Välkommen till Stockholms FN-förening!

november 19, 2026 / Stockholms fn förening

Bortglömda konflikter: Kamerun

Kamerun är ett tvåspråkigt land, såväl geografiskt som befolkningsmässigt, med de nordvästra och sydvästra engelskspråkiga delarna samt den franska majoriteten. Vad som började som fredliga protester i de engelskspråkiga delarna av landet har utvecklats till ett separatistiskt uppror och en humanitär kris som påverkar stora delar av befolkningen. Krisen har fördrivit över 580 000 människor i regionerna från sina hem, och 933 000 skolbarn i krisdrabbade regioner, däribland de nordvästra och sydvästra delarna av landet, är i akut behov av utbildningsstöd. Totalt beräknas 1,2 miljoner människor i landets nordvästra och sydvästra delar vara i behov av humanitärt stöd (Europeiska kommissionen, 2026).

Kamerun hamnade på Norwegian Refugee Councils årliga lista 2025 över världens mest försummade fördrivningskriser. NRC pekar på det stora behovet av internationell uppmärksamhet och stöd, för att undvika att situationen för landets befolkning blir värre (Norwegian Refugee Council [NRC], 2026).

Bakgrund

Konflikten har rötter hela vägen tillbaka till utlysandet av självständigheten i Franska Kamerun 1960, som året därefter bildade en federation med Engelska Kamerun. De två skilda ekonomiska- juridiska och utbildningssystemen som uppstod under kolonialtiden bildade då, under den nya konstitutionen, ett system där de två staterna skulle upprätthålla de kulturella och tvåspråkiga förhållandena i landet. Den permanenta lösningen revs upp 1972 när dåvarande presidenten i östra Kamerun, Ahidjo, gjorde Kamerun till en centraliserad stat. Engelskspråkiga Västra Kamerun delades då upp till två provinser: nordvästra och sydvästra (Beseng m. fl., 2023).

1982 tog Paul Biya över som landets president och valde några år senare att döpa landet till La République du Cameroun, det namn som franska Kamerun hade antagit vid självständigheten 1960. Detta blev ett tecken på fortsatt centralisering vilket också innebar marginalisering av de engelskspråkiga kamerunierna i form av minskat politiskt inflytande och ökad censur. Till följd av detta växte ett missnöje fram hos delar av den engelskspråkiga befolkningen (Beseng m. fl., 2023). 

Konfliktens utbrott

Den väpnade konflikt som idag präglar landet har sina rötter i de fredliga protester som startade 2016. Lärare och jurister från de engelskspråkiga delarna av landet demonstrerade mot det ökade inflytandet som franskspråkiga lärare och jurister fick över deras system och verksamheter. Trots att protesterna var fredliga och icke-beväpnade svarade regimen med militära medel (Beseng m. fl., 2023). 

De repressiva svaren från regeringen, som ibland resulterade i dödligt våld mot icke-våldsamma demonstranter, samt misslyckandet med att etablera konstruktiv dialog mellan regimen och demonstranterna fick till följd att konflikten eskalerade ytterligare. Flera beväpnade separatistgrupper bildades bland demonstranterna. Sedan dess har konflikten på flera sätt eskalerat och fokuset har rört sig från krav om att återställa en federal stat till anspråk på självständighet. I oktober 2017 kom den officiella deklarationen om självständighet för Ambazonia från beväpnade separatistgrupper (Uppsala Conflict Data Program [UCDP], u.å.). 

Med spridda och fragmenterade politiska aktörer, varav flera i diaspora, och omkring 30 beväpnade separatistgrupper som alla opererat relativt självständigt, finns ingen konkret målbild eller utsikt för en fredlig lösning i närtid (Beseng m. fl., 2023). 

Två sidor – civilbefolkningen hamnar i mitten

Med många olika aktörer, som alla har olika metoder och mål, hamnar civilbefolkningen i mitten och löper än idag stor risk att falla offer för det våld som präglar konflikten. Omkring 580 000 kamerunier beräknas ha tvingats fly till följd av konflikten, och omkring 1,2 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp i de nordvästra och sydvästra delarna av landet idag (Europeiska kommissionen, 2026).

Aktörer från båda sidor av konflikten har brutit mot de mänskliga rättigheterna. Statens väpnade styrkor står anklagade för utomrättsliga avrättningar och fängslande av oskyldiga samt att ha bränt ner byar med hem och skolor. Trots att regimen riktar attacker mot separatistgrupper blir det i stor utsträckning civilbefolkningen som faller offer för handlingarna. Separatistgrupperna anklagas för att ha attackerat och kidnappat lärare, statligt anställda, elever och studenter samt att ha skadat och avrättat misstänkta motståndare och civila. Båda sidorna har genomfört attacker mot biståndsarbetare på plats i Kamerun, och förekomsten av sexuellt- och könsbaserat våld har ökat sedan konfliktens start (Beseng m. fl., 2023).

