Ett splittrat säkerhetsråd måste samlas på nytt för att hantera konflikter, humanitära katastrofer och flyktingkriser, skriver Aleksander Gabelic i FN-förbundets sommarartikel.

Samarbetet i Förenta Nationerna har under Sveriges första halvår som medlem i säkerhetsrådet präglats av en rad svårigheter. USA:s president Donald Trump har utmanat omvärlden med hot om bidragsnedskärningar och en motvillig inställning till världsorganisationen. Det mest konkreta exemplet hittills är återinförandet av den så kallade Mexico City-policyn som förbjuder bidrag till organisationer som informerar om abort. Nyligen fick också USA säkerhetsrådet att minska anslagen till FN:s fredsfrämjande vilket främst drabbar insatserna i Demokratiska republiken Kongo och Sudan.

Bland andra utmaningar är låsningen i Syrienkonflikten den mest tydliga. Ryssland och Kina har länge motsatt sig kraftfulla åtgärder från världssamfundet. Resultatet känner vi alltför väl i form av utbredd extremism, världens största humanitära katastrof och flyktingar i miljontal. När både regeringsarméer och terrororganisationer gör sig skyldiga till återkommande krigsbrott måste omvärlden agera mycket tydligare än hittills.

Sverige tog med sig frågor som konfliktförebyggande, jämställdhet och ett mer öppet FN in i säkerhetsrådet. Regeringen har förtjänstfullt rapporterat om arbetet i rådet dit man bland annat inbjudit kvinnoorganisationer och andra företrädare för civilsamhället. Kvarstår gör uppgiften att på allvar utmana stormakterna och deras agerande i de väpnade konflikterna, de humanitära kriserna och flyktingarbetet. Kanske kan konflikten i Jemen, där Sverige har startat ett humanitärt initiativ, vara en ingång? Vid sidan av rådsarbetet har uppmärksamhet riktats mot det olyckliga valet av Saudiarabien till FN:s kvinnokommission. FN-förbundet hör till dem som har kritiserat valet och efterlyst mer öppenhet när nyckelpositioner ska tillsättas.

FN-chefen António Guterres har sedan sitt tillträde tagit en rad goda initiativ som tillsättandet av kvinnor på en rad höga poster samt skärpta åtgärder mot sexuella övergrepp som begås av FN-soldater. Det återstår att se om den nye generalsekreteraren och tidigare chefen för FN:s flyktingorganisation kan förmå medlemsländerna att ta gemensamt ansvar för världens rekordmånga flyktingar. Framför allt måste Guterres samla ett allt mer splittrat säkerhetsråd kring orsakerna till humanitära kriser och flyktingskap.

Att handlingsförlamningen i FN kan brytas visar utvecklingsarbetet inom Agenda 2030 som går vidare med ett högnivåmöte i New York under sommaren. Sverige hör till de länder som stödjer generalsekreteraren i hans arbete men ingen FN-medlem kan ensam åstadkomma förändringar. Den svenska regeringen måste vända sig till andra länder, arbeta ihärdigt och inte ge upp trots de svårigheter som finns. Ett förnyat åtagande från alla medlemsländer är avgörande för ett mer handlingskraftigt FN.

Den här artikeln är publicerad i Dala-Demokraten.