FN-förbundet arrangerade två välbesökta seminarier på MR-dagarna i Göteborg som i år gick under temat ”Tillsammans mot rasism – agera för allas lika värde lokalt och globalt”.
Seminariets panellister: ordföranden för Kommissionen mot antiziganism Thomas Hammarberg, statssekreteraren på Kulturdepartementet Per Olsson Fridh, MR-konsulten Elisabeth Abiri, Morten Kjaerum från Raoul Wallenberginstitutet samt Aleksander Gabelic, ordförande för FN-förbundet
Regeringen har tidigare i år beslutat att inrätta en institution för mänskliga rättigheter (MR) i Sverige, något som FN och Svenska FN-förbundet verkat för i många år. En hel del frågetecken kvarstår dock kring utformningen av en sådan institution. Klart är att den ska ligga under riksdagen.
Ett ämne som diskuterades var att det i årets budget inte finns några medel avsatta till att inrätta en MR-institution vilket statssekreteraren menade beror på att kravet på oberoende gör att riksdagen först måste besluta om dess utformning. Först därefter kan frågan om finansiella medel tas upp i regeringen. Vidare betonade Thomas Hammarberg vikten av att institutionen lyfter antiziganism. Morten Kjaerum belyste det faktum att Sverige idag saknas i nätverket av länder som har etablerade MR-institutioner. Elisabeth Abiri berättade att många individer i Sveriges kommuner vill arbeta med MR-frågor men att det är svårt att tyda lagar och dokument. Institutionen kan verka som en tydlig vägvisare i arbetet med MR i hela det svenska samhället. Samtliga paneldeltagare var överens om att det behövs en massiv utbildningsinsats i Sverige i MR-frågor, något som blir en viktig uppgift för den nya institutionen.
Från vänster: Thomas Hammarberg, Morten Kjaerum, Aleksander Gabelic, Elisabeth Abiri, Per Olsson Fridh samt moderator Linda Nordin. Foto: Denise Hammarberg
Seminariets panellister: chefen för Stockholmspolisens hatbrottsgrupp Daniel Godman, huvudsekreterare för Kommissionen mot Antiziganism Heidi Pikkarainen, Samson Beshir, från Afrosvenskarnas Riksförbund, Sarah Delshad från Muslimska Feminister, Dennis Barvsten från Sverigefinska ungdomsförbundet samt Aleksander Gabelic, ordförande för FN-förbundet.
Med utgångspunkt i FN:s konvention mot rasism uppmanas världens stater att motverka rasism. Konventionens kommitté har ett flertal gånger kritiserat Sverige i sitt arbete mot rasism, bland annat för den höga andel hatbrott som inte följs upp, att det är svårt för vissa grupper att komma in på arbetsmarknaden och att det saknas en MR-institution.
FN-förbundet genom dess MR-nätverk samordnar den parallellrapportering som det svenska civilsamhället gör till kommittén. Sarah Delshad beskriver läget i Sverige på två sätt, dels finns det en nivå av medvetenhet som inte funnits tidigare men det finns också en mörk sida där vissa grupper i samhället förminskas. Samson Beshir menar att livsvillkoren i Sverige skiljer sig markant beroende på hur man rasifieras*, att vi lever i en rasmaktordning. Heidi Pikkarainen beskrev Kommissionen mot Antiziganism och dess uppdrag som handlar om att identifiera åtgärder. Hon markerade den problematik som finns idag kring att det är legitimt att uttrycka sig rasistiskt mot romer. Dennis Barvsten lyfte att alla har rätt att ta del av sitt språk och sin kultur men att det inte sker i praktiken. Daniel Godman beskrev de hinder som finns för rättväsendet när det gäller att klara upp hatbrott och ansåg, tillsammans med Aleksander, att vi idag har en för restriktiv lagstiftning. Heidi pekade på bristen på kunskap inom polisväsendet och Daniel höll med, det måste ske en kunskapshöjning för att kunna hantera rasismen brett.
Panellisterna gjorde ett medskick om att Sverige måste bryta sin självbild om att vi är så bra på MR – vi kan bli bättre, vi måste ta FN:s kritik på allvar och faktiskt leva upp till de internationella åtaganden vi har, vi måste göra upp med vår historia, vi måste fortsätta anmäla hatbrott så att det syns i statistiken och vi måste öka representationen av människor med olika bakgrunder i rättsväsendet.
* RASIFIERING – en term som används för att understryka att rastillhörighet är en konstruktion och inte ett biologiskt faktum. En rasifierad person blir av omgivningen förknippad med vissa egenskaper/beteenden p g a sitt ursprung.
Från vänster: Heidi Pikkarainen, Daniel Godman, Samson Beshir, Aleksander Gabelic och Sarah Delshad (saknas på bilden gör Dennis Barvsten). Foto: Johanna Wiklund
04 juli, 2024 / Nyheter
Svenska FN-förbundets kansli är sommarstängt v 28-30. Vi önskar alla en skön sommar. Du behövs i arbetet för en bättre värld. Bli medlem här!
Läs mer20 juni, 2024 / Nyheter
Efter hot och attacker mot Internationella brottmålsdomstolen kräver 93 stater i ett upprop att domstolen och dess personal måste få arbeta utan påtryckningar. Också andra aktörer rycker nu ut till försvar för ICC.
14 juni, 2024 / Nyheter
Ingen ska lämnas utanför, var löftet från världens länder 2015. Att löftet inte kommer att infrias är tydligt i årets rapport om hur det går med världens utvecklingsarbete enligt Agenda 2030.
Läs mer04 juni, 2024 / Nyheter
Ny ordförande, ny styrelse, inspirerande kulturinslag, engagerade diskussioner och besök av generalsekreteraren för FN-förbundens världsorganisation WFUNA. Det var några av inslagen under Svenska FN-förbundets kongress 2024 i Eskilstuna.
Läs mer02 juni, 2024 / Pressmeddelanden
Sanna Wolk valdes på lördagen till ny ordförande i Svenska FN-förbundet. Förbundet håller kongress i Eskilstuna i helgen.
Läs mer02 juni, 2024 / Nyheter
Svenska FN-förbundets kongress 2024 antog uttalanden till stöd för civilsamhället i Georgien samt för FN-förbudet mot kärnvapen.
24 maj, 2024 / Världshorisont
Nästa vecka är det dags för kongress, en viktig helg för medlemmar i Svenska FN-förbundet. Världshorisont frågade fyra medlemmar om deras engagemang i FN-rörelsen.
Läs mer23 maj, 2024 / Nyheter
FN:s utvecklingsprogram UNDP höll i april en svensk lansering av den årliga rapporten Human development report.
Läs mer16 maj, 2024 / Världshorisont
FN-rollspel är ett väl beprövat koncept som länge har arrangerats på gymnasienivå. Montessori Mondial i Lund är nu första grundskolan som introducerar delegater, presidier och allt vad spelen innebär för elever i årskurs fyra och fem.
Läs mer