Bakgrund

Krisen i Haiti har vuxit fram under lång tid. År av politisk instabilitet, svaga statliga institutioner, korruption och ekonomisk utsatthet har gjort det svårt för staten att upprätthålla säkerhet och grundläggande samhällsfunktioner. Det har samtidigt funnits långvariga kopplingar mellan politiska nätverk, ekonomiska intressen och våldsamma grupper. Sammantaget har detta skapat en miljö där väpnade gäng har kunnat växa sig allt starkare (United Nations in Haiti, 2025). 

I områden där staten och polisen haft begränsad närvaro har väpnade grupper kunnat ta kontroll över hela stadsdelar och viktiga transportvägar. Samtidigt har flera gäng skapat egna inkomstkällor genom bland annat kidnappningar, utpressning och narkotikahandel. Det har gjort dem mindre beroende av de politiska och ekonomiska aktörer som vissa av grupperna tidigare haft nära kopplingar till. Tillgången till allt kraftigare vapen har dessutom stärkt deras förmåga att utmana den haitiska polisen (United Nations Security Council, 2025). 

Konsekvenserna syns tydligast i och omkring huvudstaden Port-au-Prince, men våldet har också spridit sig till andra delar av landet. Genom att kontrollera strategiskt viktiga vägar och områden kan gängen påverka hur människor rör sig och försvåra transporten av varor. I flera områden har polis och andra statliga myndigheter haft svårt att upprätthålla en permanent närvaro. När staten trängs undan ökar gängens möjlighet att befästa sin kontroll (United Nations Security Council, 2025). Det som började som ett allvarligt säkerhetsproblem har därmed utvecklats till en bredare samhällskris.

Gängens växande makt påverkar inte bara säkerheten på gatorna, utan också människors möjlighet att arbeta, gå i skolan, få sjukvård och röra sig tryggt i sitt eget land. 

Civilbefolkningen drabbas hårdast 

Bakom statistiken över gängvåldet finns en civilbefolkning vars vardag har förändrats i grunden. För många haitier handlar krisen inte längre bara om risken att utsättas för våld. Den påverkar också möjligheten att bo kvar hemma, få tag på mat, gå i skolan eller söka vård. Vid slutet av 2025 hade närmare 1,5 miljoner människor tvingats lämna sina hem och fly till andra delar av Haiti. Ungefär hälften av dem var barn. Samtidigt levde omkring 5,7 miljoner människor med, eller riskerade att hamna i, akut matbrist (UNICEF, 2026a). Barn hör till dem som drabbas allra hårdast. Under 2025 verifierade FN att 2 088 allvarliga kränkningar skett mot 1 661 barn. Det handlade bland annat om barn som dödades eller skadades, utsattes för sexuellt våld eller kidnappades. Under samma verifierade FN uppgifter om att 892 barn hade rekryterats till väpnade grupper (BINUH & UNICEF, 2026). 

Våldet har också gjort det betydligt svårare för barn att få utbildning. Under läsåret 2024–2025 rapporterades det att fler än 1 600 skolor var stängda, vilket påverkade över 240 000 elevers möjlighet att gå i skolan. Även tillgången till sjukvård har försämrats. När vägar och områden blir farliga eller kontrolleras av väpnade grupper blir det svårare för människor att nå vårdinrättningar. Samtidigt ökar det stora antalet människor på flykt trycket på ett sjukvårdssystem som redan har begränsade resurser (UNICEF, 2026a). 

För barn som växer upp mitt i krisen kan utsattheten dessutom göra det svårare att hålla sig utanför de väpnade grupperna. UNICEF beskriver hur barn kan rekryteras genom hot och tvång, men också hur fattigdom och svält kan utnyttjas. För vissa barn kan ett gäng framstå som en tillgång till mat, pengar eller möjlighet att hjälpa sin familj. Det innebär att samma kris som drabbar barnen också kan skapa förutsättningar för gängen att rekrytera nya medlemmar (UNICEF, 2026b). 

Det blir på så sätt en ond cirkel där gängens våld tvingar människor på flykt och slår mot skolor, sjukvård och försörjning. Den växande utsattheten gör i sin tur det svårare för samhället att återhämta sig. Att stoppa våldet handlar därför inte bara om att återta områden från gängen, utan också om att människor måste kunna återvända till ett fungerande samhälle där de har tillgång till trygghet, utbildning, vård och mat. 

FN och det internationella samfundets roll 

Det internationella arbetet i Haiti sker på flera fronter. Säkerhetsinsatser mot gängen är en del av arbetet, men FN betonar att det inte räcker för att skapa långsiktig stabilitet. Det krävs också politiska lösningar, humanitärt stöd, upprätthållande av mänskliga rättigheter och fungerande institutioner. En viktig del i detta arbete är BINUH, FN:s politiska mission i Haiti. BINUH arbetar bland annat för att skapa dialog mellan myndigheter, politiska aktörer och civilsamhället. Målet är att bidra till politisk stabilitet och en återgång till ett demokratiskt valt system (United Nations Security Council, 2025).

