Kvinnor är överrepresenterade bland de människor som lever i extrem fattigdom. Samtidigt vet vi idag att kvinnans roll är avgörande för att familjer och hela samhällen ska kunna lyftas ur fattigdom.
Typexemplet på en människa i extrem fattigdom är en kvinna på landsbygden i ett land i Afrika söder om Sahara. Sett över hela världen är 25 procent fler kvinnor än män fattiga i åldersgruppen 25 till 34 år, visar siffror från FN.
– Det här är en ålder då man yrkesarbetar, samtidigt som man bildar familj och skaffar barn. Kvinnor utför 2,6 gånger mer obetalt omsorgs- och hushållsarbete än män och det påverkar deras möjligheter att yrkesarbeta och få en inkomst, säger Eva Johansson, verksföreträdare för jämställdhet på Sveriges biståndsmyndighet Sida.
– Situationen påverkar även barnen som kan tvingas hjälpa till med försörjningen och riskerar att inte fullfölja sin skolgång.
Kvinnors roll för att bekämpa fattigdom
Samtidigt har det under de senaste decennierna vuxit fram en insikt om att flickors och kvinnors roll är helt avgörande för att bekämpa fattigdom och få en utveckling som är hållbar.
– Jämställdhet och utveckling hänger mycket nära ihop och när jämställdheten ökar så ökar också förutsättningarna för en hållbar och fredlig utveckling, säger Eva Johansson.
– Den här insikten syns tydligt i de globala målen där det både finns ett specifikt mål för jämställdhet – mål 5 – men där man också har lagt in ett jämställdhetsperspektiv i de andra målen.
I mål 1, om att avskaffa fattigdomen i världen, ser man detta tydligt. Flera av delmålen och indikatorerna innehåller skrivningar om ”män och kvinnor” eller ”kön” och uppmuntrar till insatser som utjämnar skillnaderna mellan könen. Det gäller inte minst delmål 1.4 som handlar om ekonomiska och juridiska rättigheter.
– På just det området finns mycket att göra när det gäller jämställdhet. Landrättigheter påverkar kvinnors situation i hög utsträckning men även tillgång till finansiella tjänster som lån och krediter, fortsätter Johansson.
Den starka kopplingen mellan jämställdhet och fattigdomsbekämpning gör att Sida och många andra utvecklingsaktörer jobbar brett med olika insatser för jämställdhet. 88 procent av Sidas alla insatser har jämställdhet antingen som huvudmål eller som delmål.
– Vi på Sida har varit systematiska i vårt sätt att inkludera jämställdhet i vårt utvecklingssamarbete och vi var också tidigt ute med att inkludera pojkar och män i jämställdhetsarbetet, något som flera nu börjar följa efter, säger Johansson.
Jämställdhet krävs för att nå framsteg inom Agenda 2030
FN:s utvecklingsprogram UNDP har formulerat sex olika nyckelfaktorer (”signature solutions”) för sitt arbete varav en är jämställdhet och kvinnors egenmakt. ”Kvinnors deltagande på alla områden i samhället är avgörande för att åstadkomma stora och bestående förändringar inte bara för dem själva utan för alla människor. /—/ Jämställdhet och kvinnors egenmakt är en vägledande princip som vi har med oss i allt vi gör”, skriver organisationen på sin webbsida.
Ser man på breda definitioner av fattigdom är bristen på inflytande och möjligheter att göra sin röst hörd viktiga komponenter. För fattiga kvinnor blir bristen på röst och inflytande något som tar ifrån dem möjligheten att förändra sin egen situation vilket ger en ond cirkel som gör att de fastnar i fattigdom. Därför är det så nödvändigt att stärka kvinnors egenmakt och aktörskap, framhåller Eva Johansson:
– När kvinnor kan styra över sina egna liv kommer de att fatta beslut som gynnar både dem själva och familjen och på sikt skapar ett större välstånd för alla i samhället.
”Förverkligad jämställdhet och egenmakt för kvinnor och flickor kommer på ett avgörande sätt att bidra till framsteg sett till alla mål och delmål. Det är omöjligt att uppnå full mänsklig potential och hållbar utveckling om halva mänskligheten fortsätter att förvägras sina fulla mänskliga rättigheter och möjligheter.” (Utdrag ur Agenda 2030)
————
Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 1 2020).
Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.