Skolan som slagfält

En stor del av det som civilbefolkningen utsatts för har gjort skolan till ett slagfält. Efter att separatistgrupperna i de engelskspråkiga delarna av landet uppmanat till skolbojkott av, vad de ansåg vara, en frankofon skola som engelskspråkiga elever tvingades gå i, har det utförts systematiska hot, kidnappningar och attacker gentemot de som fortsatt gå i skolan. Elever som fortsatt försöka gå i skolan har stoppats och hotats när de ertappats med skolböcker och pennor, och lärare som fortsatt bedriva undervisning har blivit attackerade i sina hem av separatistgrupperna. Denna attack mot skolorna gör alltså att engelskspråkiga elever inte har tillgång till den utbildning som de har rätt till (Human Rights Watch [HRW], 2021).

Trots att separatisterna är de som i första hand gjort skolorna till slagfält, har responsen från staten inte heller gjort situationen bättre. De många våldsamma motattacker som staten genomfört i nordvästra och sydvästra Kamerun har orsakat stor misstro gentemot staten hos befolkningen, vilket motverkar statens funktion som civilbefolkningens skydd från separatistgrupperna (HRW, 2021).

År 2021 hänvisade Human Rights Watch till FN:s siffror som uppskattade att 700 000 hade gått miste om sin utbildning och att minst 70 skolor har attackerats i de engelskspråkiga regionerna sedan 2017 (HRW, 2021).

Bara en av flera konflikter som drabbar Kamerun

Konflikten i de nordvästra och sydvästra delarna av Kamerun är endast en av flera faktorer som orsakar den humanitära kris som pågår idag. Nio av landets tio regioner drabbas idag av humanitära kriser som alla påverkar civilbefolkningens liv och hälsa. En väpnad konflikt mellan icke-statliga väpnade grupper kring Tchadsjön i Far North har hittills fördrivit över 500 000 kamerunier inom regionen, och familjer drabbas av matbrist samt brist på rent vatten (Europeiska kommissionen, 2026). Flyktingströmmar från de kringliggande länderna Nigeria och Centralafrikanska republiken ökar dessutom det totala antalet fördrivna i landet och sätter press på ett system som redan har begränsade resurser. År 2026 beräknas antalet människor som är i behov av humanitär hjälp vara omkring 2,9 miljoner (Europeiska kommissionen, 2026).

Med andra ord finns det mer än konflikten i landets nordvästra och sydvästra delar som påverkar civilbefolkningens mänskliga rättigheter, och det finns stort behov av hjälp utifrån. 

FN och det internationella samfundets roll

Flera internationella organisationer har varit på plats i Kamerun för att stödja befolkningen och bidra med humanitär hjälp, inte bara i de nordvästra och sydvästra delarna till följd av konflikten mellan de engelskspråkiga separatistgrupperna och regimen, utan i alla konfliktdrabbade områden i landet. FN:s livsmedelsprogram World Food Programme (WFP) var under sommaren 2026 på plats i Kameruns norra delar för att hjälpa alla de som lider av matbrist till följd av bland annat osäkerhet och fördrivning (United Nations Cameroon, 2026). 

Utöver WFP verkar även en rad andra aktörer i Kamerun för att hjälpa alla de som tvingats på flykt till följd av bland annat konflikten i de nordvästra och sydvästra delarna av landet. FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) har en flerårig strategi som syftar till att, tillsammans med myndigheter, andra FN-organ, biståndsorganisationer och civilsamhället, säkerställa grundläggande tjänster av god kvalitet för alla (UNHCR, 2025). 

I denna strategi ingår bland annat ett initiativ tillsammans med UNICEF för flyktingbarn inom utbildning, barnskydd samt vatten och sanitet, och ett fredsbyggande program i Far North tillsammans med IOM (UNHCR, 2025).

När det kommer till internflyktingar, däribland de som fördrivits av konflikten i de engelskspråkiga delarna av landet, ska UNHCR enligt strategin bevaka situationen och uppmärksamma humanitära aktörer samt myndigheter på vad som pågår. Samtidigt har UNHCR i genomsnitt endast fått omkring 30 procent av den finansiering som krävs för denna strategi varje år, vilket gör det svårt att genomföra (UNHCR, 2025).

Trots dessa insatser är behovet av stöd med andra ord fortsatt stort i Kamerun till följd av alla de konflikter som präglar landet. Kamerun hör till världens mest försummade kriser, och NRC pekar på bristande finansiering, medieuppmärksamhet och politiskt engagemang (NRC, 2026). Det gör FN:s och det internationella samfundets närvaro avgörande. 

