Joakim Medin

OM FÖRELÄSAREN

Joakim Medin är journalist, författare och föreläsare. Han arbetar oftast som utrikesreporter och har rapporterat om mänskliga rättigheter, demokrati- och fattigdomsfrågor från många länder, liksom om politiska och väpnade konflikter – senast från Ukraina och Israel-Palestina. Han har skrivit sex böcker. I debuten Kobane (2016) och Amanda (2022) skriver han om kriget och flyktingkrisen i Syrien, och om svenska IS-resenärer som radikaliserades och åkte för att leva i IS-kalifatet. Medin har länge följt hoten mot den liberala demokratin i Europa och skriver i boken Orbánistan (2018) om den auktoritära regeringen i Ungern, som blivit ett föredöme för högerpopulistiska och nationalistiska krafter. I den uppmärksammade reportageboken Thailandssvenskarna (2019) skriver han om prostitutionsindustrin i Thailand och svenska manliga sexturister där. I oktober 2023 släpptes Medins sjätte bok Kurdspåret som handlar om den svenska Natoprocessen, och om hur en rad eftergifter till Turkiet har påverkat Sveriges självständiga utrikespolitik och våra svenska fri- och rättigheter. Joakim Medin är examinerad före detta gymnasielärare i historia och samhällskunskap. Mer information finns på Joakims hemsida.

FÖRELÄSNINGAR

FRED, SÄKERHET OCH NEDRUSTNING

1. Syrien och Ukraina: lärdomar från krig och flyktingkriser

Det folkliga upproret mot Assadregimen i Syrien 2011 utvecklades till ett internationellt storkrig med 500 000 döda, ödeläggelse av hela städer och miljontals flyktingar. Många människor gav sig av på grund av omvärldens otillräckliga humanitära hjälp på plats. I Europa bemöttes flyktingarna ofta av främlingsfientlighet och angrepp av nationalistiska högerpopulister. Hur skiljer sig den erfarenheten från Ukrainakriget och den ännu större flyktingkris Europa sett sedan 2022? Har den humanitära hjälpen förbättrats idag? Och varför har de ukrainska krigsflyktingarna inte bemötts som 2010-talets flyktingar?

2. Det svenska Natomedlemskapet: bakgrunden och priset

Rysslands attack mot Ukraina i februari 2022 skapade en ny säkerhetsordning i Europa, som ledde till att Sverige övergav sin historiska alliansfrihet och ansökte om en plats i militäralliansen Nato. Men medlemskapet blockerades av Turkiets auktoritära president Erdogan som först begärde svenska eftergifter. Sedan dess har Sverige bland annat utvisat kurdiska asylsökande flyktingar till turkiskt fängelse, infört en kontroversiell ny terrorlag och kapat banden till västallierade kurder i Syrien – allt med hänvisning till Turkiets krav. Det har varnats för att den svenska respekten för mänskliga rättigheter och hela Sverigebilden utomlands har naggats i kanten. Joakim Medin befann sig i Kiev när Ukrainakriget bröt ut och har rapporterat om upprustningen och Natopolitiken – men också om det höga priset för ett svenskt medlemskap. 

3. Den auktoritära högerpopulismen: ett hot mot Europas stabilitet? 

Under de senaste åren har nationalistiska, auktoritära och högerpopulistiska krafter expanderat i Europa. Typiskt för rörelsen är att man demoniserar meningsmotståndare, sprider ”fake news” och blåser upp hat och oro kring muslimer, flyktingar och invandrare. I flera europeiska länder har dessa krafter även fått regeringsmakten. I Ungern, Polen, Slovenien och Österrike har regeringar underminerat den liberala demokratin, försvagat civilsamhället, åsidosatt mänskliga rättigheter och övergett internationella konventioner. En lång rad andra högerpopulistiska partier har inspirerats av dem. Vad betyder den här utvecklingen för EU:s sammanhållning? För den växande polariseringen och intoleransen i både Sverige och Europa? Och för demokratin – kan man verkligen ta den för given?  

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

1. Kvinnors situation i krig och flyktingkriser 

Kvinnor brukar höra till de allra mest utsatta i väpnade konflikter över hela världen. Från Ukraina till Israel-Palestina är det kvinnor som måste ta ett ännu större ansvar ifall familjen blivit flyktingar, särskilt om männen är soldater, har omkommit eller åkt iväg för att förbereda resor till säkrare områden. Kvinnor har också i långa tider utsatts för sexuellt våld som ett vapen i kriget. Islamiska statens handel med sexslavar i Irak är ett exempel från förra decenniet – ryska soldaters våldtäkter i Ukraina är ett exempel från idag. Men i både väpnade konflikter och flyktingkriser lyckas kvinnor axla roller som aktiva motståndare till kvinnoförtrycket. Hur ser de olika utmaningar ut som särskilt kvinnor upplever i konflikter? Och kan det leda till en förändring, eller åtminstone till att kvinnor ses som något annat än bara offer?  

2. Prostitutionsindustrin i Thailand och de svenska sexköparna

”Konventionsstaterna skall vidta åtgärder, inklusive lagstiftning, för att bekämpa alla former av handel med kvinnor och utnyttjande av kvinnoprostitution”. Så säger FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Sexköpslagen infördes i Sverige 1999 – men lagen gäller inte utomlands. Varje år reser tusentals svenska män för att köpa sex i Thailand, av kvinnor eller till och med barn som säljer sina kroppar på grund av fattigdom. Thailand besöks årligen av hundratusentals svenskar, är en av världens främsta turistdestinationer och har samtidigt en av världens mest kända prostitutionsindustrier. Vad gör resebolag, barnrättsorganisationer, regeringar och det internationella samfundet för att åtgärda denna problembild? Vad säger kvinnorna och de svenska männen själva? Och hur reagerar alla vanliga svenska turister på männens kvinnosyn, beteende och sexuella utnyttjanden? 

3. Ungdomar, utanförskap och radikalisering

På 2010-talet reste omkring 300 svenskar för att ansluta sig till jihadiströrelsen Islamiska staten i Syrien och Irak. Påfallande många var unga som hade radikaliserats i religiösa miljöer eller på nätet. Många hade också befunnit sig i någon form av utanförskap. IS-resenärerna gav upphov till en debatt om unga människors sårbarhet för extrema idéer och konspirationsteorier. Joakim Medin har skrivit boken ”Amanda” tillsammans med Patricio Galvez, om Patricios dotter Amanda Gonzalez som reste från Göteborg till IS tillsammans med sin make Michael Skråmo, Skandinaviens mest välkända IS-medlem. Där berättas bakgrunden till Amandas radikalisering, hur fundamentalistiska budskap på nätet skapade allt större trångsynthet – men också att hon påverkades av faktorer som islamofobin i Sverige. Boken slår ett slag för att skolan och hela samhället måste jobba mer för att förhindra att unga glider in i radikala, våldsbejakande miljöer.