I en artikel i Aftonbladet kräver FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic och förbundets goodwillambassadör Jason ”Timbuktu” Diakité mer kraftfulla åtgärder mot hatbrott.
Över 6 000 hatbrott anmäls i Sverige enligt den senaste tillgängliga statistiken som gäller för 2014. Det innebär att sjutton personer attackeras varje dag på grund av sin religion, etnicitet, sexuella läggning eller liknande. Så ska det inte behöva vara.
Det är värt att notera att mer än hälften av de anmälda hatbrotten, 69 procent, har rasistiskt motiv. Av dessa utgör afrofobiska och antiromska brott en stor och ökande andel. Ett av tio anmälda hatbrott rör sexuell läggning. Också antireligiösa brott – islamofobiska, antisemitiska och kristofobiska – sticker ut i statistiken.
Under flera år har Brottsförebyggande rådet, BRÅ, rapporterat mellan 5 000 och 6 000 anmälda hatbrott och nu ses en viss ökning. Ett problem är att mycket få anmälningar leder till åtal och i princip inga åtal leder till fällande dom. Det minskar förtroendet för de rättsvårdande myndigheterna och viljan att anmäla. Det finns anledning att tro att mörkertalet är stort.
Sverige har ganska långtgående lagstiftning mot hatbrott, vilket också regeringen ofta framhåller när FN framför återkommande kritik och efterlyser agerande. Men ett reellt skydd mot hatbrott kräver att lagstiftningen också tillämpas. Vi föreslår följande åtgärder:
Fler hatbrottsgrupper. Polisen i Stockholm, Göteborg och Malmö har särskilda grupper som hanterar hatbrott. De gör ett viktigt arbete och bör få efterföljare i hela landet.
Utbilda åklagare och domare. Större kunskap i hela rättskedjan och en gemensam syn på hatbrott skulle kunna bidra till mer effektiv rättsskipning.
Prioritera hatbrott. I regleringsbrevet för Polisen var hatbrott tidigare ett prioriterat brott men det ändrades 2008. Regeringen måste åter understryka vikten av att arbeta med frågorna.
Stoppa olagliga demonstrationer. Rasistiska organisationer sprider sina budskap på gator och torg, särskilt när det är valår i Sverige. Centralisera tillståndsgivningen, följ demonstrationer på nära håll och avbryt dem när det är påkallat enligt hetslagstiftningen.
Agera mot hatbrott på nätet. Internet används för spridning av rasistisk propaganda. 2014 noterades 368 anmälda fall av rasistiska hatbrott på internet trots att bloggar, chattar eller öppna Facebook-konton inte får innehålla uppenbar uppvigling eller hets mot folkgrupp.
Den som har utsatts för rasism bär alltid med sig kränkningen. Det skapar misstanke och vaksamhet hosden som drabbats. Därför är det viktigt att samhället tar parti för den som är i en orättvis situation.
I dag på FN:s internationella dag mot rasism överlämnar Svenska FN-förbundet ett upprop till regeringen. Över hela Sverige har människor ställt sig bakom kravet på hårdare tag mot hatbrott. Deras budskap är tydligt: politiker och myndigheter måste agera.
Sverige ska vara ett land där alla människors lika värde och rättigheter respekteras. Hatbrott är ett hot mot demokratin och det öppna samhället. Därför måste Sveriges regering ta krafttag mot hatbrott, stoppa rasistiska handlingar och se till att hela rättsväsendet får kunskap om hur hatbrott ska bekämpas.
Foto: Johan Bodin/Mikael Rosenberg
09 december, 2023 / Nyheter
Trots enormt lidande i Gaza stoppades ett förslag om humanitär vapenvila i säkerhetsrådet på fredagen. Att rådet därmed går emot FN-chefens initiativ i frågan är olyckligt, säger FN-förbundet.
Läs mer08 december, 2023 / Nyheter
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år den 10 december 2023. I en orolig värld måste vi alla stå upp för våra rättigheter, skriver Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson och företrädare för FN-rörelsen i hela landet.
07 december, 2023 / Världshorisont
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år i december 2023. Mot bakgrund av oron i världen är den högst aktuell. Ursprungstanken bakom dokumentet är att förhindra att kriser och konflikter uppstår.
Läs mer05 december, 2023 / Nyheter
36 år som ordförande och desto fler som engagerad medmänniska och förespråkare för FN:s kärnfrågor. Gunilla Grunditz från Varberg är Årets FN-supporter och hon menar att vägen framåt kräver samarbete och engagemang.
Läs mer01 december, 2023 / Världshorisont
Internationella brottmålsdomstolen ICC får allt större betydelse när det gäller att pröva och döma individer vid grova kränkningar mot mänskliga rättigheter och humanitär rätt.
Läs mer29 november, 2023 / Nyheter
Tusentals människor har dödats i Hamas terrorattack den 7 oktober och Israels vedergällningskrig. Vapenvilan ger FN möjlighet att bistå skadade och behövande med humanitär hjälp.
Läs mer24 november, 2023 / Världshorisont
Flickor och kvinnor är särskilt utsatta i samband med kriser och konflikter. UNFPA, FN:s befolkningsfond, förklarar varför.
Läs mer22 november, 2023 / Nyheter
Talet om ökat svenskt stöd till Ukraina måste bli verklighet och alla kan göra en insats, säger Peter Ingvarsson i aktionsgruppen Ryssland ut ur Ukraina. Möt Årets FN-vän och läs om hur du kan engagera dig för Ukraina!
Läs mer21 november, 2023 / Världshorisont
Sima Mirzaei förlorade sju familjemedlemmar 1988 när den iranska regimen avrättade tusentals politiska fångar. Allt hon önskar idag är att de ansvariga ska ställas inför rätta.
Läs mer
