fbpx
12 januari, 2018 / Debattartiklar

FN-politik för mänsklig säkerhet stärker Sveriges nationella säkerhet

Trots att Sverige sitter i FN:s säkerhetsråd och trots att global säkerhet är en förutsättning för nationell säkerhet saknas FN-perspektivet när Folk och Försvar håller rikskonferens, skriver Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic på SVT Opinion.

Hot om kärnvapenkrig på Koreahalvön, rekordmånga döda i krigets Syrien och nytt bränsle på den redan explosiva Israel-Palestina-konflikten gjorde världen till en farligare plats under 2017. När Folk och Försvars rikskonferens startar i helgen har Sverige för första gången på tjugo år en plats i FN:s säkerhetsråd och därmed en unik möjlighet att påverka. Trots det saknas FN-perspektivet i programmet för rikskonferensen som i stället har tydlig Nato- och EU-profil.

Sverige har under sitt första år som rådsmedlem bland annat tagit humanitära initiativ i Syrien och Jemen, varit en röst för förtryckta i Palestina och framhållit kvinnors roll i fredsarbetet. Svenska kvinnor och män deltar i en viktig FN-insats i Mali. Det oroliga världsläget är skäl för ytterligare stärkt agerande under 2018 – vilket också gynnar Sveriges nationella säkerhet.

Efter misslyckandet att hantera konflikterna i Rwanda, Demokratiska republiken Kongo och på Balkan under 1990-talet fick världen en folkrättslig princip som kallas skyldighet att skydda. Enligt den ska FN:s medlemsländer agera mot folkmord, krigsbrott, etnisk rensning eller brott mot mänskligheten när länders ledare inte klarar att skydda sin befolkning eller själva gör sig skyldiga till förbrytelser. Principen tillämpades i Libyen 2011 när FN i samråd med Arabförbundet stoppade regimledda angrepp mot civilbefolkningen. Sverige deltog i insatsen med flygspaning.

Civila i konflikter behöver även i dag omvärldens skydd om vi ska motverka massdöd, humanitära kriser och fortsatt flyktingskap. Principen skyldighet att skydda måste användas trots att den ifrågasätts av länder som har ett egenintresse av att inte granskas. Sveriges regering bör under sitt andra och avslutande år som säkerhetsrådsmedlem verka för principen på samma vis som den driver andra så kallade motvindsfrågor. För en sådan linje finns starkt stöd från engagerade och aktiva i den svenska FN-rörelsen, inte minst unga. FN-förbundet krävde också nyligen tillsammans med den internationella koalitionen för skyldighet att skydda FN-sanktioner och vapenembargo mot Myanmar efter fördrivningen av över en halv miljon rohingyer.

Säkerhetsrådsplatsen är en fortsättning på mångårigt svenskt FN-engagemang – och en investering även i Sveriges säkerhet. Som rådsmedlem ska Sverige stödja kampen för mänskliga rättigheter i andra länder, bidra med fler svenska FN-soldater och kräva att FN agerar kraftfullt när situationen i Syrien, Myanmar eller Demokratiska republiken Kongo kräver det.

Med ett år kvar av rådsmedlemskapet finns nu tillfälle för regeringen att i världens enda sant globala säkerhetsorganisation göra verklig skillnad i arbetet mot flyktingkatastrofer, kapprustning och internationell terrorism – och för mänsklig säkerhet i väpnade konflikter. Dessa och andra FN-frågor påverkar i allra högsta grad 10 miljoner svenskar. De måste diskuteras, debatteras och hållas ständigt levande – också vid årets rikskonferens i Sälen.

Läs artikeln på SVT:s webbplats.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Barns och ungas inflytande måste öka i alla frågor

05 juni, 2023 / Världshorisont

I flera uppmärksammade fall de senaste åren har barn ställt stater till svars för att de inte agerat tillräckligt för att bromsa klimatförändringarna. FN:s barnfond Unicef följer utvecklingen.

Läs mer

Nytt samarbete med FN-förbundet i Albanien

24 maj, 2023 / Nyheter

En delegation från Albaniens FN-förbund besökte i veckan Svenska FN-förbundets kansli i Stockholm för att signera ett samarbetsavtal mellan organisationerna. Svenska FN-förbundets internationella programansvariga, Mikaela Engwall, berättar om det nya partnerskapet.

Läs mer

FN-hjälp mot alla odds

16 maj, 2023 / Nyheter

I Afghanistan har talibanstyret förbjudit kvinnor att arbeta i internationella hjälpinsatser. Beslutet innebär ytterligare inskränkningar av kvinnors rättigheter i landet. Läs om hur FN bedriver humanitär verksamhet i en av världens svåraste situationer.

Läs mer

Unga i FN vill ha färre tal och mer dialog

11 maj, 2023 / Världshorisont

Dagens unga är morgondagens beslutsfattare. I rapporten ”Our common agenda” lyfter FN:s generalsekreterare António Guterres fram vikten av att lyssna till, och arbeta med, unga. Men hur väl är FN rustat för att låta unga tar mer plats i rummet? Och blir de lyssnade till?

Läs mer

Öppet brev till Sveriges statsminister

02 maj, 2023 / Nyheter

Omkring 40 organisationer skriver ett öppet brev till statsminister Ulf Kristersson om framtiden för Institutet för mänskliga rättigheter. Läs brevet här!

Läs mer

Glokala Sverige avslutades 30 april

02 maj, 2023 / Nyheter

Den 30 april 2023 avslutades samverkansprojektet Glokala Sverige. Samtliga 21 regioner och 189 kommuner deltog i projektet vid nedläggningen. Kommunikations- och utbildningsprojektet Glokala Sverige har pågått sedan 2018 med finansiering

Läs mer

Edik kämpar för ett demokratiskt samhälle 

30 april, 2023 / Världshorisont

20-årige Edik Kamalian är engagerad i det georgiska FN-förbundet UNAG. Han är en av många unga georgier som i mars i år tillsammans genom omfattande protester lyckades stoppa en lag som skulle ha fört landet i auktoritär riktning. 

Läs mer

Mänskliga rättigheter i föränderliga tider

28 april, 2023 / Blogg

Det är på många sätt en besynnerlig tid vi lever i. De snabba svängningarna i politiken och i världen är något vi alla märker av på olika sätt. Ett område som utmanas är mänskliga rättigheter.

Läs mer

Ny rapport: Arbetsgrupp presenterar förslag för stärkt FN-samarbete

19 april, 2023 / Nyheter

Världens länder behöver agera på sex områden för att stärka det globala samarbetet. Det säger en rådgivande högnivågrupp under ledning av Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven och Liberias tidigare president Ellen Johnson Sirleaf.

Läs mer