Sverige måste bidra med en aktiv FN-politik även efter säkerhetsrådsplatsen och efter att en ny regering har kommit på plats, skriver Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson i Omvärlden inför generalförsamlingens öppnande.

Förra veckans syriska och ryska flygbombningar mot Idlib-provinsen hotar 3 miljoner människor och kan leda till ännu en humanitär katastrof i det krigsdrabbade landet. Attackerna hänger som ett mörkt moln över öppnandet av FN:s generalförsamling i New York i dag.

Årets möte i FN-högkvarteret är det 73:e i ordningen. Utvecklingen i Syrien är inte det enda som oroar. Konflikter leder till att hungern i världen nu ökar efter flera års nedgång. Samtidigt står rättigheter, inte minst för världens flickor och kvinnor, under hot. Ett annat orosmoment är klimatförändringarna och dess följder för människor och miljö.

Trots detta finns ljusglimtar. Efter flera års konflikt slöts i förra veckan ett fredsavtal i FN:s nyaste medlemsstat Sydsudan. Passande nog hålls i generalförsamlingen i nästa vecka ett högnivåmöte om fredsarbete i Nelson Mandelas anda. Hundratals miljoner fler kan trots allt äta sig mätta jämfört med för bara femton år sedan. Bättre tillgång till vatten, sanitet och skolgång är andra framsteg som inte alltid får uppmärksamhet. Utvecklingsfrågorna får utrymme under generalförsamlingens öppnande genom bland annat en regeringskonferens om kampen mot världens mest smittsamma infektionssjukdom, tbc.

Arbetet för en bättre värld är FN:s övergripande uppgift. Temat för årets generalförsamling är att göra FN relevant för alla. Det är en bra ambition i en tid då FN-organisationen ifrågasätts på flera håll. FN kan aldrig bli mer än en spegling av världen som den ser ut och därför har medlemmarna ett stort ansvar att samverka konstruktivt både i och utanför världsorganisationen.

Att även små länder kan göra avtryck i FN-arbetet visar Sveriges två år i säkerhetsråd. Regeringen har drivit profilfrågor som konfliktförebyggande, kvinnors situation i konflikt och roll i konfliktlösning samt ökad öppenhet med bland annat kontakt med civilsamhället.

Sverige bidrar både finansiellt och med personal i FN-arbetet. På hemmaplan finns engagemang, kunskap och aktivism för FN-frågorna. En aktiv svensk FN-politik måste vara ledstjärnan också efter att det svenska rådsmedlemskapet upphört vid årsskiftet och en ny regering har kommit på plats.

FN-chefen António Guterres har sjösatt en ambitiös reformagenda som behöver medlemmarnas stöd. Arbetet för ett mer effektivt och öppet FN, bättre samordning av Agenda 2030-arbetet på landnivå, en ny säkerhetsstruktur och kampen mot sexuella övergrepp är viktiga byggstenar för ett bättre och starkare FN. Det måste kompletteras av mer aktiva insatser för att hantera de stora konflikterna, de humanitära kriserna och flyktingströmmarna.

Öppnandet av FN:s generalförsamling är en temperaturmätare på tillståndet i världen, i FN:s medlemsländer och hos deras ledare. Trenden att USA och Ryssland fjärmar sig från delar av FN-samarbetet måste brytas. Förhoppningsvis kan de kommande två veckorna ge några bidrag i det nödvändiga arbetet för att stoppa splittringen och stärka FN-samarbetet till gagn för oss, de Förenade Nationernas folk.

Läs artikeln på Omvärlden.se.