Internationella Brottmålsdomstolen, ICC

För att världssamfundet ska kunna skipa rättvisa och göra det tydligt för alla att det är oacceptabelt att begå krigsförbrytelser skapades en permanent krigsförbrytardomstol, International Criminal Court (ICC) vid millennieskiftet.

Svenska FN-förbundet har jobbat med att främja Internationella brottmålsdomstolen, som det svenska namnet lyder, från start. Domstolens tillkomst hade ett brett folkrörelsestöd i den internationella folkrörelsekoalitionen för ICC, CICC, där vi är aktiva medlemmar.

ICC är ett viktigt verktyg för att FN ska kunna leva upp till sin skyldighet att skydda befolkningar från grova krigsförbrytelser.

Aktuella ICC-frågor

I början av 2021 dömdes en av ledarna för terrorgruppen Herrens befrielsearmé, en väpnad gerilla som med kristna förtecken begått bland de grövsta krigsförbrytelser man kan tänka sig i Uganda.

Under året pågår också rättegångar mot ledare för grupper som utsatt civilbefolkning för mycket svåra övergrepp i bland annat Mali och Centralafrikanska republiken.

ICC har rätt att döma krigsförbrytare som är medborgare i någon av de stater som skrivit under ICC:s stadgar eller den som begått krigsförbrytelser i ett sådant land eller personer/situationer som FN:s säkerhetsråd givit domstolen jurisdiktion över. I dagsläget är 123 stater parter till domstolen. Vi arbetar för att alla världens stater ska ansluta sig.

USA är, vid sidan av t ex Ryssland och Kina, en av de stater som står utanför domstolen. En aktuell fråga gäller ICC:s åklagares önskan att utreda krigsförbrytelser begångna i Afghanistan och då även av amerikaner. USA motsätter sig detta och under president Trump införde USA till och med sanktioner mot ICC:s tjänstepersoner och deras familjer. Detta har med rätta utlöst protester från oss och från statsparter som till exempel Sverige. En dryg månad in i Bidens period som president hade dessa sanktioner ännu inte hävts.