fbpx

Svenskar inom FN – intervju med Camila Garay

Camila Garay arbetar som art director på FN:s barnfond Unicef i New York. Hon har en bakgrund inom design och reklam och har jobbat både i Förenade Arabemiraten och i Sydafrika. Efter tio år i branschen tog hennes liv en annan riktning och idag arbetar hon med formgivning inom ett forskningsteam.

Hur började ditt intresse för globala frågor och FN?

Camila Garay, Unicef. Foto: Justice Mukheli Jag växte upp i ett hem där politik och social rättvisa var naturliga samtalsämnen runt middagsbordet. Båda mina föräldrar var politiska aktivister när de var yngre och emigrerade från Bolivia på 80-talet för att undvika förföljelse. Vi lyssnade på musik från alla världens hörn och mina föräldrar var noga med att förklara att livet ser olika ut beroende på var i världen man är född, på gott och ont. Jag läste grafisk design på Malmö universitet och åkte på utbyte till Kapstaden i Sydafrika. Där insåg jag hur svårt det var för studenter från mindre privilegierade bakgrunder att ta sig in på universitetet så väl hemma igen beslöt jag mig för att skriva min c-uppsats med titeln ”Design som verktyg för social skillnad”.

Hur kom det sig att du började arbeta på Unicef?

Min bakgrund skiljer sig en del från många som arbetar inom FN. En resa kantad av lika delar frustration och tur. Jag började min karriär inom design- och reklambranschen där jag lärde mig hantverket bakom formgivning och fick arbeta med olika industrier, även inom lyxsektorn. Bland annat formgav jag för diamantindustrin i Sydafrika och arbetade för regeringen i Förenade Arabemiraten. Efter tio år i branschen kände jag mig olycklig, otillfredsställd och att mitt arbete inte gjorde någon egentlig skillnad. En av mina kompisar från gymnasiet, Caroline Bach, arbetade på Unicef i Nicaragua vid den tiden. Hon bjöd ner mig, jag packade väskan, flyttade ner och jobbade med en liten lön som räckte till flygbiljetten och hyran. Jag drev ett designprojekt om ansvarsfull turism som kom att bli en viktig komponent i att få den privata sektorn involverad. Min dåvarande chef, Natalia Adler, insåg snabbt vikten av design. Idag är hon min mentor på Unicef:s huvudkontor i New York och hon jobbar helst endast med ett designteam vid sin sida.

Vad jobbar du med på Unicef?

Jag jobbar som art director och leder ett designteam som arbetar med att förmedla forskning och datavetenskap från Unicef. Det större teamet tar fram fakta om barn runt om i världen så vi vet hur och var vi kan hjälpa dem på bästa sätt. Mina kollegor är en blandning av dataanalytiker, forskare och beslutsfattare. När jag kom till Unicef märkte jag hur svårt det var för mitt team att kommunicera forskning och bevismaterial för att påverka politiker och allmänhet. En rapport på 300 sidor är tung att läsa om du inte är en bokmal. Jag såg hur viktig information gick förlorad på grund av detta och började att omorganisera sättet som vi designade och kommunicerade våra produkter. Ledningen gav mig efterhand förtroendet att bygga upp ett designteam. Projekten ser olika ut, det kan vara allt ifrån grafisk formgivning till ett digitalt projekt tillsammans med konstnärer. Jag arbetar också som rådgivare för idéer och kreativ riktning för speciella projekt. Det bästa med mitt jobb är att se hur utvecklingsarbetet blomstrar när det hämtar drivkraft från kreativt tänkande. Just nu lanserar vi ett projekt som heter Marble som är ett bra exempel på vad som händer när man samarbetar över forskning, privata sektorn och designens gränser.

Vad har du för tips till den som vill jobba inom FN?

Absolut! Det är lätt att tänka att FN och utvecklingsarbete generellt bara är till för en viss yrkesgrupp, såsom jurister och forskare. Men att komma från en ”otraditionell” sektor kan vara en stor fördel då FN är ett globalt organ som behöver ett system för att kunna verka över hela världen. Det i sin tur kan skapa byråkrati då pappersarbete är oundvikligt. Att då komma in med ett fräscht synsätt från den privata sektorn och tankar från kommersiella företag är jätteviktigt för att FN ska kunna vara progressivt och innovativt. Men det finns också svårigheter när man jobbar med ett ovanligt yrke inom FN. Förbered dig själv på att du kommer behöva upplysa din omgivning om vad du arbetar med och varför. Är du en person som väljer att fokusera på socialt utvecklingsarbete och har tagit dig hela vägen till FN:s dörrar kommer du troligtvis ha både beslutsamheten och tålamodet att hantera det.

[Intervjun gjord 2019]