Koll & kommentar
21 mars, 2016 / Debattartiklar

Kraftigare åtgärder mot hatbrott

I en artikel i Aftonbladet kräver FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic och förbundets goodwillambassadör Jason ”Timbuktu” Diakité mer kraftfulla åtgärder mot hatbrott.

Över 6 000 hatbrott anmäls i Sverige enligt den senaste tillgängliga statistiken som gäller för 2014. Det innebär att sjutton personer attackeras varje dag på grund av sin religion, etnicitet, sexuella läggning eller liknande. Så ska det inte behöva vara.

Det är värt att notera att mer än hälften av de anmälda hatbrotten, 69 procent, har rasistiskt motiv. Av dessa utgör afrofobiska och antiromska brott en stor och ökande andel. Ett av tio anmälda hatbrott rör sexuell läggning. Också antireligiösa brott – islamofobiska, antisemitiska och kristofobiska – sticker ut i statistiken.

Under flera år har Brottsförebyggande rådet, BRÅ, rapporterat mellan 5 000 och 6 000 anmälda hatbrott och nu ses en viss ökning. Ett problem är att mycket få anmälningar leder till åtal och i princip inga åtal leder till fällande dom. Det minskar förtroendet för de rättsvårdande myndigheterna och viljan att anmäla. Det finns anledning att tro att mörkertalet är stort.

Sverige har ganska långtgående lagstiftning mot hatbrott, vilket också regeringen ofta framhåller när FN framför återkommande kritik och efterlyser agerande. Men ett reellt skydd mot hatbrott kräver att lagstiftningen också tillämpas. Vi föreslår följande åtgärder:

Fler hatbrottsgrupper. Polisen i Stockholm, Göteborg och Malmö har särskilda grupper som hanterar hatbrott. De gör ett viktigt arbete och bör få efterföljare i hela landet.

Utbilda åklagare och domare. Större kunskap i hela rättskedjan och en gemensam syn på hatbrott skulle kunna bidra till mer effektiv rättsskipning.

Prioritera hatbrott. I regleringsbrevet för Polisen var hatbrott tidigare ett prioriterat brott men det ändrades 2008. Regeringen måste åter understryka vikten av att arbeta med frågorna.

Stoppa olagliga demonstrationer. Rasistiska organisationer sprider sina budskap på gator och torg, särskilt när det är valår i Sverige. Centralisera tillståndsgivningen, följ demonstrationer på nära håll och avbryt dem när det är påkallat enligt hetslagstiftningen.

Agera mot hatbrott på nätet. Internet används för spridning av rasistisk propaganda. 2014 noterades 368 anmälda fall av rasistiska hatbrott på internet trots att bloggar, chattar eller öppna Facebook-konton inte får innehålla uppenbar uppvigling eller hets mot folkgrupp.

Den som har utsatts för rasism bär alltid med sig kränkningen. Det skapar misstanke och vaksamhet hosden som drabbats. Därför är det viktigt att samhället tar parti för den som är i en orättvis situation.

I dag på FN:s internationella dag mot rasism överlämnar Svenska FN-förbundet ett upprop till regeringen. Över hela Sverige har människor ställt sig bakom kravet på hårdare tag mot hatbrott. Deras budskap är tydligt: politiker och myndigheter måste agera.

Sverige ska vara ett land där alla människors lika värde och rättigheter respekteras. Hatbrott är ett hot mot demokratin och det öppna samhället. Därför måste Sveriges regering ta krafttag mot hatbrott, stoppa rasistiska handlingar och se till att hela rättsväsendet får kunskap om hur hatbrott ska bekämpas.

 

Foto: Johan Bodin/Mikael Rosenberg

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Sanktioner ska riktas mot förbrytare – inte mot domstolar

07 februari, 2025 / Nyheter

Oacceptabelt och skamlöst – FN-förbundets generalsekreterare Jens Petersson kommenterar Donald Trumps sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen. Vita huset meddelade på torsdagen att USA:s president Donald Trump har utfärdat ett dekret om

Läs mer

Trettio år efter Peking: Flickors rättigheter i fokus

04 februari, 2025 / Nyheter

FN:s kvinnokommission inleder den 10 februari sitt årliga möte i New York. Inför mötet lanserar FN-förbundet vårens aktions- och engagemangspaket för flickor.

Läs mer

Försvara ICC mot hoten från USA

07 januari, 2025 / Nyheter

Hoten om nya amerikanska sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen måste bemötas av de 125 statsparterna till domstolen, skriver Jens Petersson, generalsekreterare i Svenska FN-förbundet.

Läs mer

Unga kräver upptrappat klimatarbete

16 december, 2024 / Världshorisont

Nordiska och baltiska ungdomar har mejslat fram ett policydokument med skarpa krav inför årets klimatmöte COP 29. Under en workshop i september samlades Svenska FN-förbundets ungdomsambassadörer, ungdomsmedlemmar från de finska

Läs mer

”Vi måste slåss för den goda saken”

12 december, 2024 / Nyheter

Efter 48 år som hjälparbetare inom mänskliga rättigheter och fredsarbete har Jan Egeland ett generationsperspektiv på global utveckling. Norwegian Refugee Council:s (NRC) generalsekreterare Jan Egeland är en av årets Dag

Läs mer

Framsteg trots motgångar: Hasnas kamp mot barnäktenskap och könsstympning

12 december, 2024 / Nyheter

Hasna Inahaba Abdu tillträdde rollen som chef för Abala-distriktets kontor för kvinnor och ungdomsfrågor i Afar-regionen i norra Etiopien för fyra år sedan, mitt under covid-19-pandemin. Hon beskriver sin arbetsresa

Läs mer

Juridiken kan arbeta för miljön

06 december, 2024 / Nyheter

Kan klimatarbetet få kraft av rättsväsendet? Kan vi lära av tidigare internationella succéer inom miljöområdet? Ja, det tror Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Under de senaste åren

Läs mer

Folkvalda deltar i kamp för rättvisa

05 december, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet förde under våren samman svenska riksdagsledamöter med ordföranden för statspartsmötet till ICC, finskan Päivi Kaukoranta. Också i omvärlden finns folkvalda som intresserar dig för domstolen och dess arbete.

Läs mer

Domstol i behov av stöd

04 december, 2024 / Nyheter

Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) utreder de värsta krigsbrotten och är flera mäktiga ledare på spåren. Samtidigt utsätts domstolen och den globala rättsskipningen för återkommande hot. Flera utmaningar stod på

Läs mer