Coronapandemin gör att ytterligare två miljoner flickor riskerar att utsättas för kvinnlig könsstympning. FN är beroende av fortsatt stöd för att kunna bekämpa skadliga traditioner som drabbar flickor och kvinnor, skriver Annelie Börjesson på sajten Mänsklig Säkerhet.

Just nu står två föräldrar i Skövde inför rätta för att ha låtit könsstympa sina döttrar. Det påminner oss om att det globala problemet könsstympning finns också i Sverige. Över 200 miljoner flickor och kvinnor i hela världen har utsatts för övergreppet. Traditionen är vanligast i ett 30-tal länder i Västafrika, på Afrikas horn och i Mellanöstern och Asien men har också genom den internationella migrationen spridits över världen. I Sverige beräknas 38 000 kvinnor leva med sviterna av de brutala övergreppen.

FN:s befolkningsfond UNFPA bedriver verksamhet mot kvinnlig könsstympning i 17 länder i Afrika. De senaste decenniernas arbete har varit framgångsrikt. Över 350 000 flickor undgick övergreppet mellan 2018 och 2020. För flickor mellan 15 och 19 år är risken att utsättas en tredjedel mindre än för 30 år sedan.

Coronapandemin har dock inneburit nya utmaningar. FN-studier i en rad afrikanska länder visar att ökad fattigdom, stängda skolor, social isolering och att färre kvinnor på sikt får tillgång till utbildning leder till att den positiva utvecklingen riskerar att brytas.

I pandemins spår larmar FN om behovet att möta dessa utmaningar. Ytterligare 2,4 miljarder dollar behövs för att utrota traditionen senast år 2030. Utan detta stöd beräknas 2 miljoner ytterligare fall av könsstympning under de kommande åren. Till det kommer miljontals ytterligare barnäktenskap, mer våld i hemmet och oönskade graviditeter.

Könsstympning är ett av många uttryck för att kvinnors rättigheter kränks

Kvinnlig könsstympning är ett övergrepp som fråntar flickor rätten att själva bestämma över sina liv och kroppar och håller dem kvar i fattigdom. Den skadliga traditionen kränker inte bara flickors och kvinnors mänskliga rättigheter, utan hämmar också samhällsutvecklingen och försvårar fattigdomsbekämpning.

Svenska FN-förbundet stödjer UNFPA:s arbete för att stoppa kvinnlig könsstympning i regionen Afar i norra Etiopien, där 92 procent av flickor och kvinnor mellan 15 och 49 år har utsatts för könsstympning.

Hela samhällen behöver involveras i arbetet mot könsstympning

För att stoppa könsstympning måste kunskapen öka och därmed hela samhället involveras. Därför utbildar UNFPA klanledare, religiösa företrädare och andra nyckelpersoner om de skadliga traditionerna. Även sjukhus och kvinnokliniker får ta del av material och annat stöd. Arbetet fokuserar på kvinnor och flickor och även män och pojkar. I projektet skapas stödgrupper för flickor och kvinnor som får chansen att tala öppet om sina problem. Det minskar i sin tur stigmatisering och tabu som omger ämnet.

Könsstympning är rotad i skev maktfördelning, inte i religion

Könsstympning är en flertusenårig tradition som lever vidare ännu i våra dagar. Traditionen vilar inte på religiös grund utan är förknippad med fattigdom, bristande utbildning, kulturella och sociala normer och skev maktfördelning.

Vi måste göra vårt yttersta för att den ska upphöra – och arbetet måste påskyndas om vi ska nå målet i Agenda 2030 att avskaffa barnäktenskap, kvinnlig könsstympning och andra skadliga traditioner senast år 2030.

Som annat långsiktigt utvecklingsarbete finansieras FN:s arbete mot kvinnlig könsstympning av frivilliga bidrag från enskilda, organisationer, företag och regeringar. När biståndet ifrågasätts även i rika länder och ekonomier krymper får det direkt följd för FN:s möjligheter att hjälpa världens utsatta. Det ökar i sin tur fattigdomen, underblåser konflikt och driver allt fler på flykt.

Sverige måste fortsätta att föregå med gott exempel och ha en ledande roll i arbetet för världens flickor och kvinnor. Genom att fortsätta ge bidrag till UNFPA och driva frågorna inom både FN och EU kan faktisk skillnad göras.

FN-stödet bidrar till en mer trygg, hållbar och rättvis värld vilket främjar säkerheten för alla – inklusive Sverige.
Flickors rättigheter är mänskliga rättigheter. Den som bryr sig om dessa rättigheter måste också tala klarspråk om kvinnlig könsstympning. Att inte möjliggöra för kvinnor och flickor att bestämma över sina egna kroppar och liv är att döma miljoner människor till ett liv i ofrihet – nu och i framtiden.

Annelie Börjesson
Ordförande i Svenska FN-förbundet

Läs artikeln på Mänsklig Säkerhet