När vi landade i Tbilisi i början av september var staden redan fylld av valaffischer. Georgiens sjunde presidentval sedan självständigheten från Sovjetunionen närmar sig. Förra året ändrades konstitutionen och framtida presidenter kommer att utses av elektorskollegiet. Höstens val blir därmed det sista direkta presidentvalet. Det är en spännande tid att vara i Georgien, där vi gör praktik på det georgiska FN-förbundet, UNAG.

När vi frågar våra nyfunna georgiska vänner vem de tror kommer bli vald blir svaret att de inte har någon aning. Landets nuvarande president Giorgi Margvelashvili ställer inte upp i valet som hålls den 28 oktober. Hans parti, Georgisk dröm, nominerar heller ingen ny kandidat och någon självklar efterträdare finns inte.

I mitten av september deltog vi på en konferens där Margvelashvili talade. Han berättade då om frustrationen över att konstitutionen ständigt förändras, vilket gör det svårt att få grepp om presidentrollen. Enligt Margvelashvili är hans beslut att inte ställa upp i valet tänkt att skapa en rättvis spelplan där oppositionen har möjlighet att förena sig kring gemensamma värden.

När vi berättar om det svenska valet och förklarar att vi förtidsröstade blir vissa imponerade av det svenska röstningssystemet. Andra konstaterar att ett liknande system inte skulle fungera i dagens Georgien då det demokratiska systemet är ungt och många har låg tilltro till institutionerna. På grund av detta är röstningsproceduren i Georgien förhållandevis komplicerad. Den georgiska befolkningen har bara möjlighet att rösta i den stad där de är registrerade, vilket skapar problem för hundratusentals personer som bor och arbetar på annan ort. Många har inte möjlighet att åka till staden där de är registrerade enbart för att rösta. Det omständliga systemet kan göra att folk inte prioriterar att rösta, särskilt om de inte anser sig ha en förtroendeingivande kandidat som representerar deras intressen. Vid det senaste presidentvalet år 2013 röstade knappt hälften av alla röstberättigade. Mycket pekar på att valdeltagandet kommer att bli lågt även i år.

Med tanke på den politiska situationen i Georgien är UNAG:s projekt Fostering Inclusive Democracy fortsatt viktigt. Fokus ligger på att främja en inkluderande demokrati, ett starkare civilsamhälle och ett ökat politiskt engagemang hos ungdomar. Projektet ger unga georgier möjlighet att delta i bland annat seminarier, utbildningar och läger. De kan även söka stipendium för att driva egna projekt om frågor de själva brinner för. På så sätt arbetar UNAG för långsiktig och hållbar politisk förändring genom att engagera den yngre generationen.

På kortare sikt är det som sagt snart val. Visserligen innebär förändringarna i konstitutionen ett maktskifte som minskar presidentens betydelse ytterligare, men det ska ändå bli spännande att följa valet på plats!

Emelie Wendesten och Anna Foucard
Internationella praktikanter i Georgien