BINUH övervakar också människorättskränkningarna och arbetar för att stärka rättsväsendets förmåga att hantera bland annat gängrelaterad brottslighet, korruption och sexuellt våld. FN:s arbete handlar därför både om att hantera krisen och om att stärka Haitis statskapacitet (United Nations Security Council, 2025). Samtidigt pågår internationella säkerhetsinsatser mot gängen. Den 30 september 2025 auktoriserade FN:s säkerhetsråd den nya internationella styrkan Gang Suppression Force (GSF). Den ersatte den tidigare säkerhetsinsatsen MSS, som hade problem med brist på pengar och personal. GSF ska samarbeta med Haitis polis och väpnade styrkor för att bekämpa gängen. Styrkan är planerad att bestå av upp till 5 550 personer (United Nations, 2025). 

För att stödja säkerhetsstyrkan skapades också United Nations Support Office in Haiti (ONSOH). Kontoret hjälper bland annat till med sjukvård, mat och vatten, bränsle, transporter, elförsörjning och annan logistik som behövs för att insatserna ska kunna genomföras (United Nations, 2026). FN:s säkerhetsråd har även infört sanktioner mot personer som bidrar till våldet och instabiliteten. Det handlar om reseförbud och frysta ekonomiska tillgångar. Det finns också restriktioner som syftar till att begränsa tillgången till vapen och ammunition (United Nations Security Council, n.d.). 

Varför är situationen så svår att lösa? 

Även om gängen kan pressas tillbaka från ett område betyder det inte att problemet är löst. När ett område återtas måste staten kunna ta över och erbjuda säkerhet och välfärd. Därför behöver säkerhetsinsatserna kombineras med arbete för att stärka polis, rättsväsende och andra statliga institutioner. Det behövs också skolor, sjukvård och ekonomiska möjligheter.  Särskilt viktigt är att skapa andra framtidsmöjligheter för unga än att gå med i gängen, eftersom fattigdom och utsatthet kan göra det lättare för gängen att rekrytera nya medlemmar (United Nations Department of Political and Peacebuilding Affairs, 2026). 

Ett annat problem är att gängen fortfarande får tillgång till vapen och ammunition. Vapen förs in i Haiti genom internationella handels- och smugglingsvägar, och vissa gäng har tillgång till vapen som gör dem svåra för den haitiska polisen att bekämpa. Smugglarna kan dessutom ändra sina rutter när kontrollerna skärps. FN har därför pekat på behovet av striktare kontroller även utanför Haiti för att begränsa den illegala vapenhandeln (United Nations Security Council, 2026).

Krisen går därför inte att lösa genom att enbart bekämpa enskilda gäng. Om staten fortfarande är svag finns risken att nya grupper tar deras plats. FN uppmärksammar därför behovet av att stärka polisen och rättsväsendet och se till att personer som begår brott kan ställas till svars. Samtidigt behöver insatserna riktas mot de personer och nätverk som finansierar och beväpnar gängen, inte bara mot dem som utför våld på gatorna (United Nations Department of Political and Peacebuilding Affairs, 2026). 

Denna bakgrund skildrar hur komplicerad situationen i Haiti är. För att bryta våldsspiralen krävs både insatser för att säkerställa säkerheten här och nu, samt ett långsiktigt arbete för att bygga upp ett samhälle där staten kan erbjuda säkerhet, rättvisa och välfärd.

Referenser

BINUH & UNICEF. (2026, 13 juli). BINUH & UNICEF joint statement. UNICEF. https://www.unicef.org/haiti/en/press-releases/binuh-unicef-joint-statement 

United Nations in Haiti. (2025, 4 september). Common Country Analysis (CCA) – Haiti – 2025. https://haiti.un.org/en/300953-common-country-analysis-cca-haiti-2025 

United Nations Security Council. (2025, 24 februari). Report of the Secretary-General: United Nations Integrated Of ice in Haiti (S/2025/122). https://digitallibrary.un.org/record/4080656 

UNICEF. (2026a). Crisis in Haiti. https://www.unicef.org/emergencies/crisis-haiti 

UNICEF. (2026b, 12 februari). Child recruitment in Haiti surges threefold in just one year. https://www.unicef.org/haiti/en/press-releases/child-recruitment-haiti-surges-threefold-just-one-year 

United Nations (2025, 3 Oktober). Haiti: New suppression force for Haiti amid gang violence.https://www.un.org/en/delegate/haiti-new-%E2%80%98suppression-force%E2%80%99-haiti-amid-gang-violence

United Nations. (2026, 20 April). Establishment of the United Nations Support Of ice in Haiti. https://www.un.org/en/delegate/establishment-united-nations-support-office-haiti 

United Nations Department of Political and Peacebuilding Affairs. (2026, 28 augusti) Haiti needs concrete action amid escalating gang violence, Special Representative tells Council. https://dppa.un.org/en/news/haiti-needs-concrete-action-amid-escalating-gang-violence-special-representative-tells

United Nations Security Council. (2025, 22 oktober) The question concerning Haiti: 10022nd meeting (S/PV.10022). United Nations. https://media.un.org/avlibrary/en/asset/d347/d3478660 

United Nations Security Council (n.d.). Security Council Committee established pursuant to resolution 2653 (2022) concerning Haiti. United Nations. https://main.un.org/securitycouncil/en/sanctions/2653 

United Nations Secretary-General. (2026, 14 Januari) Letter dated 14 January 2026 from the Secretary-General addressed to the President of the Security Council (S/2026/32). United Nations