet varit under de senaste fem åren. Siffran ska jämföras med mellan 800 och 1 000 soldater under tidigare år.

Argumenten för att löpande ha fler svenska soldater i utlandstjänst är många: det upprätthåller vår försvarskapacitet, det möjliggör snabb respons på nya frågor om truppbidrag och det gör militäryrket mer attraktivt. Fler svenska kvinnor och män i FN-tjänst innebär vidare att insatserna vinner kompetens, materiella resurser och ett tydligare jämställdhetsperspektiv. Trots det redogjorde försvarsminister Peter Hultqvist i Ekot nyligen för en tydlig utveckling mot minskat internationellt engagemang. Hultqvist är inte ensam om att förorda en sådan inriktning vilket vittnar om att omställningen till fokus på nationellt försvar på internationella insatsers bekostnad har drivits för långt.

Svensk säkerhetspolitik måste även i fortsättningen föras såväl nationellt som i nära samverkan med övriga FN-medlemmar. Sverige bör verka för en fredligare värld bland annat genom att ansluta sig till FN-avtalet mot kärnvapen, fortsätta driva frågan om ansvarsutkrävande för folkmordet i Myanmar och bidra till moderniseringen av FN:s fredsarbete. Att Sverige i FN fortsätter att försvara det internationella systemet, stödja reformering av världsorganisationen och stå upp för mänskliga rättigheter är andra nödvändiga delar i en omvärldspolitik som har stabilitet som övergripande mål.

Sverige bör också genom större deltagande i FN:s fredsfrämjande insatser ge även ett säkerhetspolitiskt bidrag som komplement till det omfattande humanitära och rättighetsarbete som har gjort oss till en respekterad FN-medlem.

Annelie Börjesson
Ordförande i Svenska FN-förbundet

Läs artikeln i Aftonbladet.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Situationen i Nagorno-Karabach

23 september, 2022 / Nyheter

Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan om landområdet Nagorno-Karabach har åter blossat upp. Vi redogör för den senaste tidens utveckling och FN:s och omvärldens agerande.

Läs mer

”Låt inte kärnvapen användas i våra namn”

23 september, 2022 / Debattartiklar

Ett Nato-medlemskap innebär att Sverige kan komma att delta i Natos planeringsgrupp för kärnvapenfrågor. Skulle Nato besluta om en kärnvapenattack blir Sverige medskyldigt till hundratusentals människors död och lidande, skriver Svenska FN-förbundet tillsammans med representanter för flera fredsorganisationer.

Läs mer

Tre röster om ”Our common agenda”

21 september, 2022 / Världshorisont

FN-chefens rapport ”Our common agenda” innehåller mängder med idéer och förslag som rör FN-samarbetet och världssamfundets förmåga att möta vår tids stora utmaningar. Hur ska man se på rapporten och vad är viktigast i den? Anna Karin Eneström, Sveriges FN-ambassadör, Albin Oskarsson, ordförande i Göteborgs FN-förening, samt Ulrika Modéer, chef inom FN:s utvecklingsprogram UNDP, svarar här på Världshorisonts frågor.

Läs mer

Klaudia från Malmö får pris som Årets FN-ungdom

20 september, 2022 / Pressmeddelanden

Klaudia Zielinska, aktiv i Malmö FN-förening, tog i lördags emot Svenska FN-förbundets utmärkelse Årets FN-ungdom vid förbundets inspirationshelg i Skåne.

Läs mer

Håll löftena om FN och biståndet!

16 september, 2022 / Nyheter

Oavsett hur regeringsförhandlingarna faller ut måste riksdagens partier stå fast vid sina löften om stöd för FN och det bistånd som möjliggör bättre levnadsvillkor för miljoner människor, säger Svenska FN-förbundet efter att rösterna i valet 2022 räknats.

Läs mer

Världen brinner – men det återspeglas inte i valrörelsen

08 september, 2022 / Debattartiklar

Den som vill motverka höga el- och matpriser, rädda klimatet och förebygga nya flyktingkatastrofer måste förstå hur världen hänger samman – och ge sitt stöd till det långsiktiga gemensamma arbetet för en bättre värld. Ändå saknas de internationella frågorna i årets valrörelse, skriver FN:s tidigare vice generalsekreterare Jan Eliasson och Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson i Dagens industri.

Läs mer

Rösterna du inte hör i valrörelsen

06 september, 2022 / Debattartiklar

Att minska satsningar på barns utbildning, tillgång till rent vatten, kvinnors rättigheter och klimatet leder till fler kriser och konflikter, skriver medlemmar i plattformen Concord i en debattartikel.

Läs mer

FN: Människorättsbrott mot uigurer i Kina

02 september, 2022 / Nyheter

En rapport från FN:s kontor för mänskliga rättigheter pekar på allvarliga övergrepp mot uigurer och andra minoriteter i provinsen Xinjiang i Kina och efterlyser åtgärder. Den kinesiska regeringen måste följa FN:s rekommendationer, säger Svenska FN-förbundet.

Läs mer

”Det är viktigt att de lokala politikerna börjar prata om FN” 

31 augusti, 2022 / Nyheter

Albin Oskarsson, ordförande i Göteborgs FN-förening, har besökt valstugorna för att fråga de lokala politikerna hur de ser på FN och det globala samarbetet.

Läs mer