Referenser:

Beseng, M., Crawford, G., & Annan, N. (2023). From “Anglophone Problem” to “Anglophone Conflict” in Cameroon: Assessing Prospects for Peace. Africa Spectrum, 58(1), 89-105. https://doi.org/10.1177/00020397231155244 

Europeiska kommissionen. (25 april 2026). Cameroon. European Civil Protection and Human Aid Operations. Hämtad 2026-11-03 från  https://civil-protection-humanitarian-aid.ec.europa.eu/where/africa/cameroon_en

Human Rights Watch. (16 december 2021). “They Are Destroying Our Future”

Armed Separatist Attacks on Students, Teachers, and Schools in Cameroon’s Anglophone Regions.https://www.hrw.org/report/2021/12/16/they-are-destroying-our-future/armed-separatist-attacks-students-teachers-and

Norwegian Refugee Council. (4 juni 2026). The world’s most neglected displacement crises 2025. https://www.nrc.no/feature/2026/the-worlds-most-neglected-displacement-crises-2025

United Nations Cameroon. (17 juli 2026). Hope in action: how food, nutrition and cash assistance are transforming lives in Cameroon. https://cameroon.un.org/en/319498-hope-action-how-food-nutrition-and-cash-assistance-are-transforming-lives-cameroon

United Nations High Commissioner for Refugees. (2025). Cameroon multi-country office multi-year strategy 2022-2026. https://www.unhcr.org/sites/default/files/2025-01/Cameroon%20Multi-Country%20Office%20-%20Strategy%202022%20%E2%80%93%202026_0.pdf

United Nations High Commissioner for Refugees. (21 juni 2019). Geneva Palais briefing note on the situation for children in the North-West and South-West regions of Cameroon [Pressmeddelande]. https://www.unicef.org/press-releases/geneva-palais-briefing-note-situation-children-north-west-and-south-west-regions

Uppsala Conflict Data Program. (u.å.). Cameroon: Ambazonia [conflict page]. Uppsala universitet. Hämtat 2026-11-05 från https://ucdp.uu.se/conflict/14129

Senaste nytt

Spring för 17!

10 september, 2021 / Stockholms fn förening

Spring för 17! är ett lopp som anordnas av Stockholms FN-förening med syfte att sprida kunskap och höja engagemanget kring Agenda 2030 - FN:s hållbarhetsagenda med 17 mål. Loppet är

Läs mer

Besök hos spanska ambassaden

19 november, 2026 / Stockholms fn förening

Den 18 november hade Stockholms FN-förening äran att besöka Spaniens ambassad i Stockholm! Vi välkomnades av ambassadens biträdande beskickningschef, Raimundo Robredo Rubio, som gav oss en intressant inblick i diplomatyrket.

Läs mer

MR-dagen 2026

19 november, 2026 / Stockholms fn förening

Datum: 10 december  Tid: 18.00 - 20.00  Adress: Västberga gårdsväg 30, 126 30 Hägersten Medlemskap: Krävs Om eventet: Den 10 december firar vi internationella dagen för mänskliga rättigheter! 🌍✨ Stockholms FN-förening bjuder in våra

Läs mer

När utbildning hamnar i skuggan – Utbildning som livlina för barn i kris med utgångspunkt i Barnkonventionen.

12 november, 2026 / Stockholms fn förening

Om eventet Eventet är ett initiativ från oss på Stockholms FN-föreningi vårt arbete med att sprida FN:s budskap om en fredligare värld med respekt för de mänskliga rättigheterna. Med evenemanget vill vi

Läs mer

När 100 poäng inte räcker: Kvinnorna som valdes bort av systemet

29 oktober, 2026 / Stockholms fn förening

Hur en universitetsskandal i Japan avslöjade skillnaden mellan jämställdhet på papper och jämställdhet i praktiken.  När kön väger tyngre än kompetens  År 2018 avslöjades att elitskolan Tokyo Medical University i

Läs mer

Nominera till MR-utmärkelse 2026

21 oktober, 2026 / Stockholms fn förening

Varje år delar Stockholms FN-förening ut ett diplom till en person och/eller organisation som arbetat för att främja och skydda mänskliga rättigheter. Nu har vi öppnat för att ta emot

Läs mer

Bortglömda konflikter: Haiti

16 oktober, 2026 / Stockholms fn förening

Bakgrund Krisen i Haiti har vuxit fram under lång tid. År av politisk instabilitet, svaga statliga institutioner, korruption och ekonomisk utsatthet har gjort det svårt för staten att upprätthålla säkerhet

Läs mer

Är du vår nästa praktikant? 🌟

14 oktober, 2026 / Stockholms fn förening

Vill du öka människors kunskap om FN:s arbete och bidra till en mer hållbar värld? Stockholms FN-förening erbjuder praktik under vårterminen 2027! Vi är den största FN-föreningen i Sverige och

Läs mer

FN-dagen

23 september, 2026 / Stockholms fn förening

Den 24 oktober uppmärksammar Stockholms FN-förening FN-dagen på ABF-huset i Stockholm. Tillsammans med experter med erfarenheter från olika delar av världen lyfter vi bortglömda konflikter och kriser, mediernas roll och

Läs mer

Flickadagen

22 september, 2026 / Stockholms fn förening

Varmt välkomna till evenemanget Flickor i konfliktens skugga - Unga kvinnor, konflikt och fred – med utgångspunkt i FN:s resolution 2250. Panelsamtalet äger rum den 12 oktober 2026 på vårt

Läs mer